JUST NU: Ann Lindes löfte till president Erdoğan

2022 07 05

Sveriges regering mötte pressen tillsammans med Nato.

På en en gemensam presskonferens med Finland och Nato gav utrikesminister Ann Linde (S) ett löfte till Turkiet och svenska folket apropå det avtal som skrivits mellan länderna.

– Vi har en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet. Vi kommer hedra den överenskommelsen och följa den, säger Ann Linde på pressträffen.

“Två nya flaggor”

Presskonferensen sker med anledning av att militäralliansen godkänner Sveriges anslutningsprotokoll, vilket tar Sverige vidare till nästa steg i ansökningsprocessen.

Jens Stoltenberg var mycket nöjd med att kunna visa upp två kommande nya medlemsländer i Nato.

– Det kommer göra Finland och Sverige säkrare, Nato säkrare och alla oss mer säkra. Jag ser fram emot att få se två nya flaggor svaja över Nato, säger generalsekreteraren enligt Aftonbladet som följt pressträffen.

Tackade Finland

Ann Linde passade även på att tacka Finland och dess utrikesminister Pekka Haavisto.

– Våra regeringar har samarbetat extremt nära, säger hon.

Anmäld till KU

Den svenska utrikesministern anmäldes igår till konstitutionsutskottet, KU, just på grund av det omtalade avtalet med Erdoğans och Turkiet.

Bakom anmälan står partilösa “vilden” Amineh Kakabaveh.

– Det är pinsamt och helt oacceptabelt att Linde och oppositionen försvarare Erdoğans politik än att stå upp för svenska lagar och principer- tystnad betyder ställningstagande, framhäver Kakabaveh på Facebook.

Vill granska avtalet

Hon vill specifikt att KU ska granska vad regeringen lovat Erdoğan i fråga om bland annat vapenexport, men i synnerhet enskilda utlämningsärenden.

– Det är synnerligen allvarligt om enskilda utlämningsärenden skulle ha använts som betalning av den svenska regeringen för att förmå Turkiet att släppa fram Sveriges och Finlands NATO-ansökan. Detta strider helt mot regeringsformens 11 kapitel 3 § om domstolars oberoende, skriver hon i sin anmälan.

Statsministerns löfte

Magdalena Andersson (S) och regeringen har flera gånger proklamerat att ingen med svenskt medborgarskap kommer att utlämnas, och att det är domstolarna och myndigheterna som agerar självständigt i sådana frågor.

– Nu finns det en del personer i Sverige med kurdisk bakgrund som är rädda. Det är otroligt viktigt att säga att vi skriver i avtalet att vi ska fördjupa vårt samarbete med Turkiet i kampen mot terrorism, sade statsministern till Svenska Dagbladet förra veckan.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen