Amerikanskt flyganfall – 38 döda och över 100 skadade

2025 04 18

USA har genomfört ett nytt flyganfall mot houthierna i Jemen.

Amerikanska flyganfall mot en oljehamn i västra Jemen har dödat minst 38 personer och skadat över 100.

Det rapporterar den houthidrivna tv-kanalen Al-Masirah TV.

Det är en av de dödligaste dagarna sedan USA trappade upp sin militära flygkampanj mot den iranskstödda gruppen under de senaste veckorna, rapporterar CNN.

Bekräftar anfall

US Central Command bekräftar händelsen.

– Målet med dessa attacker var att försvaga den ekonomiska maktkällan för houthierna, som fortsätter att utnyttja och orsaka stor smärta för sina landsmän. Denna attack var inte avsedd att skada Jemens folk.

Bilder visar

Ras Isa-hamnen, en samling av tre oljetankar och raffineringsutrustning, ligger i Jemens Hodeidah-guvernement längs Röda havet.

NASA-satelliter som spårar skogsbränder visar en intensiv eldsvåda på platsen strax utanför Kamaran Island, som utsatts för intensiva amerikanska flyganfall under de senaste dagarna.

– Denna fullständigt omotiverade aggression utgör en flagrant kränkning av Jemens suveränitet och oberoende och en direkt riktad attack mot hela det jemenitiska folket, framhåller houthierna efter attacken enligt CBS News.

Attackerar Israel

Houthierna har avfyrat ett stort antal missiler mot Israel och stört sjöfarten i Röda havet i vad de säger är solidaritet med palestinierna mot Israels krig i Gaza sedan attackerna den 7 oktober 2023.

Situationen i Mellanöstern är fortsatt mycket instabil.

Ledarskapet intakt

Enligt analytiker kan så många som 80 officerare inom houthimilisen ha dödats, men det högsta skiktet inom det militära och politiska ledarskapet verkar intakt.

Detsamma gäller åtminstone några av dess missilavfyrningsanläggningar.

CNN rapporterade tidigare att den totala kostnaden för den amerikanska militärens operation mot houthimilisen i Jemen närmade sig 1 miljard dollar på tre veckor, enligt tre personer med insyn i kampanjen, men attackerna hade hittills haft begränsad inverkan på gruppens kapacitet.

Foto: A. Alvarez

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen