Annika Strandhäll ångrar sig

2021 12 24

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) ångrar nu sin kommentar om Anna Hedenmos intervju av Magda Gad.

SVT-profilens intervju av krigskorrespondenten Magda Gad har fått mycket stor uppmärksamhet.

Uppskattat TV-program

Det aktuella programmet ”Min sanning” brukar ofta få uppmärksamhet för sitt spännande format, Anna Hedenmos direkta intervjustil och de populära personerna som intervjuas. Ett uppskattat TV-program bland många tittare helt enkelt.

Sexuella identitet

Det senaste programmet var inget undantag men det resulterade även i extra stor uppmärksamhet i samband med att gästen Magda Gad kritiserade en del av frågorna och då inte minst att SVT skulle ha frågat henne om hennes sexuella identitet. Anna Hedenmo och SVT har dock svarat att frågan aldrig ställdes.

Hård ordväxling

Diskussionen mellan SVT-profilen och krigskorrespondenten har ägt rum i sociala medier.

– Anna Hedenmo frågade mig också hur jag definierar mig sexuellt, framhöll Gad i sociala medier.

– Nej Magda Gad! Jag frågade dig aldrig om din sexuella läggning i kvällens Min Sanning, svarade Anna Hedenmo.

Gav sig in i debatten

Den nyvalda ministern Annika Strandhäll (S) var en av många personer som gav sig in i debatten.

– Så oerhört illa, meddelade Strandhäll på Twitter.

Men nu backar S-ministern, rapporterar DN ikväll.

Reagerade för hastigt

– Ibland går det snabbt på sociala medier och den här gången reagerade jag för hastigt. Min inställning är att statsråd ska ha armlängds avstånd från public service och undvika att ha synpunkter på vilka frågor journalister ställer. Det kommer jag ha med mig i framtiden, skriver Annika Strandhäll i en kommentar till TT.

Tänka efter före

Sofia Dahlström som är ansvarig utgivare för det aktuella SVT-programmet Min sanning uttalar sig nu om det hela i DN.

– Jag kan ha respekt för att det kan gå lite fort ibland på sociala medier. Men jag tycker att man som statsråd ska tänka efter före vilka konsekvenser det kan få. Jag blir förvånad att en minister går ut på Twitter och tycker till om enskilda frågeställningar som en journalist ställer i ett public service-program i synnerhet när det råder olika uppfattning om vad som egentligen sades, säger Dahlström.

Missförstånd tror SVT

Ansvariga utgivaren framhåller samtidigt till DN att inte tagit jätteilla vid sig och hon kommenterar även dispyten mellan Magda Gad och SVT.

Sofia Dahlström tror att det beror på ett missförstånd kopplat till att Magda Gad har fått en fråga om om hennes engagemang i hbtq-frågor under sin reportertid på QX, rapporterar DN.

ANALYS

Politiker kan uttala sig vitt och brett om allehanda frågor – ja de ska till och med driva opinion och uttrycka sin åsikt vilket då oftast går i linje med partiets åsikt, men inte alltid. I dag 2021 är det förstås sociala medier som Facebook, Instagram och Twitter som gäller, på gott och ont. Inte minst ont, med tanke på att sociala medier inte alltid leder till balans och eftertänksamhet.

Det är dock den enskilda personens ansvar att tänka efter innan man trycker på tangenterna.

Kraven höjs väsentligt

Men när man tar steget in i regeringen höjs kraven väsentligt på vad man kan och bör skriva i sociala medier. När man då uttalar sig så gör man det i egenskap av minister och medlem av Sveriges regering och då får uttalandena mycket större tyngd och status samt helt andra konsekvenser.

Balanserade och sakliga

Annika Strandhäll är känd som en mycket aktiv sociala medieperson som inte drar sig för heta diskussioner. Som minister bör man dock alltid vara extra säker på sin sak innan man går ut i sociala medier med diverse synpunkter.

Och ska sanningen fram så är det väldigt många politiker på alla nivåer – kommun, region såväl som riksnivå – som har en hel del kvar att göra innan de når upp till en kvalitativ nivå om de vill ses som balanserade och sakliga i sociala medier.

Foto: Annika Strandhäll FB


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen