Antalet vräkningar ökar dramatiskt

2023 09 27

Under första halvåret av 2023 har antalet vräkningar ökat med tolv procent jämfört med samma period ifjol.

Det uppger Kronofogden i ett pressmeddelande.

– Högre levnadskostnader till följd av inflation, högre räntor och ökande matpriser kan vara en förklaring.

– Vi vet att de flesta i så lång utsträckning som möjligt försöker att prioritera hyran. Men när ekonomin blir tuffare är det många som inte klarar av det, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på myndigheten.

”Stora konsekvenser”

Reza Saleh Baars, sektionschef på Kronofogden, anser att utvecklingen är oroande.

– Förutom det personliga lidandet, inte minst för de barn som berörs, får det också stora ekonomiska konsekvenser för samhället varje gång någon vräks. Därför är det viktigt att ännu fler aktörer ser fördelarna med att förebygga vräkningar, betonar hon.

Fler barn påverkas

I takt med att antalet vräkningar ökar så ökar även antalet vräkningar som berör barn.

167 vräkningar där barn var inblandade genomfördes första halvåret 2023, jämfört med 145 samma period föregående år.

Totalt påverkades 345 barn.

En ökning med 28 procent jämfört med första halvåret av 2022.

– Antalet barn som berörs ökar när det totala antalet vräkningar går upp. Det kan vara barn som mister sitt hem, men det kan också handla om barn som bor på deltid hos en förälder som vräks, säger Davor Vuleta.

Kraftsamlar för att förebygga

Kronofogden arbetar sedan 2022 på uppdrag från regeringen med att stärka den lokala samverkan mellan hyresvärd och socialtjänst kring det vräkningsförebyggande arbetet.

Nu kraftsamlar Kronofogden för att intensifiera arbetet.

Andra veckan i oktober kommer myndigheten att bjuda in till en temavecka med syfte att stärka det vräkningsförebyggande arbetet.

Kronofogden går även ut med en uppmaning till Sveriges hyresvärdar.

– Om hyresvärden redan vid den första uteblivna hyran tar kontakt med hyresgästen och tillsammans försöker hitta en lösning, är risken mycket mindre att det går så långt som till vräkning.

– Man kan till exempel komma överens om en avbetalningsplan, eller stötta hyresgästen med budgetrådgivning. Det kan också handla om att hyresvärd och socialtjänst tidigt tar kontakt med varandra, utgår från barnkonventionen och gör bedömningar utifrån barnets bästa innan en vräkning aktualiseras, säger Reza Saleh Baars.

Fakta antalet vräkningar första halvåret 2023

- Var tredje person som blir vräkt har funnits i Kronofogdens register i tio år eller längre.

- En majoritet av de som vräks är män, nästan sex av tio är ensamstående män utan barn.

- Hyresskuld är den vanligaste orsaken till vräkning. Andra orsaker kan vara störningar, olovlig andrahandsuthyrning eller att hyreskontraktet har gått ut.

- Vanligast är att allmännyttan lämnar in en ansökan om vräkning.

Källa: Kronofogden

Foto: B. Griggs

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen