JUST NU: Ann Lindes löfte till president Erdoğan

2022 07 05

Sveriges regering mötte pressen tillsammans med Nato.

På en en gemensam presskonferens med Finland och Nato gav utrikesminister Ann Linde (S) ett löfte till Turkiet och svenska folket apropå det avtal som skrivits mellan länderna.

– Vi har en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet. Vi kommer hedra den överenskommelsen och följa den, säger Ann Linde på pressträffen.

“Två nya flaggor”

Presskonferensen sker med anledning av att militäralliansen godkänner Sveriges anslutningsprotokoll, vilket tar Sverige vidare till nästa steg i ansökningsprocessen.

Jens Stoltenberg var mycket nöjd med att kunna visa upp två kommande nya medlemsländer i Nato.

– Det kommer göra Finland och Sverige säkrare, Nato säkrare och alla oss mer säkra. Jag ser fram emot att få se två nya flaggor svaja över Nato, säger generalsekreteraren enligt Aftonbladet som följt pressträffen.

Tackade Finland

Ann Linde passade även på att tacka Finland och dess utrikesminister Pekka Haavisto.

– Våra regeringar har samarbetat extremt nära, säger hon.

Anmäld till KU

Den svenska utrikesministern anmäldes igår till konstitutionsutskottet, KU, just på grund av det omtalade avtalet med Erdoğans och Turkiet.

Bakom anmälan står partilösa “vilden” Amineh Kakabaveh.

Det är pinsamt och helt oacceptabelt att Linde och oppositionen försvarare Erdoğans politik än att stå upp för svenska lagar och principer- tystnad betyder ställningstagande, framhäver Kakabaveh på Facebook.

Vill granska avtalet

Hon vill specifikt att KU ska granska vad regeringen lovat Erdoğan i fråga om bland annat vapenexport, men i synnerhet enskilda utlämningsärenden.

– Det är synnerligen allvarligt om enskilda utlämningsärenden skulle ha använts som betalning av den svenska regeringen för att förmå Turkiet att släppa fram Sveriges och Finlands NATO-ansökan. Detta strider helt mot regeringsformens 11 kapitel 3 § om domstolars oberoende, skriver hon i sin anmälan.

Statsministerns löfte

Magdalena Andersson (S) och regeringen har flera gånger proklamerat att ingen med svenskt medborgarskap kommer att utlämnas, och att det är domstolarna och myndigheterna som agerar självständigt i sådana frågor.

– Nu finns det en del personer i Sverige med kurdisk bakgrund som är rädda. Det är otroligt viktigt att säga att vi skriver i avtalet att vi ska fördjupa vårt samarbete med Turkiet i kampen mot terrorism, sade statsministern till Svenska Dagbladet förra veckan.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen