JUST NU: Annie Lööf avgår

2022 09 15

Annie Lööf avgår som partiledare för Centerpartiet.

Det meddelar hon på en pressträff i dag.

– Jag står här i dag för att jag har ett besked att ge. Jag kommer att avgå som partiledare för Centerpartiet, säger hon och tillägger:

– Valberedningen har fått ta del av mitt beslut. Fram till att en ny partiledare är på plats så kommer jag att verka som partiledare för Centerpartiet.

Annie Lööf berättar att hon lämnar med en känsla av stolthet.

– Jag står här med rak rygg, med samma värderingar som jag hade för två år sedan, 11 år sedan, som jag hade i går, och även om 10 år. Jag står här med en känsla av stolthet.

Tappat väljarstöd

Beslutet kommer efter att Centerpartiet backat i årets riksdagsval.

Partiet noterades för ett stöd på 6,7 procent – ett tapp på 1,9 procentenheter jämfört med riksdagsvalet 2018.

Det svaga valresultatet fick Annie Lööf att agera.

På tisdagskvällen skickade hon ett internt mejl till samtliga centerpartister i landet.

– Det omskakande när valresultaten strömmande in i söndags kväll. Det blev inte alls den framgång vi alla hade jobbat så hårt för och hoppats så mycket på. Vår energiska valspurt tog oss inte fram till det historiskt fina valresultat vi lyckades med 2018. Tvärtom så minskade vår andel av rösterna i alla riksdagsvalkretsar och i en stor del av alla kommuner och regioner. Det är mycket ledsamt och ger anledning till självrannsakan, skrev C-ledaren.

Suttit länge

Annie Lööf är vid sidan av Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson den som suttit längst som partiledare.

Hon tillträdde 2011 och ledde Centern till det bästa valresultatet på 30 år när partiet fick 8,6 procent av rösterna i riksdagsvalet 2018.

Under sin tid som partiledare har Annie Lööf varit en drivande kraft i frågor gällande landsbygden, klimatet och företagsamhet.

Under sina sista år som partiledare har hon förespråkat en mittenlösning i svensk politik för att hålla SD och V borta från makten.

Texten uppdateras

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen