JUST NU: Astrid Lindgrens värld kräver polisen på mångmiljonbelopp

2022 05 18

Efter att polisens stängde ned temaparken för två år sedan krävs nu myndigheten på 52 miljoner kronor.

Den stora summan har sin bakgrund i att det populära nöjesfältet stängdes ned av polisen under sommaren 2020, då det fortfarande fanns restriktioner kopplade till smittspridningen av Covid-19.

Felaktigt, tyckte Astrid Lindgrens värld, som nu kräver ett skadestånd på den nätta summan av 52 miljoner kronor, rapporterar Sveriges Radio.

Vill kompenseras

Ansökningen om skadeståndet lämnas in idag till Justitiekanslern (JK).

– Andra verksamheter kunde ju ha öppet med de begränsningar som var, motiverar temaparkens vd Joacim Johansson beslutet om att kräva kompensation för nedstängningen.

Stängde ned storsatsning

Astrid Lindgrens värld hade stora planer inför Pippi Långstrumps 75-årsjubileum 2020 och satsade ordentligt inför sommaren. Parken skulle arrangera flera parallella föreställningar på området som en del av firandet, uppger Expressen.

Till varje föreställning planerade organisatörerna att ta in 50 personer vardera, vilket var gränsen på hur många deltagare som offentliga tillställningar och allmänna sammankomster då tillät.

Bröt mot lagen

Polismyndigheten ansåg istället att Astrid Lindgren bröt mot lagen genom de parallella föreställningarna och stängde ned parken redan efter ett par dagar.

Överklagade

Astrid Lindgrens värld överklagade till förvaltningsrätten – och fick rätt.

Förvaltningsrätten motiverade beslutet enligt följande:

– Inom temaparken anordnas nio självständiga teaterföreställningar, det vill säga flera separata allmänna sammankomster. Det innebär att den begränsning i deltagarantalet som gäller för närvarande inte ska omfatta samtliga teaterföreställningar i temaparken utan för respektive föreställning inom området, meddelade Peter Kristiansson, chefsrådman på förvaltningsrätten i Malmö i ett pressmeddelande.

Ökat tryck i sommar

Under tiden som skadeståndsansökningen behandlas av JK förbereder sig Astrid Lindgrens värld inför en sommar utan restriktioner.

Förra året gick parken i vinst med 29 miljoner och i år väntas biljettrycket öka ytterligare.

Foto: Artnoose Flickr

Text: Redaktionen

19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen