Ändrar lagen för uppehållstillstånd

2023 09 26

Regeringen har i dag beslutat om en proposition med förslag som innebär lagändringar för anhöriginvandring och möjligheten att få uppehållstillstånd av humanitära skäl i Sverige.

Villkoren skärps ordentligt.

I propositionen föreslår regeringen bland annat att åldersgränsen för att neka uppehållstillstånd på grund av anknytning höjs från 18 till 21 år.

Möjligheterna till undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring, när anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande, begränsas också.

Vidare föreslår regeringen att bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter tas bort.

Barn ska i stället få beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, även om omständigheterna inte har samma allvar och tyngd som för vuxna.

”Viktig del i paradigmskifte”

– Förslagen som vi har beslutat i dag utgör en viktig del i det paradigmskifte som nu genomförs inom svensk migrationspolitik. Sverige står inför stora utmaningar med ett växande utanförskap, vilket senare års omfattande invandring i kombination med bristande integration har bidragit till.

– Syftet med förslagen är bland annat att minska antalet asylsökande som söker sig till Sverige och skapa bättre förutsättningar för ett bra mottagande och en fungerande integration.

Det säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) i ett pressmeddelande.

Då träder ändringarna i kraft

De nya förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2023.

Maria Malmer Stenergard har tidigare uttalat sig om regeringens och SD:s nya förslag.

Läs mer här:

Officiellt datum: Då sker stort skifte gällande invandring

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Hundratusentals kan slippa betala skatt – ny lag på gång

2026 06 04

En så kallad skattefälla för hundratusentals svenskar är på väg att tas bort.

Det var förra veckan som regeringen gick ut med att en ny lagändring är på gång.

Så som inkomstskattelagen ser ut idag ska folk som stadigvarande vistas på svensk mark också betala skatt i Sverige för sina inkomster.

Men det finns idag ingen exakt definition av begreppet "stadigvarande vistelse”. Det ställer till det för arbetsgivare, domstolar och de cirka 700 000 svenskar som bor utomlands, enligt regeringen.

"Kommer underlätta"

Den nya definitionen av stadigvarande vistelse föreslås omfatta minst 160 vistelsedagar på ett kalenderår – eller fler än 120 om antalet under föregående år översteg samma antal. Enbart dagar då personen haft sin dygnsvila i Sverige räknas som vistelsedagar.

– Det här kommer underlätta livet för många utlandssvenskar, inte minst pensionärer som bosatt sig utomlands men kommer till Sverige och träffar barnbarnen då och då. Det ska vara lätt att göra rätt när man betalar skatt, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Förslag från Skatteverket

Göran Andersson, vd för rådgivningsbolaget Sparsam Skatt, välkomnar beskedet.

Han menar att de nya reglerna kommer att göra det tydligare hur ofta man som utlandssvensk kommer kunna resa “hem” för att besöka släkt och vänner utan att bli skyldig att betala skatt i Sverige.

– Lagstiftningen har varit otydlig, vilket inte är till gagn för någon part. Att regeringen nu går vidare har varit efterlängtat ända sedan Skatteverket lade fram förslaget hösten 2023, säger Göran Andersson till Di.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

Ska gälla från januari

Dagens regelverk har en gräns vid sex månaders vsistelse. Skatterättsnämnden har dock gjort flera undantag, exempelvis är hembesöken spridits över samtliga månader.

Den nya lagen föreslås träda i kraft från och med nästa år.

– Skönt att oklarheter kring repetitiva besök, periodicitet och den svenska vistelsens längd i förhållandet till vistelse utomlands före och efter Sverigevistelsen blir ett minne blott om den nya lagen implementeras 1 januari 2027, konstaterar Göran Andersson.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen