Åtta vargar observerade i Skåne – Kändes som Kanadas vildmark

2021 10 13

Magnus Hellström fick sitt livs överraskning när han plötsligt fick se 8 vargar dyka upp i den skånska oktoberkvällen.

Han var med sin jaktkompis vid Linderödsåsen och hade precis skjutit en dovhjort när överraskningen dök upp i går kväll rapporterar tidningen Jakt och Jägare.

– Markägaren har haft problem med vildsvin så vi stannade kvar i jakttornen en stund extra för att se om det skulle komma några, säger Magnus Hellström till SVT Nyheter Skåne.

Obeskrivlig känsla

Snart drog det in vilda djur på fälten men det var inte vildsvin.

– Jag såg bara en av dem först och jag tänkte att det kanske var en hund men sedan svepte jag med värmekameran och såg att det var åtta vargar. Den känslan jag fick där, den är obeskrivlig, säger Magnus Hellström.

Han spelade in äventyret med sin värmekamera.

Kalla kårar på ryggen

Vargarna var framme och nosade på hjorten men sprang in i skogen när Magnus började göra ljud ifrån sig men en av vargarna ville inte lämna hjorten förrän jaktkompisen närmade sig.

– När den kom in i skogen ylade den och sedan svarade de andra vargarna. Det blev kalla kårar på ryggen, säger Magnus Hellström till SVT.

Minst 6 valpar

– Jag är nu säker på att det skånska vargparet har minst 6 stycken valpar, framför han på Facebook.

Det han syftar på är att Skåne i vintras fick sitt första vargrevir i mannaminne och nu ser det alltså ut som att de kan ha fått sex stycken valpar.

Länsstyrelsens vilthandläggare tror att det är vargar men har ännu inte säkert bekräftat det hela.

Magnus Hellström är negativ till det hela.

Är inte bra

– Det var som att befinna sig i vildmarken i Kanada. Men detta är inte bra. Jag undrar hur många hjortar som åtta vargar sätter i sig per dygn. Och nästa år är de väl ännu fler, säger han till Jakt och Jägare som rapporterar att Magnus Hellström inte vill berätta för länsstyrelsens tjänstemän var filmen är tagen.
– Det stämmer att vi har sett den, men vi kan inte åka dit eftersom uppgiftslämnaren inte vill avslöja den exakta platsen. Han menar att det skulle kunna skada markägaren, säger Mikael Bengtsson, vilthandläggare på länsstyrelsen i Skåne till Jakt och Jägare.

Vargar i Skåne

Magnus vill skydda markägaren uppger tidningen.

– Det kan blir stor uppmärksamhet och personen som har marken där jag jagar vill inte vara med om det, därför håller jag inne med den uppgiften. Samtidigt vill jag att kunskapen ska nå ut, att det finns fler vargar i Skåne än man tror, säger han till Jakt och Jägare.

Vargstammen i Sverige har ökat kraftigt sedan vintern 1998/1999 och är nu uppe i cirka 395 vargar enligt Naturvårdsverket.

Foto: Facebook, Magnus Hellström

[yop_poll id="765"]

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen