Ann Linde (S) pekar ut land dit migranterna bör söka asyl

2021 11 22

Sverige utrikesminister Ann Linde (S) säger nej till att migranterna från Belarus släpps in i vare sig i Sverige eller övriga EU. I stället pekar hon ut ett annat land.

Migrantkrisen vid gränsen mellan diktaturen Belarus och Polen fortsätter och står nu högt på agendan när EU:s utrikesministrar träffas i Bryssel idag. Enligt Reuters handlar det om upp till 4 000 migranter som uppenbarligen diforslade av Belarus diktator försöker ta sig in i EU via Polen.

Polen får stöd av övriga EU

Belarus använder migranterna i ett spel där diktatorn Lukashenko försöker hämnas på EU för unionens sanktioner på landet till följd av våldet mot fredliga demonstranter efter Lukashenkos valfusk. Polen har vägrat att släppa in migranterna över gränsen och får nu ökat stöd från EU i kampen mot Belarus diktator.

Anne Lindes (S) besked

EU beslutade idag att införa nya sanktioner mot landet men frågan kvarstår kring hur man ska göra med alla migranter varav åtta rapporteras ha dött av köld och utmattning i skogen. Utrikesminister Ann Linde (S) uppger för Sveriges Radio vad Sverige har för ståndpunkt. Hon säger nej till att migranterna släpps in vare sig i Sverige eller i övriga EU.

S-MP-regeringen pekar på Belarus

S-MP-regeringen anser att migranterna i första hand ska åka tillbaka till sina hemländer och i andra hand får de söka asyl i Belarus.

– De måste få filtar och mat och vatten och allt sådant. Och sen måste de hjälpas tillbaka till sina länder om de inte har asylskäl – och då får de söka asyl i Belarus, säger Ann Linde (S) till Sveriges Radio.

Ännu hårdare sanktioner

Förutom att vägra släppa in migranterna slår nu EU till med ännu hårdare sanktioner mot Belarus uppger Reuters.

– Dagens beslut reflekterar EU:s beslutsamhet att stå upp emot användandet av migranter för politiska syften. Vi slår tillbaka mot denna inhumana och olagliga hantering, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell.

Flygbolag och individer

EU förstärker nu sina tidigare sanktioner med följande tillägg:

-Sanktioner mot flygbolag och resebyråer som är inblandade i att flyga migranterna till Belarus

-Sanktioner mot ytterligare individer och enheter som bidrar till Lukashenkoregimens agerande.

Migranterna är främst unga män som kommer från kurdiska delarna av Irak och är på jakt efter ett bättre en ekonomisk tillvaro enlig BBC News.

ANALYS

EU:s tydliga nej till migranterna torde innebära dels att andra migranter nås av budskapet att det inte är lönt att komma efter då de ändå inte släpps in, dels torde det innebära att Belarus lömska försök att försvaga EU genom att orkestrera en migrantström mot unionen misslyckas.

För Polen och även för Lettland och Litauen som är de två andra EU-länderna med gräns mot diktaturen Belarus är det ytterst viktigt att få EU:s stöd i kampen mot Lukashenkos ondskefulla planer.

För att undsätta migranterna gör nu EU stora insatser för att få tillbaka dem till sina hemländer och Irak har lovat att bistå då många av migranterna kommer därifrån.

Foto: L. Anderson

[yop_poll id="885"]

24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen