JUST NU: Ann Lindes löfte till president Erdoğan

2022 07 05

Sveriges regering mötte pressen tillsammans med Nato.

På en en gemensam presskonferens med Finland och Nato gav utrikesminister Ann Linde (S) ett löfte till Turkiet och svenska folket apropå det avtal som skrivits mellan länderna.

– Vi har en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet. Vi kommer hedra den överenskommelsen och följa den, säger Ann Linde på pressträffen.

“Två nya flaggor”

Presskonferensen sker med anledning av att militäralliansen godkänner Sveriges anslutningsprotokoll, vilket tar Sverige vidare till nästa steg i ansökningsprocessen.

Jens Stoltenberg var mycket nöjd med att kunna visa upp två kommande nya medlemsländer i Nato.

– Det kommer göra Finland och Sverige säkrare, Nato säkrare och alla oss mer säkra. Jag ser fram emot att få se två nya flaggor svaja över Nato, säger generalsekreteraren enligt Aftonbladet som följt pressträffen.

Tackade Finland

Ann Linde passade även på att tacka Finland och dess utrikesminister Pekka Haavisto.

– Våra regeringar har samarbetat extremt nära, säger hon.

Anmäld till KU

Den svenska utrikesministern anmäldes igår till konstitutionsutskottet, KU, just på grund av det omtalade avtalet med Erdoğans och Turkiet.

Bakom anmälan står partilösa “vilden” Amineh Kakabaveh.

– Det är pinsamt och helt oacceptabelt att Linde och oppositionen försvarare Erdoğans politik än att stå upp för svenska lagar och principer- tystnad betyder ställningstagande, framhäver Kakabaveh på Facebook.

Vill granska avtalet

Hon vill specifikt att KU ska granska vad regeringen lovat Erdoğan i fråga om bland annat vapenexport, men i synnerhet enskilda utlämningsärenden.

– Det är synnerligen allvarligt om enskilda utlämningsärenden skulle ha använts som betalning av den svenska regeringen för att förmå Turkiet att släppa fram Sveriges och Finlands NATO-ansökan. Detta strider helt mot regeringsformens 11 kapitel 3 § om domstolars oberoende, skriver hon i sin anmälan.

Statsministerns löfte

Magdalena Andersson (S) och regeringen har flera gånger proklamerat att ingen med svenskt medborgarskap kommer att utlämnas, och att det är domstolarna och myndigheterna som agerar självständigt i sådana frågor.

– Nu finns det en del personer i Sverige med kurdisk bakgrund som är rädda. Det är otroligt viktigt att säga att vi skriver i avtalet att vi ska fördjupa vårt samarbete med Turkiet i kampen mot terrorism, sade statsministern till Svenska Dagbladet förra veckan.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

”Ett enda slag från totalt avbrott” – rysk kollaps nära

2025 12 14

Den ryska krigsmakten kämpar med att finansiera sitt krig i Ukraina.

Återkommande rapporterar vittnar om att landet har svårt att upprätthålla många viktiga funktioner i samhället, till stor del på grund av sanktionerna från väst.

Samma läge gäller för Rysslands militär och de system som ska skydda landet från fientliga attacker.

Ny rapport visar

En helt färsk forskningsrapport, publicerad av den Londonbaserade tankesmedjan Royal United Services Institute, visar att Rysslands försvarsförmåga hänger på en skör tråd.

– Tankesmedjan blottlägger de strukturella svagheterna bakom Rysslands flaggskeppssystem S-400 och avslöjar att vapnet som Moskva marknadsför som ett självförsörjande teknologiskt underverk faktiskt är djupt sårbart för störningar – både genom sanktionstillämpning och kinetiska attacker, rapporterar Kyiv Post.

”Ett enda slag från totalt avbrott”

Enligt rapporten är det ryska luftförsvarssystemet väldigt sårbart för västerländska sanktioner och en attack mot systemet skulle kunna stänga ner det viktiga ryska försvarssystemet.

– Moskvas värdefulla missilsköld, som är beroende av utländska delar från Centralasien och USA, är ett enda slag – eller en väl upprätthållen sanktion – från totalt avbrott, framhåller rapporten, rapporterar tidningen.

– Rysslands förmåga att upprätthålla sina mest avancerade luftförsvarssystem vilar på sköra utländska leveranskedjor, icke-sanktionerade produktionsnoder och en tillverkningsbas som alltmer är inom räckhåll för ukrainska långdistansvapen.

LÄS OCKSÅ: Kreml rasar mot EU – ”lämna planeten”

Måste följa sanktionerna

Samtidigt menar rapportens författare att sanktioner står verkningslösa om de inte efterlevs.

– Det finns ett behov av att utöka tillsynen och stärka samarbetet kring tillsyn, säger forskaren Jack Watling till Kyiv Post.

– Det är bra att införa en sanktion, men om vi fortfarande ser ganska uppenbara kringgåendeåtgärder tyder det på att länderna inte är tillräckligt vaksamma för att säkerställa att sanktionerna följs.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin placerar Oreshnik-missiler i Europa

Foto: President of Russia Office resp Preisdent of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Explosioner skakar Ryssland – överväger desperat åtgärd

2025 12 14

Explosioner i Ryssland och på Krim skakar Putinregimen.

Ett flertal explosioner i Ryssland och på det ockuperade Krim har rapporterats sent på lördagskvällen.

Nu sägs Ryssland överväga en åtgärd som känns igen från andra världskriget.

Rad av explosioner

Explosioner har bland annat rapporterats vid en oljedepå nära Simferopol på det av Ryssland ockuperade Krim, rapporterar Kyiv Independent. I samband med detta har ryska myndigheter rapporterat 41 drönare över området, enligt pro-ukrainska Crimean Wind.

Även en kemisk fabrik i staden Veliky Novgorod i Ryssland har attackerats, och rök har setts stiga från platsen, enligt uppgifter.

Dessutom uppges en oljedepå nära Uryupinsk i Volgograd-regionen och ett kraftverk i Smolensk ha träffats av ukrainska drönare, enligt tidningen.

Ukrainas militär har ännu inte kommenterat de rapporterade attackerna.

LÄS OCKSÅ: Kalabalik i Ryssland – erkänner stort fiasko

Har träffat flera mål

Ukraina har genomfört en rad attacker mot ryska mål den senaste tiden.

Den 5 december tvingades oljeraffinaderiet i Syzran stoppa verksamheten efter drönarattacker.

Den 12 december träffades ett oljeraffinaderi i Jaroslavl, som beskrivs som ett av Rysslands fem största.

– Detta är ett av de största raffinaderierna för användarna, som kan bearbeta från 15 miljoner ton olja och oljekondensat per år, kommenterade den ukrainska generalstaben i ett inlägg på Telegram, enligt tidningen.

I Ryssland diskuteras nu en desperat åtgärd för att motverka attackerna.

Föreslår åtgärd från andra världskriget

Den ryska före detta befälhavaren Sergej Khatylev föreslår att man ska släcka all belysning i ryska städer på nätterna, rapporterar Moscow Times.

Syftet med detta skulle vara att försvåra de ukrainska drönarattackerna, som har blivit ett allvarligt problem för Putinregimen.

Det är en typ av åtgärd som var mycket vanlig under andra världskriget, då städer ofta släcktes ned för att göra det svårare för fienden att utföra flygattacker.

LÄS OCKSÅ: Kreml bekräftar – ”Bara då kan det bli vapenvila”

Foto: President of Russia Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen