Årets låt prisad ikväll – Vinnaren dömd till fängelse för rån

2021 11 14

Branschorganisationen Musikförläggarna delade ikväll ut priset för Årets Låt – problemet är bara att vinnaren nyss dömts till fängelse för rån.

Vid Musikförläggarnas gala ikväll uppstod en uppmärksammad händelse.

Ett års fängelse

Med anledning av pandemin slog musikbranschen två flugor i en smäll i kväll och delade ut priserna både för i år 2021 och i fjol 2020 då man inte kunde ha galan i fjol på grund av smittspridningen.

En av de mest hyllade priskategorierna är sedvanligt Årets Låt men när det ikväll var dags att dela ut priset för Året Låt 2020 kunde man konstatera att vinnaren nyligen dömts till ett års fängelse för rån avslöjar SVT.

Fångad på övervakningsfilm

Det handlar om artisten Salah ”Dree Low” Abdulle som så nyligen som 1 november i år dömdes av Solna Tingsrätt för att ha rånat en affär i Järva utanför Stockholm.

SVT konstaterar att man på en övervakningsfilm kan se hur han tillsammans med andra personer stjäl allehanda varor inklusive godis, dryck och tobak innan de lämnar butiken.

Kopplas till kriminellt nätverk

Enligt domstolen var agerandet hotfullt och de ignorerade även uppmaningar om att betala för sina varor. Dessutom slog rätten fast att den prisade artisten kan kopplas till ett kriminellt nätverk med våldskapital.

Musikförläggarna framhåller till SVT:s Kulturnyheterna att priset för 2020 beslutades förra sommaren, det vill säga innan artisten dömdes för rånet.

Beredda att tänka om

Samtidigt säger Musikförläggarnas operativa chef att man är beredda att tänka om i framtiden.

– Juryn har sitt jurymöte sommaren 2020. Vi kunde inte ha gala då eller gå ut med vinnare. Det jag kan säga är att vi jobbar med externa konsulter för att se över hur vi ska ha det i framtiden, säger Marit Woody till Kulturnyheterna.

Fått uppvaknande

Hon menar att det hela är komplicerat.

– Alla i musikbranschen har fått någon typ av uppvaknande. Hur ska det ansvaret se ut? Det vi har gjort på musikförläggarna är att ta in externa konsulter, det är ingen enkel fråga – vad ska man inkludera och exkludera.

SVT framhåller att Dree Low nekat både till brott och till kopplingar till kriminella nätverk och domen som ännu inte vunnit laga kraft väntas överklagas.


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen