Amerikanskt Natoplan har störtat

2022 03 19

Ett militärflygplan från USA som deltar i Natos stora vinterövning Cold Response har kraschat i Norge.

Ett stort räddningspådrag äger rum just nu söder om Bodø i Nordland i Norge vilket ligger i höjd med Gällivare.

Påträffat kraschat

Besättningen ska bestå av fyra personer och ursprungsplanen var att man skulle ha landat igen klockan 18 i kväll fredag. När planet ännu inte var åter så anmäldes det saknat.

Ett räddningsmanskap i ett Orionplan sattes in i sökandet men väderförhållanden var utmanande och väntas bli ännu värre framöver uppger Hovedredningssentralen till VG.

I samband med sökandet gjorde räddningsinsatsen ett obehaglig upptäckt.

– För inte så länge sedan gjorde man ett fynd på marken, uppger räddningscentralen i Norge.

Av typen US V22 Osprey

Omkring klockan 21.20 konstaterades att man påträffat planet kraschat i Gråtådalen i Beiarn.

Det störtade planet är av typen US V22 Osprey uppger NRK.

Nationaliteten på de fyra personer som fanns ombord på planet är ännu okänd.

Inte framme ännu

Polis och ett räddningsteam på marken dirigeras nu mot olycksplatsen. Hur det har gått med de fyra passagerarna är ännu inte känt.

– Vi har inte nått fram till själva fyndplatsen så man vet inte något om de fyra som var ombord. Men vi vet att det är platsen där en krasch ägt rum, förklarar räddningsmyndighetens presstalesman Jan Eskil Severinsen til NRK.

Jättelik Natoövning

Det aktuella flygplanet ingår i den jättelika Natoövningen Cold Response som genomförs 14 mars till 1 april och omfattar hela 35 000 deltagare från 28 olika länder.

Från Sverige deltar 1 600 soldater och officerare.

Norskledd vinterövning

Cold Response är en norskledd vinterövning där Natoallierade och partnerländer är inbjudna att delta.

– Förutom värdlandet Norges och Natos egna styrkor kommer deltagande enheter från USA, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Danmark, Finland, Tyskland, Spanien, Polen, Portugal, Italien, Estland, Lettland, Litauen, Kanada, Belgien och Sverige, klargör Försvarsmakten på sin webbsida.

Ytterligare länder skall ingå i övningen.

Svenskt deltagande

– De svenska deltagarna på markarenan kommer från Norrbottens regemente, Norrlands dragonregemente, Bodens artilleriregemente, Göta trängregemente, Ledningsregementet, Livgardet, Försvarsmaktens tekniska skola, Försvarsmedicincentrum, Arméstaben och Markstridsskolan, uppger Försvarsmakten.

Förutom de svenska markförbanden deltar även flygvapnet med förband ur Norrbottens flygflottilj, F 21, med Jas 39 Gripen.

Uppdaterad information

Räddningstjänsten uppger att planet kraschat med omkring 1,8 kilometers avstånd till närmaste bebyggelse. Det är brant terräng med mycket skog och räddningspatrullerna har i första hand sänts ut med hjälp med snöskoter.

Passagerarna ombord planet ska vara hemmahörande i USA.

Arkivfoto: US Air Force

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ryssland öppnar eld mot Natolands fartyg

2025 12 12

Ryssland har attackerat fartyg ägda av ett Natoland.

Ryssland har utfört attacker mot två ukrainska hamnar på fredagen.

I samband med det har tre fartyg som tillhör Natolandet Turkiet skadats.

Attacken kom bara timmar efter att Putin träffade Turkiets president Erdogan.

Fartyg attackerade

Vladimir Putin har hotat med att hämnas för Ukrainas drönarattacker mot den ryska skuggflottan.

På fredagen har Ryssland attackerat två ukrainska hamnar, rapporterar Reuters.

Men i attackerna skadades tre fartyg ägda av Natolandet Turkiet. Det handlar om fartyg som bland annat fraktar livsmedel, uppger ukrainska källor.

Bara några timmar tidigare hade Turkiets president Tayyip Erdogan bett Putin om en begränsad vapenvila för att skydda energifaciliteter och just hamnar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har lagt upp bilder som visar ett brinnande fartyg i hamnen Chrnomorsk i Odesa-regionen.

– Det här visar återigen att ryssarna inte tar möjligheten till diplomati på allvar, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Ryskt militärplan utslaget

Bekräftas av ägare

Ägaren till det skeppet, Cenk Shipping, bekräftar att deras fartyg har drabbats av en attack klockan 16, lokal tid.

– I det här skedet finns det inga rapporter om döda eller skadade bland besättningen. Skadan tycks vara begränsad, kommenterar företaget i ett uttalande.

Den ryska attacken mot ukrainska hamnar kommer alltså efter att Ukraina i sin tur genomfört flera attacker, bland annat mot den så kallade ”skuggflottan” och mot fartyg i Kaspiska havet som fraktade militär utrustning.

Zelenskyj bekräftar Erdogans krav

Volodymyr Zelenskyj har också bekräftat att Turkiets president Erdogan vill se ett ”begränsat eldupphör” för att skydda energianläggningar och hamnar, och att han har tagit upp det med Putin.

– President Erdogan nämnde detta för mig. Jag sade till honom att vi skulle stödja det, säger Zelenskyj.

– Såvitt jag förstår sade ryssarna helt enkelt till dem att de inte skulle gå med på någon tillfällig vapenvila om inte ett avtal undertecknas, tillade Ukrainas president, vilket Ekonomibladet har rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Erdogans uppmaning till Putin - träffades idag

Text: Redaktionen