Anders Borg svarar efter Trumps utspel – ”Rikta blickarna hitåt”

2025 03 08

Den tidigare finansministern tycker att Sverige och Europa bör rikta blickarna åt ett annat håll.

Den globala marknaden är i rejäl gungning just nu. Detta till stor del på grund av Donald Trump och hans hot om nya höjda tullar mot en rad olika länder.

Den amerikanske presidenten har redan hunnit med att realisera flera av hoten till viss del – detta genom rejält höjda tullar mot grannländerna Mexiko och Kanada som senare pausats.

Därutöver har Europa och Ryssland också hotats med höjda tullar.

“Blir inte bättre”

En som inte tror att situationen kommer att lösas inom en snar framtid är den tidigare finansministern Anders Borg (M).

Detta bland annat på grund av den osäkerhet som uppstått sedan Trumps tillträde i slutet av januari.

–  Förutsägbarheten i världshandeln har varit nyckeln till att välståndet i Europa och USA har ökat så mycket tidigare. Vi vet inte hur stora skador det blir nu, men att det inte blir bättre det kan vi vara säkra på vad gäller frihandelsordningen, säger Anders Borg till TV4 under lördagen.

Rikta blickarna österut

Nu menar Borg att Sverige och Europa gör bäst i att rikta blickarna åt andra håll.

Exempelvis österut, till Indien.

– Det bästa vore att Europa tar nya handelsavtal med andra delar av världen. Det pågår förhandlingar med Indien, säger Borg.

Läs mer: STORBANK: Då kommer vändningen för svensk ekonomi – på ett villkor

“Kan få ofattbart stora konsekvenser”

Redan i höstas var Borg ute och varnade för flera orosmoln i den globala ekonomin. Detta i samband med släppandet av hans nya bok, “Vart är vi på väg?”.

För bara en dryg vecka sedan varnade den forne finansministern för en internationell ekonomisk katastrof ifall Kina skulle ockupera Taiwan. 

– Det kan få ofattbart stora konsekvenser. Nästan alla styrsystem för produktion innehåller chips från Taiwan – varenda digital betallösning, alla mobiler, datorer och molnlagringar är beroende av chipen, sade Borg då till Svensk Näringslivs Tidning, TN.

Läs vidare: Anders Borg varnar för ekonomisk kollaps – uppmanar hushållen

Foto: Talarforum samt Nato

Text: Redaktionen

I MORGON TISDAG: Kostnadsökning för alla som tar medicin

2025 06 30

Från och med den 1 juli blir det dyrare att hämta ut medicin.

Under tisdagen höjs högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor per år.

Regeringen motiverar höjningen med att systemet för högkostnadsskyddet måste bidra till en hållbar finansiering av läkemedel.

Enligt regeringen har statens kostnader för läkemedelsförmånen ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024. Samtidigt har patientens egenavgift ökat med 17 procent under samma tidsperiod.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

”Det är för jävligt”

Mia Centermo från Västerås köper inte regeringens motivering.

– Jag tycker det är helt fel. Jag får prioritera att leva billigare för att kunna betala min medicin, säger kvinnan, som är arbetslös, till P4 Västmanland.

Partnern Torbjörn Larsson delar kritiken.

– Det var dyrt redan som det var innan. Det är för jävligt helt enkelt, säger han till radion.

Det här gäller

- Höjningen av högkostnadsskyddet innebär att patienten betalar hela beloppet för läkemedel upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens gräns på 1 450 kronor.

-  I det första trappsteget kommer patienten att betala 75 procent av kostnaderna, i stället för tidigare 50 procent.

- Gränsen för frikortet förblir oförändrad vid 7 117 kronor, men patientens totala kostnad ökar till 3 800 kronor.

- Patienter som når gränsen för frikort kommer att betala 900 kronor mer per år. 

- Egenavgifterna för läkemedel beräknas öka med cirka 540 miljoner kronor för 2025, 2 160 miljoner kronor för 2026 och 2 700 miljoner kronor för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Det uppger Elisabeth Braw, docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Experten hänvisar till ”trovärdiga myndighetskällor”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen