Ann Linde (S) pekar ut land dit migranterna bör söka asyl

2021 11 22

Sverige utrikesminister Ann Linde (S) säger nej till att migranterna från Belarus släpps in i vare sig i Sverige eller övriga EU. I stället pekar hon ut ett annat land.

Migrantkrisen vid gränsen mellan diktaturen Belarus och Polen fortsätter och står nu högt på agendan när EU:s utrikesministrar träffas i Bryssel idag. Enligt Reuters handlar det om upp till 4 000 migranter som uppenbarligen diforslade av Belarus diktator försöker ta sig in i EU via Polen.

Polen får stöd av övriga EU

Belarus använder migranterna i ett spel där diktatorn Lukashenko försöker hämnas på EU för unionens sanktioner på landet till följd av våldet mot fredliga demonstranter efter Lukashenkos valfusk. Polen har vägrat att släppa in migranterna över gränsen och får nu ökat stöd från EU i kampen mot Belarus diktator.

Anne Lindes (S) besked

EU beslutade idag att införa nya sanktioner mot landet men frågan kvarstår kring hur man ska göra med alla migranter varav åtta rapporteras ha dött av köld och utmattning i skogen. Utrikesminister Ann Linde (S) uppger för Sveriges Radio vad Sverige har för ståndpunkt. Hon säger nej till att migranterna släpps in vare sig i Sverige eller i övriga EU.

S-MP-regeringen pekar på Belarus

S-MP-regeringen anser att migranterna i första hand ska åka tillbaka till sina hemländer och i andra hand får de söka asyl i Belarus.

– De måste få filtar och mat och vatten och allt sådant. Och sen måste de hjälpas tillbaka till sina länder om de inte har asylskäl – och då får de söka asyl i Belarus, säger Ann Linde (S) till Sveriges Radio.

Ännu hårdare sanktioner

Förutom att vägra släppa in migranterna slår nu EU till med ännu hårdare sanktioner mot Belarus uppger Reuters.

– Dagens beslut reflekterar EU:s beslutsamhet att stå upp emot användandet av migranter för politiska syften. Vi slår tillbaka mot denna inhumana och olagliga hantering, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell.

Flygbolag och individer

EU förstärker nu sina tidigare sanktioner med följande tillägg:

-Sanktioner mot flygbolag och resebyråer som är inblandade i att flyga migranterna till Belarus

-Sanktioner mot ytterligare individer och enheter som bidrar till Lukashenkoregimens agerande.

Migranterna är främst unga män som kommer från kurdiska delarna av Irak och är på jakt efter ett bättre en ekonomisk tillvaro enlig BBC News.

ANALYS

EU:s tydliga nej till migranterna torde innebära dels att andra migranter nås av budskapet att det inte är lönt att komma efter då de ändå inte släpps in, dels torde det innebära att Belarus lömska försök att försvaga EU genom att orkestrera en migrantström mot unionen misslyckas.

För Polen och även för Lettland och Litauen som är de två andra EU-länderna med gräns mot diktaturen Belarus är det ytterst viktigt att få EU:s stöd i kampen mot Lukashenkos ondskefulla planer.

För att undsätta migranterna gör nu EU stora insatser för att få tillbaka dem till sina hemländer och Irak har lovat att bistå då många av migranterna kommer därifrån.

Foto: L. Anderson

[yop_poll id="885"]

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen