JUST NU: Attack mot SAS – personuppgifter har läckt

2023 02 14

SAS har blivit utsatt för en hackerattack och riktar en uppmaning till passagerare.

Flygbolaget har drabbats av en it-attack som gjort att hemsidan inte fungerar ordentligt.

Vem som ligger bakom attacken är ännu okänt och företaget kämpar för närvarande med stora tekniska problem.

Passagerarnas boardingkort och personuppgifter har läckt, rapporterar SR.

SAS uppmanar sina passagerare att inte använda appen.

“Del av cyberattacken”

Enligt Tv4 har det gått att se andra människors persondata i appen.

Karin Nyman, kommunikationsdirektör på SAS, säger att de gör allt de kan för att lösa problemet.

– Det är ju en del av cyberattacken. De jobbar på att stänga appen. Man har inte lyckats med det ännu men jobbar på det. Vi jobbar för fullt med detta och försöker råda bot på det så snart vi kan. Den här attacken sker i realtid och vi är mitt uppe i attacken just nu, säger hon till Tv4.

Ingen överblick

För närvarande finns ingen prognos kring när problemet kan vara löst men SAS uppger att de som är ute och reser just nu inte påverkas.

– Just nu är vi i läget på att analyser situationen, konsekvenserna och hur vi har påverkats. Vi är mitt uppe i åtgärderna och får återkomma. Det finns ingen som har överblick över detta just nu. Det är som sagt en cyberattack som pågår just nu och som vi försöker att få ordning på just nu, säger Nyman.

Flera händelser

Tidigare under dagen utsattes SVT och flera andra mediesajter för it-attacker.

Gruppen “Anonymous Sudan” har tagit på sig attackerna, men säkerhetsexperten Marcus Murray tror att det kan handla om rysk inblandning.

– Ryssland har som av en händelse en hel del att vinna på att de muslimska länderna är arga på oss på grund av koranbränningarna, säger han till SVT.

Kan få konsekvenser

Försvarsmakten uppger att cyberattacker sker i världen i allt större omfattning.

– Effekterna av en cyberattack kan få lika stora konsekvenser för samhällsviktiga funktioner och kritiska it-system som ett konventionellt väpnat angrepp, menar de.

Foto: SAS Group

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

– Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen