Ann Linde (S) pekar ut land dit migranterna bör söka asyl

2021 11 22

Sverige utrikesminister Ann Linde (S) säger nej till att migranterna från Belarus släpps in i vare sig i Sverige eller övriga EU. I stället pekar hon ut ett annat land.

Migrantkrisen vid gränsen mellan diktaturen Belarus och Polen fortsätter och står nu högt på agendan när EU:s utrikesministrar träffas i Bryssel idag. Enligt Reuters handlar det om upp till 4 000 migranter som uppenbarligen diforslade av Belarus diktator försöker ta sig in i EU via Polen.

Polen får stöd av övriga EU

Belarus använder migranterna i ett spel där diktatorn Lukashenko försöker hämnas på EU för unionens sanktioner på landet till följd av våldet mot fredliga demonstranter efter Lukashenkos valfusk. Polen har vägrat att släppa in migranterna över gränsen och får nu ökat stöd från EU i kampen mot Belarus diktator.

Anne Lindes (S) besked

EU beslutade idag att införa nya sanktioner mot landet men frågan kvarstår kring hur man ska göra med alla migranter varav åtta rapporteras ha dött av köld och utmattning i skogen. Utrikesminister Ann Linde (S) uppger för Sveriges Radio vad Sverige har för ståndpunkt. Hon säger nej till att migranterna släpps in vare sig i Sverige eller i övriga EU.

S-MP-regeringen pekar på Belarus

S-MP-regeringen anser att migranterna i första hand ska åka tillbaka till sina hemländer och i andra hand får de söka asyl i Belarus.

– De måste få filtar och mat och vatten och allt sådant. Och sen måste de hjälpas tillbaka till sina länder om de inte har asylskäl – och då får de söka asyl i Belarus, säger Ann Linde (S) till Sveriges Radio.

Ännu hårdare sanktioner

Förutom att vägra släppa in migranterna slår nu EU till med ännu hårdare sanktioner mot Belarus uppger Reuters.

– Dagens beslut reflekterar EU:s beslutsamhet att stå upp emot användandet av migranter för politiska syften. Vi slår tillbaka mot denna inhumana och olagliga hantering, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell.

Flygbolag och individer

EU förstärker nu sina tidigare sanktioner med följande tillägg:

-Sanktioner mot flygbolag och resebyråer som är inblandade i att flyga migranterna till Belarus

-Sanktioner mot ytterligare individer och enheter som bidrar till Lukashenkoregimens agerande.

Migranterna är främst unga män som kommer från kurdiska delarna av Irak och är på jakt efter ett bättre en ekonomisk tillvaro enlig BBC News.

ANALYS

EU:s tydliga nej till migranterna torde innebära dels att andra migranter nås av budskapet att det inte är lönt att komma efter då de ändå inte släpps in, dels torde det innebära att Belarus lömska försök att försvaga EU genom att orkestrera en migrantström mot unionen misslyckas.

För Polen och även för Lettland och Litauen som är de två andra EU-länderna med gräns mot diktaturen Belarus är det ytterst viktigt att få EU:s stöd i kampen mot Lukashenkos ondskefulla planer.

För att undsätta migranterna gör nu EU stora insatser för att få tillbaka dem till sina hemländer och Irak har lovat att bistå då många av migranterna kommer därifrån.

Foto: L. Anderson

[yop_poll id="885"]

Ny mobilregel införs i sommar – ska gälla i hela Sverige

2025 04 24

Nya EU-regler gällande mobiltelefoner träder i kraft i sommar.

Det innebär därmed förändringar för hela Sverige.

Förändringarna är flera och den röda tråden är att mobilerna ska bli mer hållbara över tid.

En av de mest omtalade justeringarna är att alla mobiltelefoner numera måste tåla vatten, damm och ha ett hållbart skydd mot “oavsiktliga fall eller repor”.

– Krav på ekodesign kommer att gälla för smartphones och surfplattor som släpps ut på EU-marknaden från och med den 20 juni 2025, bekräftar EU-kommissionen i ett uttalande.

Dessutom införs regler om demontering och reparation, vilket innebär att tillverkaren blir skyldig att tillhandahålla reservdelar inom 5-10 arbetsdagar och i sju år efter att varan sålts.

Alla ska säljas med etikett

EU har fler krav som blir verklighet i sommar.

Till exempel ska då alla mobiltelefoner säljas med en etikett som idag vanligtvis syns på vitvaror som kylskåp och tvättmaskiner.

Det handlar om en energimärkning som måste informera om telefoners och surfplattors energieffektivitet och batterilivslängd. Även skyddet mot damm, vatten och fall ska framgå på etiketten.

– Denna energimärkning kommer att hjälpa EU-konsumenter att göra mer informerade och hållbara köpval och uppmuntra hållbar konsumtion, framhåller EU-kommissionen.

Etiketten som ska synas på telefoner och surfplattor. Foto: EU-kommissionen.

Sparar två tredjedelar av energi

Enligt EU ska batterierna hålla åtminstone 800 så kallade laddcykler utan att tappa mer än 20 procent av den ursprungliga kapaciteten.

Produkter som undantas från de nya reglerna är sådana med vikbar skärm eller som redan släppts ut på marknaden före den 20 juni. Annars gäller förändringen samtliga mobiler och surfplattor med en skärm på 7-17,4 tum.

– Mobiltelefoner och surfplattor som produceras under dessa regler kommer att spara nästan 14 terawattimmar i primärenergi varje år till 2030, förklarar EU-kommissionen.

– Detta är en tredjedel av den primära energiförbrukningen för dessa produkter idag. De nya reglerna kommer också att bidra till att optimera användningen och återvinningen av kritiska råvaror.

LÄS MER: Mobilbolag i konkurs – “Aldrig tidigare skådade utmaningar”

Foto: Kaboompics.com

Text. Redaktionen

USA rasar mot EU: “Det är utpressning”

2025 04 24

Spänningarna mellan USA och Europa ökar.

Igår utfärdade EU:s tillsynsmyndigheter kraftiga böter till Apple och Meta på 500 miljoner euro respektive 200 miljoner euro.

Det är första gången som EU sanktionerar techbolagen inom ramen för DMA, det nya regelverket för digitala marknader.

Världen har hållit andan i väntan på USA:s svar eftersom president Donald Trump hotat med tullar mot länder som straffar amerikanska företag.

Nu kommer svaret.

– Denna nya form av ekonomisk utpressning kommer inte att tolereras av USA, säger Brian Hughes, talesperson för National Security Council, till The New York Times.

Brutit mot reglerna

Enligt EU-kommissionen har både Apple och Meta brutit mot centrala skyldigheter. 

För Apples del handlar det om att företaget anses ha begränsat möjligheten till information om betallösningar utanför App Store, medan Meta anklagas för att ha ställt ett ultimatum till användare av Facebook och Instagram: acceptera att persondata används för riktad reklam eller betala för att slippa se annonserna.

LÄS MER: Ny räkning på 140 kronor i månaden väntar – om man inte säger ja

USA: "Direkt hot mot fria samhället"

Beskedet tas emot med ilska i Vita huset, trots att både Apple och Meta står inför rätta i Washington på grund av misstankar om liknande konkurrensbrott, skriver NYT.

– Extraterritoriell reglering som specifikt riktar sig mot och undergräver amerikanska företag eller kväver innovation och möjliggör censur kommer att bedömas som handelshinder och ett direkt hot mot det fria samhället, säger Brian Hughes.

Överväger hämnd

Redan i början av februari ska tjänstemän i USA ha övervägt någon form av vedergällning om EU skulle slå till mot amerikanska techbolag med hänvisning till DMA eller DSA. Den senare är en lag som ämnar att stävja olagligt innehåll samt desinformation på nätet.

Både Meta och Apple har sagt att de kommer att överklaga EU:s böter.

– Vi har spenderat hundratusentals timmar och gjort dussintals ändringar för att följa lagen, och ingen av dem har våra användare bett om, säger Apple i ett uttalande.

LÄS MER: Ny tull på gång från USA – på 3 521 procent

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen