Ann Linde (S) pekar ut land dit migranterna bör söka asyl

2021 11 22

Migrantkrisen vid gränsen mellan diktaturen Belarus och Polen fortsätter och står nu högt på agendan när EU:s utrikesministrar träffas i Bryssel idag. Enligt Reuters handlar det om upp till 4 000 migranter som uppenbarligen diforslade av Belarus diktator försöker ta sig in i EU via Polen.

Polen får stöd av övriga EU

Belarus använder migranterna i ett spel där diktatorn Lukashenko försöker hämnas på EU för unionens sanktioner på landet till följd av våldet mot fredliga demonstranter efter Lukashenkos valfusk. Polen har vägrat att släppa in migranterna över gränsen och får nu ökat stöd från EU i kampen mot Belarus diktator.

Anne Lindes (S) besked

EU beslutade idag att införa nya sanktioner mot landet men frågan kvarstår kring hur man ska göra med alla migranter varav åtta rapporteras ha dött av köld och utmattning i skogen. Utrikesminister Ann Linde (S) uppger för Sveriges Radio vad Sverige har för ståndpunkt. Hon säger nej till att migranterna släpps in vare sig i Sverige eller i övriga EU.

S-MP-regeringen pekar på Belarus

S-MP-regeringen anser att migranterna i första hand ska åka tillbaka till sina hemländer och i andra hand får de söka asyl i Belarus.

– De måste få filtar och mat och vatten och allt sådant. Och sen måste de hjälpas tillbaka till sina länder om de inte har asylskäl – och då får de söka asyl i Belarus, säger Ann Linde (S) till Sveriges Radio.

Ännu hårdare sanktioner

Förutom att vägra släppa in migranterna slår nu EU till med ännu hårdare sanktioner mot Belarus uppger Reuters.

– Dagens beslut reflekterar EU:s beslutsamhet att stå upp emot användandet av migranter för politiska syften. Vi slår tillbaka mot denna inhumana och olagliga hantering, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell.

Flygbolag och individer

EU förstärker nu sina tidigare sanktioner med följande tillägg:

-Sanktioner mot flygbolag och resebyråer som är inblandade i att flyga migranterna till Belarus

-Sanktioner mot ytterligare individer och enheter som bidrar till Lukashenkoregimens agerande.

Migranterna är främst unga män som kommer från kurdiska delarna av Irak och är på jakt efter ett bättre en ekonomisk tillvaro enlig BBC News.

ANALYS

EU:s tydliga nej till migranterna torde innebära dels att andra migranter nås av budskapet att det inte är lönt att komma efter då de ändå inte släpps in, dels torde det innebära att Belarus lömska försök att försvaga EU genom att orkestrera en migrantström mot unionen misslyckas.

För Polen och även för Lettland och Litauen som är de två andra EU-länderna med gräns mot diktaturen Belarus är det ytterst viktigt att få EU:s stöd i kampen mot Lukashenkos ondskefulla planer.

För att undsätta migranterna gör nu EU stora insatser för att få tillbaka dem till sina hemländer och Irak har lovat att bistå då många av migranterna kommer därifrån.

Foto: L. Anderson

JUST NU: Trump öppnar för jättehjälp till Ryssland i kriget

2026 04 01

Trump kräver att europeiska länder ska hjälpas USA att säkra fri passage genom Hormuzsundet – ett strategiskt viktigt sund i Persiska viken för världens olje- och gasleveranser.

Om inte Europa ställer upp hotar Trump att stoppa alla vapenleveranser, rapporterar Financial Times.

Konkret handlar det om att USA kan sluta leverera amerikanska vapen till Nato-initiativet Prioritised Ukraine requirements list (Purl). Genom initiativet samordnar europeiska länder inköp av amerikanska vapen som sedan skickas till Ukraina.

Skulle hjäpa Ryssland

Purl har varit avgörande för Ukrainas förmåga att försvara sig mot den ryska krigsmakten. Om stödet stoppas får Ryssland en stor fördel i kriget, eftersom den ukrainska försvarsförmågan skulle försvagas kraftigt. 

– Läget har varit allvarligt för Ukraina, särskilt när det gäller luftförsvaret. Man har saknat bland annat ammunition och drönare, så att ha fått tillgång till de här amerikanska systemen och ammunitionen har varit väldigt betydelsefullt, sade SVT:s Europakorrespondent Christoffer Wendick i höstas.

LÄS MER: ”Ber om vapenvila” – Trump hävdar

Sverige bidrar

Sverige deltar i initiativet och arbetar för att biståndet till Purl ska öka.

– Vi vill se mer insatser för att förbättra och öka det finansiella stödet och de militära donationerna till Ukraina, har försvarsminister Pål Jonson (M) sagt till SVT.

Sverige har bidragit till Purl vid tre tillfällen – senast den 13 februari 2026 med 100 miljoner dollar.

Totalt uppgår Sveriges stöd till Purl till 435 miljoner dollar.

– Genom vårt bidrag till Purl som ger Ukraina tillgång till prioriterad amerikansk försvarsmateriel, visar vi än en gång att vi är beredda att agera konkret för att stärka Ukrainas försvarsförmåga. Luftförsvar och ammunition är avgörande för att Ukraina ska kunna försvara sig mot Rysslands fortsatta angrepp, har försvarsminister Pål Jonson kommenterat.

LÄS OCKSÅ: DIKTATOR: ”Förbereder oss för krig” 

Foto:  Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

I NATT KAN DET SMÄLLA: Trump ska meddela hela världen

2026 04 01

Talet väntas dra igång klockan tre på torsdagsmorgonen svensk tid.

Enligt Vita huset kommer den amerikanska presidenten att ge en “viktig uppdatering” gällande Irankriget.

Men Donald Trump själv säger att han även kommer att uttrycka sin “avsky” över Nato under talet, rapporterar TV2 med hänvisning till Reuters.

“Avsky”

Den amerikanska presidenten har tidigare på onsdagen sagt att han “absolut” överväger att dra ut USA ur Nato.

Han säger nu att han under talet kommer att uttrycka sin “avsky” mot Nato.

Trumps kommentarer har lett till spekulationer om att USA kan vara på väg att lämna militäralliansen inom en nära förestående framtid.

“Papperstiger”

Så här lyder Donald Trumps senaste kommentarer om Nato enligt Sky News:

– Jag lät mig aldrig påverkas av Nato. Jag har alltid vetat att de är en papperstiger, och det vet Putin också, förresten.

Den amerikanska presidenten säger vidare att det är “bortom övervägning” huruvida han ser en möjlighet att lämna Nato helt och hållet.

Läs mer: Kollaps för Ryssland – tio miljarder upp i rök

“Borde tas på allvar”

Sky News Europakorrespondent Alistair Bunkall skriver att Trumps hot om att dra sig ur Nato “borde tas på mer allvar”.

– Även om han har backat från många av sina hot, anser jag att detta bör tas på större allvar, skriver Bunkall.

– Det är verkligen inte otänkbart att han nu slutligen gör det han upprepade gånger har hotat med, eller använder detta som ett tillfälle att omförhandla syftet med en allians som redan är kraftigt försvagad eftersom dess ledande medlem framhärdar i att läxa upp sina allierade offentligt.

“Svårt”

Även USA:s utrikesminister Marco Rubio har varit inne på liknande spår som presidenten i dagarna.

– Om Nato bara handlar om att vi ska försvara Europa om de blir attackerade, men att de nekar oss basrättigheter när vi behöver dem, då är det inte ett särskilt bra arrangemang. Det är svårt att förbli engagerad i något sådant, säger han till Fox News.

Läs mer: ”Ber om vapenvila” – Trump hävdar

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen