Är redo att stoppa Magdalena Andersson (S) från att bli statsminister

2021 11 07

I morgon väljs Magdalena Andersson (S) till ny partiledare för Socialdemokraterna men nu kommer besked om att hon kan bli stoppad från att bli statsminister.

Det är Vänsterpartiet som meddelar att man inte kommer att släppa fram Magdalena Andersson (S) som ny statsminister om man inte får igenom minst två olika saker.

Två olika punkter

Vänsterledaren Nooshi Dadgostar betonar att Vänsterpartiet inte per automatik kommer att rösta ja – det vill säga trycka på grön eller gul knapp – till Magdalena Andersson som ny regeringschef om hon inte går Vänsterpartiet till mötes på ett par punkter.

Vill ha ett erbjudande

Sveriges Radio ställer frågan till Nooshi (V) vad Vänsterns nya besked betyder.

– Det betyder att hon ska höra av sig till oss. Vi får sätta oss i förhandlingar och diskutera vad behövs, hur ser vi på framtiden för att vi ska kunna rösta gult på ny statsminister.

– Vi behöver förhandla med varandra. Man får ju erbjuda någonting om vi ska stå till förfogande på att rösta på en sådan statsminister, säger Nooshi (V).

ANALYS

Vänsterns krav tycks med andra ord vara följande:

1, Att S-MP-regeringen ska gå med på att inleda förhandlingar

2, Att S-MP-regeringen sannolikt även måste ge V något i förhandlingarna

Stefan Löfven väntas avgå som statsminister bara någon dag efter att Magdalena Andersson valts till ny partiledare. Han sitter då kvar som statsminister ytterligare någon dag i en så kallad övergångsregering. Och i mitten av nästa vecka väntas riksdagen rösta ja eller nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister.

Tre olika knappar

Men för att bli vald krävs det sannolikt att Vänsterpartiet ger sitt stöd till Magdalena Andersson och röstar ja till att hon blir statsminister – antingen genom ett aktivt ja, det vill säga trycka på grön knapp vid statsministeromröstningen eller ett passivt ja, det vill säga att trycka på gul knapp.

Så har Socialdemokraterna tänkt

Socialdemokraterna har utgått ifrån att man främst behövs fokusera på att få stöd av Centern och Miljöpartiet och att man kan utgå ifrån att automatiskt få V:s stöd utan att ens förhandla med Nooshi Dadgostars parti. S tankebana är att V aldrig skulle gå ihop med M-KD-SD-L för att fälla regeringen.

Har valet 2022 i sikte

Men om Vänsterpartiet lägger sig platt så tappar de trovärdighet inför valet 2022 och väljarna kan få en bild av att en rösta på V inte betyder någonting eftersom de ändå blir automatiskt överkörda av S-MP-C och agerar dörrmatta åt potentiell Regering Andersson.

Det talar för att Vänstern menar allvar med sitt hot att inte godkänna Magdalena Andersson (S) som ny statsminister.

Foto: Regeringen

[yop_poll id="858"]

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen