Annika Strandhäll ångrar sig

2021 12 24

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) ångrar nu sin kommentar om Anna Hedenmos intervju av Magda Gad.

SVT-profilens intervju av krigskorrespondenten Magda Gad har fått mycket stor uppmärksamhet.

Uppskattat TV-program

Det aktuella programmet ”Min sanning” brukar ofta få uppmärksamhet för sitt spännande format, Anna Hedenmos direkta intervjustil och de populära personerna som intervjuas. Ett uppskattat TV-program bland många tittare helt enkelt.

Sexuella identitet

Det senaste programmet var inget undantag men det resulterade även i extra stor uppmärksamhet i samband med att gästen Magda Gad kritiserade en del av frågorna och då inte minst att SVT skulle ha frågat henne om hennes sexuella identitet. Anna Hedenmo och SVT har dock svarat att frågan aldrig ställdes.

Hård ordväxling

Diskussionen mellan SVT-profilen och krigskorrespondenten har ägt rum i sociala medier.

– Anna Hedenmo frågade mig också hur jag definierar mig sexuellt, framhöll Gad i sociala medier.

– Nej Magda Gad! Jag frågade dig aldrig om din sexuella läggning i kvällens Min Sanning, svarade Anna Hedenmo.

Gav sig in i debatten

Den nyvalda ministern Annika Strandhäll (S) var en av många personer som gav sig in i debatten.

– Så oerhört illa, meddelade Strandhäll på Twitter.

Men nu backar S-ministern, rapporterar DN ikväll.

Reagerade för hastigt

– Ibland går det snabbt på sociala medier och den här gången reagerade jag för hastigt. Min inställning är att statsråd ska ha armlängds avstånd från public service och undvika att ha synpunkter på vilka frågor journalister ställer. Det kommer jag ha med mig i framtiden, skriver Annika Strandhäll i en kommentar till TT.

Tänka efter före

Sofia Dahlström som är ansvarig utgivare för det aktuella SVT-programmet Min sanning uttalar sig nu om det hela i DN.

– Jag kan ha respekt för att det kan gå lite fort ibland på sociala medier. Men jag tycker att man som statsråd ska tänka efter före vilka konsekvenser det kan få. Jag blir förvånad att en minister går ut på Twitter och tycker till om enskilda frågeställningar som en journalist ställer i ett public service-program i synnerhet när det råder olika uppfattning om vad som egentligen sades, säger Dahlström.

Missförstånd tror SVT

Ansvariga utgivaren framhåller samtidigt till DN att inte tagit jätteilla vid sig och hon kommenterar även dispyten mellan Magda Gad och SVT.

Sofia Dahlström tror att det beror på ett missförstånd kopplat till att Magda Gad har fått en fråga om om hennes engagemang i hbtq-frågor under sin reportertid på QX, rapporterar DN.

ANALYS

Politiker kan uttala sig vitt och brett om allehanda frågor – ja de ska till och med driva opinion och uttrycka sin åsikt vilket då oftast går i linje med partiets åsikt, men inte alltid. I dag 2021 är det förstås sociala medier som Facebook, Instagram och Twitter som gäller, på gott och ont. Inte minst ont, med tanke på att sociala medier inte alltid leder till balans och eftertänksamhet.

Det är dock den enskilda personens ansvar att tänka efter innan man trycker på tangenterna.

Kraven höjs väsentligt

Men när man tar steget in i regeringen höjs kraven väsentligt på vad man kan och bör skriva i sociala medier. När man då uttalar sig så gör man det i egenskap av minister och medlem av Sveriges regering och då får uttalandena mycket större tyngd och status samt helt andra konsekvenser.

Balanserade och sakliga

Annika Strandhäll är känd som en mycket aktiv sociala medieperson som inte drar sig för heta diskussioner. Som minister bör man dock alltid vara extra säker på sin sak innan man går ut i sociala medier med diverse synpunkter.

Och ska sanningen fram så är det väldigt många politiker på alla nivåer – kommun, region såväl som riksnivå – som har en hel del kvar att göra innan de når upp till en kvalitativ nivå om de vill ses som balanserade och sakliga i sociala medier.

Foto: Annika Strandhäll FB


31 juli 2026

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 07 31

Flera svenska städer plågas av så kallade vansinneskörningar.

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer. 

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej. 

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


31 jul 2026

Nato har skickat upp stridsflyg – akut varning till folket

2026 07 31

Ett Nato-land har utfärdat ett larm till sina invånare.

Rumänien har skickat upp stridsflyg efter att drönare upptäckts nära gränsen mot Ukraina.

Nu varnas landets invånare att söka skydd, rapporterar RBC Ukraine.

Akut varning utfärdad

Rumänska myndigheter har utfärdat en akut varning till invånare i norra delen av Tulcea.

Detta efter att radarsystem upptäckt misstänkta luftmål nära gränsen mot Ukraina.

– Myndigheterna varnar befolkningen för att föremål från luftrummet kan falla ner och uppmanar invånarna att söka skydd, skriver den rumänska nyhetskanalen Digi24.

Varningen skickades ut genom landets system för nödlarm efter beslut från det nationella militära ledningscentret.

LÄS MER: UPPGIFTER: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

F-16-plan i luften

Efter drönarlarmet skickade Rumänien upp två stridsflyg.

– Två F-16-flygplan från den 86:e flygbasen i Borcea skickades upp från marken klockan 21:12 för att övervaka situationen, meddelar Rumäniens försvarsdepartement.

Senare uppgav försvarsdepartementet att radarsystemen hade registrerat återkommande signaler från luftmål i området.

Enligt myndigheterna befann sig objekten i rumänskt luftrum i omkring 20 sekunder vid 21.14 innan de lämnade landet och fortsatte tillbaka mot Ukraina.

Rumänska myndigheter har ännu inte uppgett vem som låg bakom drönarna.

Flera drönarincidenter nära Nato-landet

Händelsen är den senaste i en rad incidenter där drönare har kopplats till kriget i Ukraina och kommit nära eller in över rumänskt territorium.

Under en period på tre dagar ska Rumänien ha skjutit ner tre drönare.

Den första inträffade förra veckan, då ett rumänskt F-16-plan sköt ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Myndigheterna bekräftade senare att det handlade om en rysk Shahed-drönare.

Vid ett tidigare tillfälle skickade Nato upp fyra stridsflyg samtidigt – två rumänska F-16-plan och två italienska Eurofighter-plan – efter ytterligare en drönarincident.

Efter den tredje nedskjutningen kallade Rumäniens utrikesdepartement även upp Rysslands ambassadör för samtal.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ryuno

Text: Redaktionen