EKONOMI: Anders Borg utfärdar krisvarning

2023 03 24

Den menar tidigare finansminister Anders Borg i en lång intervju med Svenska Dagbladet.

Han uppmanar även Riksbanken att vidta stor försiktighet i myndighetens kommande ageranden.

– Man ska fästa väldigt stor vikt vid att undvika en finansiell kris. Det har stora skadeverkningar både på det ekonomiska och politiska systemet, varnar Anders Borg.

Större hot än inflationen

Anders Borg var finansminister i den regeringen som leddes av tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt mellan 2006 och 2014.

Han anser att Riksbanken måste sända tydliga signaler om att räntehöjningarna tar stopp i april – då den maximalt bör höjas med 25 punkter.

Exministern menar att en finansiell kris vore ett betydligt större hot mot ekonomin än en beständig inflation nästa år.

Det senare bedömer han som osannolikt. Bland annat på grund av måttliga löneökningar och höjd arbetslöshet.

– Finansiella kriser skadar förtroendekapitalet i samhället. Det blir alltid reaktioner på att staten måste gå in och sanera banker och andra finansiella institut, säger Anders Borg till SvD.

Ny prognos

Tidigare idag släppte statliga SBAB sin nya ränteprognos.

I den förutspås att Riksbanken höjer styrräntan med 50 punkter i april, från 3,0 till 3,5 procent.

– Bedömt utifrån Riksbankens oro för både inflationen och kronans värde, och sett till att ECB nyligen höjde sin styrränta till 3,5 procent, väntas Riksbanken höja även den svenska styrräntan till 3,5 procent i april. Ett betydligt lägre inflationsutfall i mars än i februari kan möjligen tala för att Riksbanken nöjer sig med att höja till 3,25 procent, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

– Det är bara att konstatera att det för bolånetagare med rörlig bolåneränta högst troligt kommer att bli värre innan det blir bättre, tillägger han.

Riksbankschefen: "Inte bra nyheter"

SBAB är långt från den enda banken som varnat för en kraftig räntesmäll i april.

Danske Bank har till och med prognostiserat en höjning av styrräntan med 75 punkter i april och ytterligare 50 punkter i juni, rapporterade Dagens industri förra veckan.

Handelsbanken har förutspått samma sak.

Riksbanken själva har flaggat för en höjning mellan 0,25 och 0,50 procentenheter.

Den underliggande inflationen i euroområdet pekades av riksbankschefen Erik Thedéen nyligen ut som anledningen.

– Sedan exakt hur den utvecklas i Sverige det får vi se, men det är inte bra nyheter, sade han till Sveriges Radio Ekot tidigare i mars.

Foto: Klaus Carlander, Talarforum

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen