JUST NU: Andersson och Kristersson kritiseras för uttalande om Turkiet

2022 07 05

Att Turkiet skulle vara en demokrati stämmer inte.

Det anser statsvetaren Staffan Lindberg som kritiserar de båda partiledaren för att ha hävdat just så är fallet, rapporterar Sveriges Radio.

Lindberg hänvisar till en intervju som gjordes i helgen i Studio P1, då Magdalena Andersson och Ulf Kristersson konfronterades med frågan huruvida Turkiet är en demokrati eller inte.

Kämpade med svaret

Statsministern fick kämpa för att hålla tungan rätt i mun när hon skulle definiera det land hon precis slutit avtal med för att få gå med i Nato.

– Jag ska inte, alltså jag ska inte slutgiltigt…, inledde statsministern sitt svar. 

– Det är ju en demokrati på så sätt att de har allmänna val men vi vet ju också att det finns en diskussion om att det är journalister som är fängslade och så. Det är klart att det är viktigt att det finns fri media, fortsatte sedan Magdalena Andersson.

Svarade svävande

Även Ulf Kristersson svarade svävande på frågeställningen.

– Alltså, Turkiet är en parlamentarisk demokrati. Sedan är det ingen tvekan om att det finns bristande fri- och rättigheter i Turkiet.

“Det luktar illa”

Men att benämna Turkiet som en demokrati vore direkt felaktigt, enligt Staffan Lindberg. 

– Om man ska sänka nivån så lågt att Turkiet räknas som en demokrati, då är nog vattnet ganska grumligt och brunt och luktar illa, säger han till SR.

“Fallerar i samtliga områden”

Lindberg är även föreståndare för det internationella demokratiforskningsprojektet V-Dem, som används av bland annat Världsbanken och EU-kommissionen som demokratiskt mått för att jämföra olika länder.

Han tar bland annat upp att valen i Turkiet har stora brister och att det finns grova inskränkningar i landets yttrandefrihet.

– Turkiet fallerar i demokratiskt hänseende på i stort sett samtliga dessa områden, säger Staffan Lindberg till radion.

Förklaras av Natofrågan

Förklaringen till att de båda partiledarna svarar på det sätt de gör är den pågående Natoansökningen, som i högsta grad påverkats av just Turkiet.

Så menar åtminstone Sten Widmalm, också professor i statsvetenskap.

– Politik och intressen avgör hur man svarar, men det kan inte heller gå hur långt som helst som Staffan är inne på, säger han till SR.

Lovade hedra avtalet

Senast idag höll Nato en presskonferens där även utrikesminister Ann Linde (S) närvarade. Hon angav då ett löfte till Turkiet och Erdoğan.

– Vi har en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet. Vi kommer hedra den överenskommelsen och följa den, säger Ann Linde på pressträffen.

Statsministerns löfte

Enligt Erdoğan består avtalet av att Sverige ska utvisa 73 personer, någonting han påstår att Sverige har lovat för att Turkiet ska släppa in landet i Nato.

Magdalena Andersson har i sin tur lovat att inga svenska medborgare kommer att lämnas ut.

Ägnar man sig inte åt terrorismverksamhet behöver man inte vara orolig, sa statsminister Magdalena Andersson (S) till Expressen i onsdags.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Moderaterna

Text: Redaktionen


JUST NU: Har blivit fel – Swedbank får 837 miljoner kronor

2025 11 18

Swedbank och dess styrelseordförande Göran Persson kan räkna hem en tidig julklapp.

Eller kanske rättare sagt 837 miljoner sådana.

Det är nämligen lika många kronor som storbanken plötsligt får tillbaka, meddelar Swedbank i ett pressutskick på tisdagen.

Återbetalningen kommer från Skatteverket efter att myndigheten svängt i hur mycket moms Swedbank egentligen ska betala.

Enligt beslut från Skatteverket har Swedbank betalat för mycket moms 2019, 2020, 2022 och 2023, skriver storbanken i en kommentar.

Godkänt ny metod

Den stora summan kommer till god nytta för Swedbank. Banken låter meddela att dess kostnader därmed minskar med samma belopp under årets sista kvartal.

Hela historien bottnar i att Skatteverket svängt.

Myndigheten har godkänt en ny metod för beräkning av det som kategoriseras som avdragsgill moms.

Och det kan mycket väl bli så att Swedbank får tillbaka än mer pengar. 

– Swedbank har tidigare i år mottagit momsåterföringar för 2016-2018, och även kommunicerat att banken ansökt om återföring för 2019-2023. Swedbank inväntar därmed beslut avseende 2021, informerar banken.

Slog förväntningarna

När Swedbank i oktober gav besked om årets tredje kvartal landade rörelseresultatet på 10.809 miljoner kronor.

De samlade intäkterna uppgick till 17.105 miljoner kronor. Det förväntade siffran låg inför delårsrapporten på 16.653 miljoner kronor enligt Privata Affärer.

– Swedbank levererar återigen ett starkt resultat i en osäker omvärld, framhöll Jens Eriksson, vd och koncernchef på Swedbank, i ett uttalande efteråt.

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

Fakta: Swedbank

Styrelseordförande: Göran Persson (sedan 2019)

Antal privatkunder i Sverige: 3,8 miljoner

Antal privatkunder i Estland, Lettland, Litauen: 3,5 miljoner

Antal företagskunder i Sverige: 250 000 

Antal företagskunder i Estland, Lettland, Litauen: 300 000

Antal kontor i Sverige: 142

Antal kontor i Estland, LEttland, Litauen: 69

Antal medarbetare: 16 444

Källa: Swedbank

LÄS MER: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Foto: Johanna Ejemalm/Talarforum resp MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


JUST NU: Finland kan ta tillbaka ryska hus

2025 11 18

Finland kan snart få rätt att ogiltigförklara ryska köp.

Myndigheterna i Finland kan snart få ökade befogenheter att tvångsinlösa fastigheter som bedöms utgöra ett hot mot landets säkerhet, rapporterar Svenska Yle.

Skärpta regler

Sedan i somras är ryska medborgare förbjudna att köpa fastigheter i Finland.

Den nya åtgärden är ett led i att skydda landet mot potentiella säkerhetshot.

– Gränsen mot Ryssland är stängd, och snart kan myndigheterna få ökade befogenheter att tvångsinlösa redan köpt egendom, säger forskaren Minna Ålander, till Svenska Yle.

Försvarsministeriet stoppade i oktober totalt elva fastighetsköp, bland annat en skärgårdstomt i Pargas, med hänvisning till nationell säkerhet.

Köparna som stoppats ska haft kopplingar till ryska statliga aktörer eller hög position inom rysk kärnenergiindustri.

LÄS MER: ”Oöverträffad attack” – Ukraina har slagit till

Semesterhus som säkerhetsrisk

Problemet med ryska fastigheter går tillbaka över 20 år, då det blev enklare för medborgare från länder utanför EU och EES att köpa fastigheter i Finland.

Många hus låg nära militärbaser eller annan kritisk infrastruktur, vilket har väckt frågor om anledningar till köpen.

Minna Ålander bedömer att det är osannolikt att Ryssland skulle använda samma typ av direkt militär taktik i Finland idag, som man gjorde då.

Istället är det nya hybridhot som väcker störst oro.

– Fastigheter kan användas som baser för förvaring och användning av drönare, vilket gör det möjligt att genomföra övervakning eller andra operationer, säger Ålander.

Staten kan ta ditt hus

Nu arbetar Försvarsministeriet med att se över lagen om säkerhetsinlösen, som trädde i kraft 2020.

Den ger staten möjlighet att lösa in fastigheter om det bedöms nödvändigt för försvar, gränsskydd eller annan samhällsviktig funktion.

– Det är nödvändigt att se över om lagen ger staten tillräckliga möjligheter att agera i olika risksituationer för nationell säkerhet, säger Sami Heikkilä vid enheten för infrastruktur och miljö på det finska Försvarsministeriet.

De ryskägda fastigheterna utgör ett verkligt säkerhetshot, samtidigt som det finns en risk för diskriminering baserat på nationalitet, enligt nyhetskanalen.

Tvångsinlösen ses därför som en sista utväg.

– Ja, det är nog den sista utvägen, men i vissa fall också det enda verktyget om det inte finns någon vilja till en frivillig affär, konstaterar Heikkilä.

LÄS MER: Rysk vara väller in i Europa – och det är varken gas eller olja

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen