Amerikanskt Natoplan har störtat

2022 03 19

Ett militärflygplan från USA som deltar i Natos stora vinterövning Cold Response har kraschat i Norge.

Ett stort räddningspådrag äger rum just nu söder om Bodø i Nordland i Norge vilket ligger i höjd med Gällivare.

Påträffat kraschat

Besättningen ska bestå av fyra personer och ursprungsplanen var att man skulle ha landat igen klockan 18 i kväll fredag. När planet ännu inte var åter så anmäldes det saknat.

Ett räddningsmanskap i ett Orionplan sattes in i sökandet men väderförhållanden var utmanande och väntas bli ännu värre framöver uppger Hovedredningssentralen till VG.

I samband med sökandet gjorde räddningsinsatsen ett obehaglig upptäckt.

– För inte så länge sedan gjorde man ett fynd på marken, uppger räddningscentralen i Norge.

Av typen US V22 Osprey

Omkring klockan 21.20 konstaterades att man påträffat planet kraschat i Gråtådalen i Beiarn.

Det störtade planet är av typen US V22 Osprey uppger NRK.

Nationaliteten på de fyra personer som fanns ombord på planet är ännu okänd.

Inte framme ännu

Polis och ett räddningsteam på marken dirigeras nu mot olycksplatsen. Hur det har gått med de fyra passagerarna är ännu inte känt.

– Vi har inte nått fram till själva fyndplatsen så man vet inte något om de fyra som var ombord. Men vi vet att det är platsen där en krasch ägt rum, förklarar räddningsmyndighetens presstalesman Jan Eskil Severinsen til NRK.

Jättelik Natoövning

Det aktuella flygplanet ingår i den jättelika Natoövningen Cold Response som genomförs 14 mars till 1 april och omfattar hela 35 000 deltagare från 28 olika länder.

Från Sverige deltar 1 600 soldater och officerare.

Norskledd vinterövning

Cold Response är en norskledd vinterövning där Natoallierade och partnerländer är inbjudna att delta.

– Förutom värdlandet Norges och Natos egna styrkor kommer deltagande enheter från USA, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Danmark, Finland, Tyskland, Spanien, Polen, Portugal, Italien, Estland, Lettland, Litauen, Kanada, Belgien och Sverige, klargör Försvarsmakten på sin webbsida.

Ytterligare länder skall ingå i övningen.

Svenskt deltagande

– De svenska deltagarna på markarenan kommer från Norrbottens regemente, Norrlands dragonregemente, Bodens artilleriregemente, Göta trängregemente, Ledningsregementet, Livgardet, Försvarsmaktens tekniska skola, Försvarsmedicincentrum, Arméstaben och Markstridsskolan, uppger Försvarsmakten.

Förutom de svenska markförbanden deltar även flygvapnet med förband ur Norrbottens flygflottilj, F 21, med Jas 39 Gripen.

Uppdaterad information

Räddningstjänsten uppger att planet kraschat med omkring 1,8 kilometers avstånd till närmaste bebyggelse. Det är brant terräng med mycket skog och räddningspatrullerna har i första hand sänts ut med hjälp med snöskoter.

Passagerarna ombord planet ska vara hemmahörande i USA.

Arkivfoto: US Air Force

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen