Ann Linde (S) pekar ut land dit migranterna bör söka asyl

2021 11 22

Sverige utrikesminister Ann Linde (S) säger nej till att migranterna från Belarus släpps in i vare sig i Sverige eller övriga EU. I stället pekar hon ut ett annat land.

Migrantkrisen vid gränsen mellan diktaturen Belarus och Polen fortsätter och står nu högt på agendan när EU:s utrikesministrar träffas i Bryssel idag. Enligt Reuters handlar det om upp till 4 000 migranter som uppenbarligen diforslade av Belarus diktator försöker ta sig in i EU via Polen.

Polen får stöd av övriga EU

Belarus använder migranterna i ett spel där diktatorn Lukashenko försöker hämnas på EU för unionens sanktioner på landet till följd av våldet mot fredliga demonstranter efter Lukashenkos valfusk. Polen har vägrat att släppa in migranterna över gränsen och får nu ökat stöd från EU i kampen mot Belarus diktator.

Anne Lindes (S) besked

EU beslutade idag att införa nya sanktioner mot landet men frågan kvarstår kring hur man ska göra med alla migranter varav åtta rapporteras ha dött av köld och utmattning i skogen. Utrikesminister Ann Linde (S) uppger för Sveriges Radio vad Sverige har för ståndpunkt. Hon säger nej till att migranterna släpps in vare sig i Sverige eller i övriga EU.

S-MP-regeringen pekar på Belarus

S-MP-regeringen anser att migranterna i första hand ska åka tillbaka till sina hemländer och i andra hand får de söka asyl i Belarus.

– De måste få filtar och mat och vatten och allt sådant. Och sen måste de hjälpas tillbaka till sina länder om de inte har asylskäl – och då får de söka asyl i Belarus, säger Ann Linde (S) till Sveriges Radio.

Ännu hårdare sanktioner

Förutom att vägra släppa in migranterna slår nu EU till med ännu hårdare sanktioner mot Belarus uppger Reuters.

– Dagens beslut reflekterar EU:s beslutsamhet att stå upp emot användandet av migranter för politiska syften. Vi slår tillbaka mot denna inhumana och olagliga hantering, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell.

Flygbolag och individer

EU förstärker nu sina tidigare sanktioner med följande tillägg:

-Sanktioner mot flygbolag och resebyråer som är inblandade i att flyga migranterna till Belarus

-Sanktioner mot ytterligare individer och enheter som bidrar till Lukashenkoregimens agerande.

Migranterna är främst unga män som kommer från kurdiska delarna av Irak och är på jakt efter ett bättre en ekonomisk tillvaro enlig BBC News.

ANALYS

EU:s tydliga nej till migranterna torde innebära dels att andra migranter nås av budskapet att det inte är lönt att komma efter då de ändå inte släpps in, dels torde det innebära att Belarus lömska försök att försvaga EU genom att orkestrera en migrantström mot unionen misslyckas.

För Polen och även för Lettland och Litauen som är de två andra EU-länderna med gräns mot diktaturen Belarus är det ytterst viktigt att få EU:s stöd i kampen mot Lukashenkos ondskefulla planer.

För att undsätta migranterna gör nu EU stora insatser för att få tillbaka dem till sina hemländer och Irak har lovat att bistå då många av migranterna kommer därifrån.

Foto: L. Anderson

[yop_poll id="885"]

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen