03feb26

Amerikanskt flyganfall – 38 döda och över 100 skadade

2025 04 18

USA har genomfört ett nytt flyganfall mot houthierna i Jemen.

Amerikanska flyganfall mot en oljehamn i västra Jemen har dödat minst 38 personer och skadat över 100.

Det rapporterar den houthidrivna tv-kanalen Al-Masirah TV.

Det är en av de dödligaste dagarna sedan USA trappade upp sin militära flygkampanj mot den iranskstödda gruppen under de senaste veckorna, rapporterar CNN.

Bekräftar anfall

US Central Command bekräftar händelsen.

– Målet med dessa attacker var att försvaga den ekonomiska maktkällan för houthierna, som fortsätter att utnyttja och orsaka stor smärta för sina landsmän. Denna attack var inte avsedd att skada Jemens folk.

Bilder visar

Ras Isa-hamnen, en samling av tre oljetankar och raffineringsutrustning, ligger i Jemens Hodeidah-guvernement längs Röda havet. 

NASA-satelliter som spårar skogsbränder visar en intensiv eldsvåda på platsen strax utanför Kamaran Island, som utsatts för intensiva amerikanska flyganfall under de senaste dagarna.

– Denna fullständigt omotiverade aggression utgör en flagrant kränkning av Jemens suveränitet och oberoende och en direkt riktad attack mot hela det jemenitiska folket, framhåller houthierna efter attacken enligt CBS News.

Attackerar Israel

Houthierna har avfyrat ett stort antal missiler mot Israel och stört sjöfarten i Röda havet i vad de säger är solidaritet med palestinierna mot Israels krig i Gaza sedan attackerna den 7 oktober 2023.

Situationen i Mellanöstern är fortsatt mycket instabil.

Ledarskapet intakt

Enligt analytiker kan så många som 80 officerare inom houthimilisen ha dödats, men det högsta skiktet inom det militära och politiska ledarskapet verkar intakt. 

Detsamma gäller åtminstone några av dess missilavfyrningsanläggningar.

CNN rapporterade tidigare att den totala kostnaden för den amerikanska militärens operation mot houthimilisen i Jemen närmade sig 1 miljard dollar på tre veckor, enligt tre personer med insyn i kampanjen, men attackerna hade hittills haft begränsad inverkan på gruppens kapacitet.

Foto: A. Alvarez

Text: Redaktionen


2 februari 2026

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen