JUST NU: Astrid Lindgrens värld kräver polisen på mångmiljonbelopp

2022 05 18

Efter att polisens stängde ned temaparken för två år sedan krävs nu myndigheten på 52 miljoner kronor.

Den stora summan har sin bakgrund i att det populära nöjesfältet stängdes ned av polisen under sommaren 2020, då det fortfarande fanns restriktioner kopplade till smittspridningen av Covid-19.

Felaktigt, tyckte Astrid Lindgrens värld, som nu kräver ett skadestånd på den nätta summan av 52 miljoner kronor, rapporterar Sveriges Radio.

Vill kompenseras

Ansökningen om skadeståndet lämnas in idag till Justitiekanslern (JK).

– Andra verksamheter kunde ju ha öppet med de begränsningar som var, motiverar temaparkens vd Joacim Johansson beslutet om att kräva kompensation för nedstängningen.

Stängde ned storsatsning

Astrid Lindgrens värld hade stora planer inför Pippi Långstrumps 75-årsjubileum 2020 och satsade ordentligt inför sommaren. Parken skulle arrangera flera parallella föreställningar på området som en del av firandet, uppger Expressen.

Till varje föreställning planerade organisatörerna att ta in 50 personer vardera, vilket var gränsen på hur många deltagare som offentliga tillställningar och allmänna sammankomster då tillät.

Bröt mot lagen

Polismyndigheten ansåg istället att Astrid Lindgren bröt mot lagen genom de parallella föreställningarna och stängde ned parken redan efter ett par dagar.

Överklagade

Astrid Lindgrens värld överklagade till förvaltningsrätten – och fick rätt.

Förvaltningsrätten motiverade beslutet enligt följande:

– Inom temaparken anordnas nio självständiga teaterföreställningar, det vill säga flera separata allmänna sammankomster. Det innebär att den begränsning i deltagarantalet som gäller för närvarande inte ska omfatta samtliga teaterföreställningar i temaparken utan för respektive föreställning inom området, meddelade Peter Kristiansson, chefsrådman på förvaltningsrätten i Malmö i ett pressmeddelande.

Ökat tryck i sommar

Under tiden som skadeståndsansökningen behandlas av JK förbereder sig Astrid Lindgrens värld inför en sommar utan restriktioner.

Förra året gick parken i vinst med 29 miljoner och i år väntas biljettrycket öka ytterligare.

Foto: Artnoose Flickr

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen