Antalet vräkningar ökar dramatiskt

2023 09 27

Under första halvåret av 2023 har antalet vräkningar ökat med tolv procent jämfört med samma period ifjol.

Det uppger Kronofogden i ett pressmeddelande.

– Högre levnadskostnader till följd av inflation, högre räntor och ökande matpriser kan vara en förklaring.

– Vi vet att de flesta i så lång utsträckning som möjligt försöker att prioritera hyran. Men när ekonomin blir tuffare är det många som inte klarar av det, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på myndigheten.

”Stora konsekvenser”

Reza Saleh Baars, sektionschef på Kronofogden, anser att utvecklingen är oroande.

– Förutom det personliga lidandet, inte minst för de barn som berörs, får det också stora ekonomiska konsekvenser för samhället varje gång någon vräks. Därför är det viktigt att ännu fler aktörer ser fördelarna med att förebygga vräkningar, betonar hon.

Fler barn påverkas

I takt med att antalet vräkningar ökar så ökar även antalet vräkningar som berör barn.

167 vräkningar där barn var inblandade genomfördes första halvåret 2023, jämfört med 145 samma period föregående år.

Totalt påverkades 345 barn.

En ökning med 28 procent jämfört med första halvåret av 2022.

– Antalet barn som berörs ökar när det totala antalet vräkningar går upp. Det kan vara barn som mister sitt hem, men det kan också handla om barn som bor på deltid hos en förälder som vräks, säger Davor Vuleta.

Kraftsamlar för att förebygga

Kronofogden arbetar sedan 2022 på uppdrag från regeringen med att stärka den lokala samverkan mellan hyresvärd och socialtjänst kring det vräkningsförebyggande arbetet.

Nu kraftsamlar Kronofogden för att intensifiera arbetet.

Andra veckan i oktober kommer myndigheten att bjuda in till en temavecka med syfte att stärka det vräkningsförebyggande arbetet.

Kronofogden går även ut med en uppmaning till Sveriges hyresvärdar.

– Om hyresvärden redan vid den första uteblivna hyran tar kontakt med hyresgästen och tillsammans försöker hitta en lösning, är risken mycket mindre att det går så långt som till vräkning.

– Man kan till exempel komma överens om en avbetalningsplan, eller stötta hyresgästen med budgetrådgivning. Det kan också handla om att hyresvärd och socialtjänst tidigt tar kontakt med varandra, utgår från barnkonventionen och gör bedömningar utifrån barnets bästa innan en vräkning aktualiseras, säger Reza Saleh Baars.

Fakta antalet vräkningar första halvåret 2023

- Var tredje person som blir vräkt har funnits i Kronofogdens register i tio år eller längre.

- En majoritet av de som vräks är män, nästan sex av tio är ensamstående män utan barn.

- Hyresskuld är den vanligaste orsaken till vräkning. Andra orsaker kan vara störningar, olovlig andrahandsuthyrning eller att hyreskontraktet har gått ut.

- Vanligast är att allmännyttan lämnar in en ansökan om vräkning.

Källa: Kronofogden

Foto: B. Griggs

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen