Åtta vargar observerade i Skåne – Kändes som Kanadas vildmark

2021 10 13

Magnus Hellström fick sitt livs överraskning när han plötsligt fick se 8 vargar dyka upp i den skånska oktoberkvällen.

Han var med sin jaktkompis vid Linderödsåsen och hade precis skjutit en dovhjort när överraskningen dök upp i går kväll rapporterar tidningen Jakt och Jägare.

– Markägaren har haft problem med vildsvin så vi stannade kvar i jakttornen en stund extra för att se om det skulle komma några, säger Magnus Hellström till SVT Nyheter Skåne.

Obeskrivlig känsla

Snart drog det in vilda djur på fälten men det var inte vildsvin.

– Jag såg bara en av dem först och jag tänkte att det kanske var en hund men sedan svepte jag med värmekameran och såg att det var åtta vargar. Den känslan jag fick där, den är obeskrivlig, säger Magnus Hellström.

Han spelade in äventyret med sin värmekamera.

Kalla kårar på ryggen

Vargarna var framme och nosade på hjorten men sprang in i skogen när Magnus började göra ljud ifrån sig men en av vargarna ville inte lämna hjorten förrän jaktkompisen närmade sig.

– När den kom in i skogen ylade den och sedan svarade de andra vargarna. Det blev kalla kårar på ryggen, säger Magnus Hellström till SVT.

Minst 6 valpar

– Jag är nu säker på att det skånska vargparet har minst 6 stycken valpar, framför han på Facebook.

Det han syftar på är att Skåne i vintras fick sitt första vargrevir i mannaminne och nu ser det alltså ut som att de kan ha fått sex stycken valpar.

Länsstyrelsens vilthandläggare tror att det är vargar men har ännu inte säkert bekräftat det hela.

Magnus Hellström är negativ till det hela.

Är inte bra

– Det var som att befinna sig i vildmarken i Kanada. Men detta är inte bra. Jag undrar hur många hjortar som åtta vargar sätter i sig per dygn. Och nästa år är de väl ännu fler, säger han till Jakt och Jägare som rapporterar att Magnus Hellström inte vill berätta för länsstyrelsens tjänstemän var filmen är tagen.
– Det stämmer att vi har sett den, men vi kan inte åka dit eftersom uppgiftslämnaren inte vill avslöja den exakta platsen. Han menar att det skulle kunna skada markägaren, säger Mikael Bengtsson, vilthandläggare på länsstyrelsen i Skåne till Jakt och Jägare.

Vargar i Skåne

Magnus vill skydda markägaren uppger tidningen.

– Det kan blir stor uppmärksamhet och personen som har marken där jag jagar vill inte vara med om det, därför håller jag inne med den uppgiften. Samtidigt vill jag att kunskapen ska nå ut, att det finns fler vargar i Skåne än man tror, säger han till Jakt och Jägare.

Vargstammen i Sverige har ökat kraftigt sedan vintern 1998/1999 och är nu uppe i cirka 395 vargar enligt Naturvårdsverket.

Foto: Facebook, Magnus Hellström

[yop_poll id="765"]

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen