Amnesty riktar hård kritik mot Sverige

2023 03 28

Enligt Amnestys årliga rapport var förra året ett dystert år för de mänskliga rättigheterna. En av orsakerna är FN:s oförmåga att hantera kriser, eftersom staterna agerar utifrån egenintresse.  

– När Ryssland invaderade Ukraina, då agerade världens länder väldigt snabbt. Men det här agerandet står i stark kontrast till hur världens länder har agerat på en rad andra platser runt om i världen. Exempelvis i Kina, Iran, Myanmar och Etiopien, säger Anna Johansson, Amnesty Sveriges generalsekreterare, till Ekot.  

Riktar kritik mot Sverige

I rapportern riktar Amnesty även kritik mot Sverige.

Organisationen pekar bland annat på en oroande utveckling gällande klimatkrisen.

Amnesty menar att Sverige inte gör tillräckligt för att minska användandet av fossila bränslen i ekonomin.   

– Världen befinner sig i ett klimatnödläge. Förutom att göra oss av med fossilberoendet måste klimatomställningen ske rättvist och inte förstärka ojämlikheter för redan diskriminerade eller sårbara grupper som exempelvis urfolk. Det största ansvaret ligger på rika länder som Sverige, säger Anna Johansson.  

Rättighet hotad  

Amnesty riktar även kritik mot hanteringen av demonstrationsfriheten.

Under år 2022 skedde flera klimatdemonstrationer runt om i Sverige. Under protesterna på E4:an greps flera demonstranter och sex finländska klimataktivister avvisades från Sverige.

Amnesty menar att agerandet mot de demonstranter som använde sig av civil olydnad, under aktionen på E4:an, inte står i proportion med lagen.  

– Demonstrationsfriheten är en central byggsten i varje demokratiskt samhälle. Även fredlig civil olydnad, som klimataktionen på E4:an, omfattas av demonstrationsfriheten. Domen har överklagats och Amnesty kommer att fortsätta följa utvecklingen för att säkerställa att vår grundlagsskyddade demonstrationsfrihet respekteras i rättstillämpning framöver, framhåller Anna Johansson.  

Skarp kritik  

Under demonstrationen på E4:an i höjd med Norra begravningsplatsen i Solna, förra året, limmade aktivisterna fast sig på vägen. Agerandet resulterade i köbildning och flera ambulanser fastnade i köerna.

Aktionen kritiserades av flera partiledare.  

– Jag tar totalt avstånd från den typen av metoder och det gör hela Miljöpartiet. Vi behöver skapa en kraft för att tillsammans möta klimathotet och göra tillräckligt. Då tror vi att det här är helt fel väg. Det är helt oacceptabelt att riskera människors liv oavsett skäl, säger Per Bolund, miljöpartiets språkrör, till SvD. 

Foto: C. Lue och L. Mimietz

Text: Redaktionen

SVERIGE: Vill införa helt ny yrkesgrupp – kan bära skjutvapen

2025 06 18

Under de senaste åren har debatten om polisiära resurser tagits upp.

Nu kommer besked om att en arbetsgrupp i Moderaterna föreslår ett nytt yrke i syfte att avlasta polisen.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Ny yrkesgrupp

Det rör sig om kommunala skyddsvakter som ska kunna bära skjutvapen.

Syftet med den nya yrkesgruppen ska vara att skapa trygghet och förebygga brott.

– Det här handlar om att avlasta och stötta, säger riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm.

“Konstig konstruktion”

Planen är att de kommunala skyddsvakterna uteslutande ska anställas av kommunerna – inte privata företag.

Arbetsgruppen som har tagit fram förslaget har förhoppningar om att det ska kunna införas under nästa mandatperiod.

Skjutvapen ska vid införande kunna bäras om Polismyndigheten beslutar att det är lämpligt.

Det är dock inte alla som ställer sig positiva till förslaget.

– Det känns som en konstig konstruktion och jag är tveksam om skattebetalarna får ut värdet av den, säger polischef Erik Nord till GP.

Tagits upp tidigare

I en debattartikel för drygt en vecka sedan skrev representanter för Moderaternas arbetsgrupp för lokal trygghet att kommunala vakter bör införas för bättre trygghet.

– Kommunala säkerhetsvakter är ett förslag på en helt ny trygghetsskapande yrkeskategori, menades det i debattartikeln i SvD där bland andra Fredrik Kärrholm deltog.

– De ska kunna förebygga brott, ingripa vid ordningsstörningar och upprätthålla lokala ordningsföreskrifter.

Hyr fängelseplatser

Regeringen och SD har sedan valvinsten satsat på olika åtgärder relaterade till brottslighet.

Besked har bland annat kommit om att Sverige och Estland har undertecknat avtal om att hyra fängelseplatser.

Sverige får i och med avtalet enligt regeringen hyra 400 platser, för upp till 600 intagna, på anstalten i Tartu.

– Avtalet kommer innebära en påtaglig avlastning för svensk kriminalvård. Vi är mycket glada över att detta kan ske i Estland – ett land som står Sverige mycket nära, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) sagt om saken.

Foto: Tom Def

Text: Redaktionen