Ann Linde (S) pekar ut land dit migranterna bör söka asyl

2021 11 22

Migrantkrisen vid gränsen mellan diktaturen Belarus och Polen fortsätter och står nu högt på agendan när EU:s utrikesministrar träffas i Bryssel idag. Enligt Reuters handlar det om upp till 4 000 migranter som uppenbarligen diforslade av Belarus diktator försöker ta sig in i EU via Polen.

Polen får stöd av övriga EU

Belarus använder migranterna i ett spel där diktatorn Lukashenko försöker hämnas på EU för unionens sanktioner på landet till följd av våldet mot fredliga demonstranter efter Lukashenkos valfusk. Polen har vägrat att släppa in migranterna över gränsen och får nu ökat stöd från EU i kampen mot Belarus diktator.

Anne Lindes (S) besked

EU beslutade idag att införa nya sanktioner mot landet men frågan kvarstår kring hur man ska göra med alla migranter varav åtta rapporteras ha dött av köld och utmattning i skogen. Utrikesminister Ann Linde (S) uppger för Sveriges Radio vad Sverige har för ståndpunkt. Hon säger nej till att migranterna släpps in vare sig i Sverige eller i övriga EU.

S-MP-regeringen pekar på Belarus

S-MP-regeringen anser att migranterna i första hand ska åka tillbaka till sina hemländer och i andra hand får de söka asyl i Belarus.

– De måste få filtar och mat och vatten och allt sådant. Och sen måste de hjälpas tillbaka till sina länder om de inte har asylskäl – och då får de söka asyl i Belarus, säger Ann Linde (S) till Sveriges Radio.

Ännu hårdare sanktioner

Förutom att vägra släppa in migranterna slår nu EU till med ännu hårdare sanktioner mot Belarus uppger Reuters.

– Dagens beslut reflekterar EU:s beslutsamhet att stå upp emot användandet av migranter för politiska syften. Vi slår tillbaka mot denna inhumana och olagliga hantering, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell.

Flygbolag och individer

EU förstärker nu sina tidigare sanktioner med följande tillägg:

-Sanktioner mot flygbolag och resebyråer som är inblandade i att flyga migranterna till Belarus

-Sanktioner mot ytterligare individer och enheter som bidrar till Lukashenkoregimens agerande.

Migranterna är främst unga män som kommer från kurdiska delarna av Irak och är på jakt efter ett bättre en ekonomisk tillvaro enlig BBC News.

ANALYS

EU:s tydliga nej till migranterna torde innebära dels att andra migranter nås av budskapet att det inte är lönt att komma efter då de ändå inte släpps in, dels torde det innebära att Belarus lömska försök att försvaga EU genom att orkestrera en migrantström mot unionen misslyckas.

För Polen och även för Lettland och Litauen som är de två andra EU-länderna med gräns mot diktaturen Belarus är det ytterst viktigt att få EU:s stöd i kampen mot Lukashenkos ondskefulla planer.

För att undsätta migranterna gör nu EU stora insatser för att få tillbaka dem till sina hemländer och Irak har lovat att bistå då många av migranterna kommer därifrån.

Foto: L. Anderson

Finsk flygtrafik stoppas – jaktplan har skickats upp

2026 07 04

Flygtrafiken har tillfälligt stoppats i Finland.

Observationer av jaktplan har gjorts under hela morgonen, rapporterar Yle.

Restriktioner i Finska viken

Den finska försvarsmakten meddelar under lördagsmorgonen att flyg- och sjötrafiken begränsas.

Restriktionsområdet för luftfart infördes tidigt på lördagsmorgonen strax efter klockan fem, och begränsningar av havsområdena infördes direkt efteråt.

– Försvarsmakten har tagit i bruk tillfälliga restriktionsområden för luftfart och sjötrafik i den östra Finska viken under lördagsmorgonen. Kontrollera alltid aktuella restriktionsområden innan du ger dig ut på resa, skriver försvarsmakten i ett inlägg på X.

Enligt myndigheten gäller restriktionerna havsområdet utanför Kotka och Fredrikshamn i sydöstra Finland.

Jaktplan har skickats upp

– I Kotka har man gjort observationer av jaktplan under hela lördagsmorgonen. Försvarsmakten uppger att förstärkt flygövervakning pågår i området, skriver Yle.

Maija Tuunila, som rapporterar på plats för Yle, säger att man i Kotkaområdet har hört omkring tio överflygningar på bara en halvtimme.

Molnen gör att flygplanen inte går att se, men ljudet av dem hörs tydligt.

I ett uttalande uppges det att åtgärden är förebyggande.

– Från Försvarsmaktens kommunikation uppges att begränsningen är kopplad till Ukrainas försvarskamp mot Ryssland, men mer detaljer har inte offentliggjorts. Orsaken till begränsningen är Ukrainas drönarattacker, uppger Yle.

Samtidigt betonas att inga drönare har observerats på finskt territorium vid tidpunkten för beslutet.

Kopplas till drönarattacker

Åtgärden kopplas till den ökade aktiviteten i regionen där Ukraina genomför attacker mot mål i Ryssland.

Enligt rapporter från bland annat The Kyiv Independent ska en oljeterminal i Sankt Petersburg ha träffats i en ukrainsk attack under morgonen, vilket också uppges ha orsakat kraftig rökutveckling i området.

Guvernören i Leningradregionen Aleksandr Drozdenko uppger i meddelandetjänsten Telegram att Ryssland har skjutit ner 67 drönare, och att delar av dem har fallit ned i området kring hamnen Vysotsk, det vill säga Uuraas hamn.

Även Moskva och Belgorod-regionen har attackerats under morgonen.

Det är inte första gången som flyg- och sjötrafiken påverkas i området kring östra Finska viken.

Redan tidigare i veckan infördes liknande restriktioner, då som en förebyggande åtgärd ifall drönare skulle avvika in över finskt territorium.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Dubbelattack mot Ryssland – Moskva brinner

2026 07 04

Storskaliga attacker har utförts i två ryska regioner.

Moskva uppges ha varit måltavla för en drönarattack i flera vågor, rapporterar Kyiv Post.

Storskalig drönarattack

Ryssland har under natten utsatts för attacker på flera håll, där både huvudstaden Moskva och staden Belgorod rapporteras ha träffats i separata angrepp.

Händelserna beskrivs av lokala myndigheter som omfattande.

Moskva uppges ha varit måltavla för en större drönarattack under de tidiga morgontimmarna.

Enligt Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin ska ryska luftförsvar ha skjutit ned drönare som var på väg mot staden.

– Det ryska luftförsvaret har stoppat 16 drönare som flög mot huvudstaden, skriver Sobjanin i ett inlägg på Telegram.

Samtidigt ges inga detaljer om eventuella skador eller skadade personer.

Myndigheterna bekräftade endast att räddningstjänst arbetade vid platser där vrakdelar fallit ned.

Attacken beskrivs som en del av återkommande drönarincidenter djupt inne i ryskt territorium, där Ukraina enligt tidigare uppgifter riktat in sig på bland annat energi- och industrimål.

LÄS MER: Stor attack på gång i Europa – USA slår larm

El och vatten slås ut

Belgorodregionen rapporteras samtidigt ha träffats av en separat attack under natten, enligt rapporter från Kyiv Independent.

Enligt lokala myndigheter och regionens tillförordnade guvernör Alexander Shuvaev genomfördes “massiva angrepp” mot staden och dess omgivningar.

Shuvaev uppger att infrastrukturen har skadats allvarligt.

– I Belgorod har infrastruktur skadats, vilket har lett till störningar i el- och vattenförsörjningen, uppger han.

Flera anläggningar ska ha även fattat eld efter attacken.

Vittnesuppgifter pekar mot att en värmekraftsanläggning kan ha träffats.

Enligt de första uppgifterna finns inga rapporterade dödsfall.

Två fronter samtidigt

De två attackerna inträffar inom samma tidsfönster och pekar på en samtidig belastning mot olika delar av Ryssland.

Samtidigt fortsätter Ukraina att enligt tidigare uppgifter rikta attacker mot ryska energi- och logistikmål, något som enligt flera bedömare syftar till att föra kriget djupare in på ryskt territorium.

Hur omfattande skadorna faktiskt är i båda fallen är ännu oklart, och uppgifterna har inte kunnat verifieras oberoende.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen