Annika Strandhäll ångrar sig

2021 12 24

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) ångrar nu sin kommentar om Anna Hedenmos intervju av Magda Gad.

SVT-profilens intervju av krigskorrespondenten Magda Gad har fått mycket stor uppmärksamhet.

Uppskattat TV-program

Det aktuella programmet ”Min sanning” brukar ofta få uppmärksamhet för sitt spännande format, Anna Hedenmos direkta intervjustil och de populära personerna som intervjuas. Ett uppskattat TV-program bland många tittare helt enkelt.

Sexuella identitet

Det senaste programmet var inget undantag men det resulterade även i extra stor uppmärksamhet i samband med att gästen Magda Gad kritiserade en del av frågorna och då inte minst att SVT skulle ha frågat henne om hennes sexuella identitet. Anna Hedenmo och SVT har dock svarat att frågan aldrig ställdes.

Hård ordväxling

Diskussionen mellan SVT-profilen och krigskorrespondenten har ägt rum i sociala medier.

– Anna Hedenmo frågade mig också hur jag definierar mig sexuellt, framhöll Gad i sociala medier.

– Nej Magda Gad! Jag frågade dig aldrig om din sexuella läggning i kvällens Min Sanning, svarade Anna Hedenmo.

Gav sig in i debatten

Den nyvalda ministern Annika Strandhäll (S) var en av många personer som gav sig in i debatten.

– Så oerhört illa, meddelade Strandhäll på Twitter.

Men nu backar S-ministern, rapporterar DN ikväll.

Reagerade för hastigt

– Ibland går det snabbt på sociala medier och den här gången reagerade jag för hastigt. Min inställning är att statsråd ska ha armlängds avstånd från public service och undvika att ha synpunkter på vilka frågor journalister ställer. Det kommer jag ha med mig i framtiden, skriver Annika Strandhäll i en kommentar till TT.

Tänka efter före

Sofia Dahlström som är ansvarig utgivare för det aktuella SVT-programmet Min sanning uttalar sig nu om det hela i DN.

– Jag kan ha respekt för att det kan gå lite fort ibland på sociala medier. Men jag tycker att man som statsråd ska tänka efter före vilka konsekvenser det kan få. Jag blir förvånad att en minister går ut på Twitter och tycker till om enskilda frågeställningar som en journalist ställer i ett public service-program i synnerhet när det råder olika uppfattning om vad som egentligen sades, säger Dahlström.

Missförstånd tror SVT

Ansvariga utgivaren framhåller samtidigt till DN att inte tagit jätteilla vid sig och hon kommenterar även dispyten mellan Magda Gad och SVT.

Sofia Dahlström tror att det beror på ett missförstånd kopplat till att Magda Gad har fått en fråga om om hennes engagemang i hbtq-frågor under sin reportertid på QX, rapporterar DN.

ANALYS

Politiker kan uttala sig vitt och brett om allehanda frågor – ja de ska till och med driva opinion och uttrycka sin åsikt vilket då oftast går i linje med partiets åsikt, men inte alltid. I dag 2021 är det förstås sociala medier som Facebook, Instagram och Twitter som gäller, på gott och ont. Inte minst ont, med tanke på att sociala medier inte alltid leder till balans och eftertänksamhet.

Det är dock den enskilda personens ansvar att tänka efter innan man trycker på tangenterna.

Kraven höjs väsentligt

Men när man tar steget in i regeringen höjs kraven väsentligt på vad man kan och bör skriva i sociala medier. När man då uttalar sig så gör man det i egenskap av minister och medlem av Sveriges regering och då får uttalandena mycket större tyngd och status samt helt andra konsekvenser.

Balanserade och sakliga

Annika Strandhäll är känd som en mycket aktiv sociala medieperson som inte drar sig för heta diskussioner. Som minister bör man dock alltid vara extra säker på sin sak innan man går ut i sociala medier med diverse synpunkter.

Och ska sanningen fram så är det väldigt många politiker på alla nivåer – kommun, region såväl som riksnivå – som har en hel del kvar att göra innan de når upp till en kvalitativ nivå om de vill ses som balanserade och sakliga i sociala medier.

Foto: Annika Strandhäll FB


2-åring död – grannarna i chock

2025 12 21

En tvåårig pojke har förlorat livet i Danmark.

De tragiska uppgifterna kommer sent på söndagseftermiddagen.

Den tvååriga pojken dog efter att ha fallit från ett höghus på söndagen, rapporterar danska medier.

Tvååring död

Den danska polisen bekräftar händelsen på X.

– En 2-årig pojke har under förmiddagen avlidit efter ett fall från ett höghus i Høje Gladsaxe, skriver polisen.

– Händelsen utreds som mord. En 32-årig man har gripits och delgivits misstanke i ärendet. Han förväntas bli häktad under morgondagen.

Det är i nuläget oklart om 32-åringen har någon koppling till barnet.

Grannarna i chock

TV2:s reporter berättar att de boende i fastigheten som den tvåårige pojken föll ifrån är chockade.

Inga ytterligare detaljer kring händelsen har kommit från polisen med hänvisning till den pågående utredningen.

Under morgondagen väntas den misstänkte häktas, uppger TV2.

Det finns i nuläget inga uppgifter om att några andra personer ska ha varit närvarande när tvååringen föll från höghuset.

Läs mer: Två ryska stridsflygplan attackerade

Dödsfall i trafiken

På söndagen meddelar den svenska polisen att en person har omkommit efter en trafikolycka i Skellefteå.

– En person blev påkörd och omkom i samband med händelsen. Anhöriga är underrättade, framhåller polisen.

– Föraren av bilen fördes med ambulans till sjukhus.

Är anhållen

Förhör har hållits och mannen som framförde fordonet är anhållen efter beslut från åklagare. 

Ärendet rubriceras som vållande till annans död och vårdslöshet i trafik.

– Polisen ska utreda hur olyckan gått till. Förhör ska hållas. Platsen har dokumenterats och bilen är tagen i beslag för teknisk undersökning, förklarar polisen.

Trafikolyckor har även inträffat i bland annat Enköping, Uppsala och Motala under söndagen.

Läs mer: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen


20 december 2025

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 21

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen