Åtta vargar observerade i Skåne – Kändes som Kanadas vildmark

2021 10 13

Magnus Hellström fick sitt livs överraskning när han plötsligt fick se 8 vargar dyka upp i den skånska oktoberkvällen.

Han var med sin jaktkompis vid Linderödsåsen och hade precis skjutit en dovhjort när överraskningen dök upp i går kväll rapporterar tidningen Jakt och Jägare.

– Markägaren har haft problem med vildsvin så vi stannade kvar i jakttornen en stund extra för att se om det skulle komma några, säger Magnus Hellström till SVT Nyheter Skåne.

Obeskrivlig känsla

Snart drog det in vilda djur på fälten men det var inte vildsvin.

– Jag såg bara en av dem först och jag tänkte att det kanske var en hund men sedan svepte jag med värmekameran och såg att det var åtta vargar. Den känslan jag fick där, den är obeskrivlig, säger Magnus Hellström.

Han spelade in äventyret med sin värmekamera.

Kalla kårar på ryggen

Vargarna var framme och nosade på hjorten men sprang in i skogen när Magnus började göra ljud ifrån sig men en av vargarna ville inte lämna hjorten förrän jaktkompisen närmade sig.

– När den kom in i skogen ylade den och sedan svarade de andra vargarna. Det blev kalla kårar på ryggen, säger Magnus Hellström till SVT.

Minst 6 valpar

– Jag är nu säker på att det skånska vargparet har minst 6 stycken valpar, framför han på Facebook.

Det han syftar på är att Skåne i vintras fick sitt första vargrevir i mannaminne och nu ser det alltså ut som att de kan ha fått sex stycken valpar.

Länsstyrelsens vilthandläggare tror att det är vargar men har ännu inte säkert bekräftat det hela.

Magnus Hellström är negativ till det hela.

Är inte bra

– Det var som att befinna sig i vildmarken i Kanada. Men detta är inte bra. Jag undrar hur många hjortar som åtta vargar sätter i sig per dygn. Och nästa år är de väl ännu fler, säger han till Jakt och Jägare som rapporterar att Magnus Hellström inte vill berätta för länsstyrelsens tjänstemän var filmen är tagen.
– Det stämmer att vi har sett den, men vi kan inte åka dit eftersom uppgiftslämnaren inte vill avslöja den exakta platsen. Han menar att det skulle kunna skada markägaren, säger Mikael Bengtsson, vilthandläggare på länsstyrelsen i Skåne till Jakt och Jägare.

Vargar i Skåne

Magnus vill skydda markägaren uppger tidningen.

– Det kan blir stor uppmärksamhet och personen som har marken där jag jagar vill inte vara med om det, därför håller jag inne med den uppgiften. Samtidigt vill jag att kunskapen ska nå ut, att det finns fler vargar i Skåne än man tror, säger han till Jakt och Jägare.

Vargstammen i Sverige har ökat kraftigt sedan vintern 1998/1999 och är nu uppe i cirka 395 vargar enligt Naturvårdsverket.

Foto: Facebook, Magnus Hellström

[yop_poll id="765"]

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen