Ann Linde (S) pekar ut land dit migranterna bör söka asyl

2021 11 22

Sverige utrikesminister Ann Linde (S) säger nej till att migranterna från Belarus släpps in i vare sig i Sverige eller övriga EU. I stället pekar hon ut ett annat land.

Migrantkrisen vid gränsen mellan diktaturen Belarus och Polen fortsätter och står nu högt på agendan när EU:s utrikesministrar träffas i Bryssel idag. Enligt Reuters handlar det om upp till 4 000 migranter som uppenbarligen diforslade av Belarus diktator försöker ta sig in i EU via Polen.

Polen får stöd av övriga EU

Belarus använder migranterna i ett spel där diktatorn Lukashenko försöker hämnas på EU för unionens sanktioner på landet till följd av våldet mot fredliga demonstranter efter Lukashenkos valfusk. Polen har vägrat att släppa in migranterna över gränsen och får nu ökat stöd från EU i kampen mot Belarus diktator.

Anne Lindes (S) besked

EU beslutade idag att införa nya sanktioner mot landet men frågan kvarstår kring hur man ska göra med alla migranter varav åtta rapporteras ha dött av köld och utmattning i skogen. Utrikesminister Ann Linde (S) uppger för Sveriges Radio vad Sverige har för ståndpunkt. Hon säger nej till att migranterna släpps in vare sig i Sverige eller i övriga EU.

S-MP-regeringen pekar på Belarus

S-MP-regeringen anser att migranterna i första hand ska åka tillbaka till sina hemländer och i andra hand får de söka asyl i Belarus.

– De måste få filtar och mat och vatten och allt sådant. Och sen måste de hjälpas tillbaka till sina länder om de inte har asylskäl – och då får de söka asyl i Belarus, säger Ann Linde (S) till Sveriges Radio.

Ännu hårdare sanktioner

Förutom att vägra släppa in migranterna slår nu EU till med ännu hårdare sanktioner mot Belarus uppger Reuters.

– Dagens beslut reflekterar EU:s beslutsamhet att stå upp emot användandet av migranter för politiska syften. Vi slår tillbaka mot denna inhumana och olagliga hantering, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell.

Flygbolag och individer

EU förstärker nu sina tidigare sanktioner med följande tillägg:

-Sanktioner mot flygbolag och resebyråer som är inblandade i att flyga migranterna till Belarus

-Sanktioner mot ytterligare individer och enheter som bidrar till Lukashenkoregimens agerande.

Migranterna är främst unga män som kommer från kurdiska delarna av Irak och är på jakt efter ett bättre en ekonomisk tillvaro enlig BBC News.

ANALYS

EU:s tydliga nej till migranterna torde innebära dels att andra migranter nås av budskapet att det inte är lönt att komma efter då de ändå inte släpps in, dels torde det innebära att Belarus lömska försök att försvaga EU genom att orkestrera en migrantström mot unionen misslyckas.

För Polen och även för Lettland och Litauen som är de två andra EU-länderna med gräns mot diktaturen Belarus är det ytterst viktigt att få EU:s stöd i kampen mot Lukashenkos ondskefulla planer.

För att undsätta migranterna gör nu EU stora insatser för att få tillbaka dem till sina hemländer och Irak har lovat att bistå då många av migranterna kommer därifrån.

Foto: L. Anderson

[yop_poll id="885"]

11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


BESKEDET: Alla som jobbar får mer pengar

2026 03 11

Regeringen bekräftar ett glädjande besked för svenska arbetare.

På onsdagen har regeringen sammanfattat det ekonomiska läget och utsikterna framåt.

Den stora osäkerheten i omvärlden – kopplat till bland annat krigen i Iran och Ukraina – kan ställa till det för svensk ekonomi.

Mer glädjande för alla svenskar som jobbar är att reallönerna väntas öka framöver.

Alla som jobbar får mer pengar

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har presenterat en ny prognos över den ekonomiska utvecklingen.

– Överlag väntas stigande reallöner, lägre inflation och skattesänkningar stödja hushållens konsumtion och bostadsmarknaden framgent, framhåller regeringen.

– Samtidigt väntas finanspolitiken bidra till högre offentlig konsumtion och investeringar. 

Viss ljusning

Regeringen vittnar även om en viss ljusning på arbetsmarknaden.

– På arbetsmarknaden syns vissa tecken på återhämtning. Sysselsättningen började öka under slutet av 2025 och arbetsmarknadsindikatorerna tyder på en ökad efterfrågan på arbetskraft i närtid, menas det.

Läs mer: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Stor osäkerhet

Men det råder alltjämt stora osäkerheter i den bredare ekonomin.

Krig i Iran och Ukraina samt förvirring om amerikanska tullar ställer till det.

– Osäkerheten i världsekonomin väntas förbli stor under 2026, särskilt med anledning av kriget i Mellanöstern och den amerikanska administrationens tullutspel i början av året.

Fakta: Reallön 

- Med reallöneutveckling menas den del av löneökningen som blir kvar när man dragit bort prisökningar på varor och tjänster. Det vill säga löneökning minus inflation.  

- Förenklat innebär det att om det du konsumerar ökar i pris sjunker din reallön. Det motsatta sker om varor eller tjänster minskar i pris, då ökar din reallön. Det kan vara lätt att blanda ihop reallön med nominell lön, vilket är den siffra du ser i din lönespecifikation. Även om din nominella lön är oförändrad kan alltså reallönen både öka och minska.

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen