Amerikanskt Natoplan har störtat

2022 03 19

Ett militärflygplan från USA som deltar i Natos stora vinterövning Cold Response har kraschat i Norge.

Ett stort räddningspådrag äger rum just nu söder om Bodø i Nordland i Norge vilket ligger i höjd med Gällivare.

Påträffat kraschat

Besättningen ska bestå av fyra personer och ursprungsplanen var att man skulle ha landat igen klockan 18 i kväll fredag. När planet ännu inte var åter så anmäldes det saknat.

Ett räddningsmanskap i ett Orionplan sattes in i sökandet men väderförhållanden var utmanande och väntas bli ännu värre framöver uppger Hovedredningssentralen till VG.

I samband med sökandet gjorde räddningsinsatsen ett obehaglig upptäckt.

– För inte så länge sedan gjorde man ett fynd på marken, uppger räddningscentralen i Norge.

Av typen US V22 Osprey

Omkring klockan 21.20 konstaterades att man påträffat planet kraschat i Gråtådalen i Beiarn.

Det störtade planet är av typen US V22 Osprey uppger NRK.

Nationaliteten på de fyra personer som fanns ombord på planet är ännu okänd.

Inte framme ännu

Polis och ett räddningsteam på marken dirigeras nu mot olycksplatsen. Hur det har gått med de fyra passagerarna är ännu inte känt.

– Vi har inte nått fram till själva fyndplatsen så man vet inte något om de fyra som var ombord. Men vi vet att det är platsen där en krasch ägt rum, förklarar räddningsmyndighetens presstalesman Jan Eskil Severinsen til NRK.

Jättelik Natoövning

Det aktuella flygplanet ingår i den jättelika Natoövningen Cold Response som genomförs 14 mars till 1 april och omfattar hela 35 000 deltagare från 28 olika länder.

Från Sverige deltar 1 600 soldater och officerare.

Norskledd vinterövning

Cold Response är en norskledd vinterövning där Natoallierade och partnerländer är inbjudna att delta.

– Förutom värdlandet Norges och Natos egna styrkor kommer deltagande enheter från USA, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Danmark, Finland, Tyskland, Spanien, Polen, Portugal, Italien, Estland, Lettland, Litauen, Kanada, Belgien och Sverige, klargör Försvarsmakten på sin webbsida.

Ytterligare länder skall ingå i övningen.

Svenskt deltagande

– De svenska deltagarna på markarenan kommer från Norrbottens regemente, Norrlands dragonregemente, Bodens artilleriregemente, Göta trängregemente, Ledningsregementet, Livgardet, Försvarsmaktens tekniska skola, Försvarsmedicincentrum, Arméstaben och Markstridsskolan, uppger Försvarsmakten.

Förutom de svenska markförbanden deltar även flygvapnet med förband ur Norrbottens flygflottilj, F 21, med Jas 39 Gripen.

Uppdaterad information

Räddningstjänsten uppger att planet kraschat med omkring 1,8 kilometers avstånd till närmaste bebyggelse. Det är brant terräng med mycket skog och räddningspatrullerna har i första hand sänts ut med hjälp med snöskoter.

Passagerarna ombord planet ska vara hemmahörande i USA.

Arkivfoto: US Air Force

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen