JUST NU: Annie Lööf avgår

2022 09 15

Annie Lööf avgår som partiledare för Centerpartiet.

Det meddelar hon på en pressträff i dag.

– Jag står här i dag för att jag har ett besked att ge. Jag kommer att avgå som partiledare för Centerpartiet, säger hon och tillägger:

– Valberedningen har fått ta del av mitt beslut. Fram till att en ny partiledare är på plats så kommer jag att verka som partiledare för Centerpartiet.

Annie Lööf berättar att hon lämnar med en känsla av stolthet.

– Jag står här med rak rygg, med samma värderingar som jag hade för två år sedan, 11 år sedan, som jag hade i går, och även om 10 år. Jag står här med en känsla av stolthet.

Tappat väljarstöd

Beslutet kommer efter att Centerpartiet backat i årets riksdagsval.

Partiet noterades för ett stöd på 6,7 procent – ett tapp på 1,9 procentenheter jämfört med riksdagsvalet 2018.

Det svaga valresultatet fick Annie Lööf att agera.

På tisdagskvällen skickade hon ett internt mejl till samtliga centerpartister i landet.

– Det omskakande när valresultaten strömmande in i söndags kväll. Det blev inte alls den framgång vi alla hade jobbat så hårt för och hoppats så mycket på. Vår energiska valspurt tog oss inte fram till det historiskt fina valresultat vi lyckades med 2018. Tvärtom så minskade vår andel av rösterna i alla riksdagsvalkretsar och i en stor del av alla kommuner och regioner. Det är mycket ledsamt och ger anledning till självrannsakan, skrev C-ledaren.

Suttit länge

Annie Lööf är vid sidan av Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson den som suttit längst som partiledare.

Hon tillträdde 2011 och ledde Centern till det bästa valresultatet på 30 år när partiet fick 8,6 procent av rösterna i riksdagsvalet 2018.

Under sin tid som partiledare har Annie Lööf varit en drivande kraft i frågor gällande landsbygden, klimatet och företagsamhet.

Under sina sista år som partiledare har hon förespråkat en mittenlösning i svensk politik för att hålla SD och V borta från makten.

Texten uppdateras

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen