Amerikanskt Natoplan har störtat

2022 03 19

Ett militärflygplan från USA som deltar i Natos stora vinterövning Cold Response har kraschat i Norge.

Ett stort räddningspådrag äger rum just nu söder om Bodø i Nordland i Norge vilket ligger i höjd med Gällivare.

Påträffat kraschat

Besättningen ska bestå av fyra personer och ursprungsplanen var att man skulle ha landat igen klockan 18 i kväll fredag. När planet ännu inte var åter så anmäldes det saknat.

Ett räddningsmanskap i ett Orionplan sattes in i sökandet men väderförhållanden var utmanande och väntas bli ännu värre framöver uppger Hovedredningssentralen till VG.

I samband med sökandet gjorde räddningsinsatsen ett obehaglig upptäckt.

– För inte så länge sedan gjorde man ett fynd på marken, uppger räddningscentralen i Norge.

Av typen US V22 Osprey

Omkring klockan 21.20 konstaterades att man påträffat planet kraschat i Gråtådalen i Beiarn.

Det störtade planet är av typen US V22 Osprey uppger NRK.

Nationaliteten på de fyra personer som fanns ombord på planet är ännu okänd.

Inte framme ännu

Polis och ett räddningsteam på marken dirigeras nu mot olycksplatsen. Hur det har gått med de fyra passagerarna är ännu inte känt.

– Vi har inte nått fram till själva fyndplatsen så man vet inte något om de fyra som var ombord. Men vi vet att det är platsen där en krasch ägt rum, förklarar räddningsmyndighetens presstalesman Jan Eskil Severinsen til NRK.

Jättelik Natoövning

Det aktuella flygplanet ingår i den jättelika Natoövningen Cold Response som genomförs 14 mars till 1 april och omfattar hela 35 000 deltagare från 28 olika länder.

Från Sverige deltar 1 600 soldater och officerare.

Norskledd vinterövning

Cold Response är en norskledd vinterövning där Natoallierade och partnerländer är inbjudna att delta.

– Förutom värdlandet Norges och Natos egna styrkor kommer deltagande enheter från USA, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Danmark, Finland, Tyskland, Spanien, Polen, Portugal, Italien, Estland, Lettland, Litauen, Kanada, Belgien och Sverige, klargör Försvarsmakten på sin webbsida.

Ytterligare länder skall ingå i övningen.

Svenskt deltagande

– De svenska deltagarna på markarenan kommer från Norrbottens regemente, Norrlands dragonregemente, Bodens artilleriregemente, Göta trängregemente, Ledningsregementet, Livgardet, Försvarsmaktens tekniska skola, Försvarsmedicincentrum, Arméstaben och Markstridsskolan, uppger Försvarsmakten.

Förutom de svenska markförbanden deltar även flygvapnet med förband ur Norrbottens flygflottilj, F 21, med Jas 39 Gripen.

Uppdaterad information

Räddningstjänsten uppger att planet kraschat med omkring 1,8 kilometers avstånd till närmaste bebyggelse. Det är brant terräng med mycket skog och räddningspatrullerna har i första hand sänts ut med hjälp med snöskoter.

Passagerarna ombord planet ska vara hemmahörande i USA.

Arkivfoto: US Air Force

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen