Avgångskrav på partiledare – deadline på lördag

2026 02 26

Tålamodet är slut.

Nu höjs en tung röst för att Liberalernas partiledare Simona Mohamsson måste avgå från sin post. Bakom kravet står L-profilen Filip Issal, partiets toppnamn i Karlskrona.

– Nu brinner det. För varje månad som går kommer vi närmare valet så jag menar att vi behöver byta ut partiledaren, säger han till SR.

Deadline på lördag

Avgångskravet kommer efter ännu en käftsmäll i opinionen för Liberalerna. I den senaste mätningen från Indikator Opinion hamnar partiet på extremt blygsamma 1,3 procent och med en rejäl uppförsbacke till fyraprocentsspärren.

Dessutom tror 56 procent av väljarna att L åker ur riksdagen, enligt radion.

Men redan i januari flaggade Filip Issal för att tålamodet befann sig på bristningsgränsen. L-toppen satte då en deadline för Mohamsson som löper ut på lördag.

– Jag henne februari ut. Sen måste hon gå, sade Filip Issal till SVT Nyheter då.

Vill skicka in Lars Leijonborg

Filip Issal understryker att Liberalernas problem är större än Simona Mohamsson. Men det är “uppenbart” att hon inte löser situationen, menar Karlskronapolitikern.

Som ersättare föreslår han att partiet slänger in ett känt namn för den breda allmänheten. Exempelvis Martin Melin, eller Lars Leijonborg, före detta utbildningsminister och partiledare för Liberalerna mellan 1997 och 2007.

– Det är så illa nu att vi behöver vara väldigt open-minded, säger Filip Issal.

LÄS MER: Jens Stoltenberg: ”Det är tredje världskriget”

Mohamsson: "Jobbar dag och natt"

Simona Mohamsson har inte kommenterat de senaste opinionssiffrorna eller kritiken. Hon har dock bemött den vid tidigare tillfällen.

– Jag jobbar dag och natt för att se till att vi ökar vårt förtroende och jag ser att partiet är i en allvarlig kris. Men det har vi också varit under lång tid, sade partiledaren till Expressen i januari.

Enligt tidningen har Mohamsson varit i kontakt med flera partitoppar för att försöka lugna stormen.

– Jag ringer väldigt ofta mina partikollegor för att bolla stort och smått. Det här är ett allvarligt läge, sade hon om uppgifterna.

LÄS MER: Iran planerar värsta scenario – hela världsekonomin hotas

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kina skickar luftvärnsvapen

2026 04 11

USA anklagar Kina för att skicka vapen.

Enligt uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst kan Kina vara på väg att leverera luftvärnsvapen till Iran.

Uppgifterna pekar också på att leveranserna kan ske via tredje länder för att dölja ursprunget, rapporterar Kyiv Post.

Kina hjälper Iran

Amerikanska underrättelsetjänster bedömer att Kina kan förbereda leveranser av avancerade luftvärnssystem till Iran under den tillfälliga vapenvilan i regionen.

Enligt CNN och tre källor med insyn i underrättelserna handlar det om försök att återuppbygga Irans militära kapacitet.

– Kina kan vara på väg att förbereda leverans av avancerade luftförsvarssystem till Iran, uppger en källa med insyn i bedömningarna.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

MANPADS kan skickas

Uppgifterna pekar särskilt på att det handlar om man-burna luftvärnssystem (MANPADS) som kan användas mot lågt flygande flygplan.

Enligt källorna försöker Kina i så fall använda tredje länder för att dölja leveransernas ursprung.

– Kina försöker sannolikt organisera leveransen av bärbara luftvärnssystem (MANPADS) via tredje länder för att dölja deras ursprung, säger två av källorna till CNN.

Dessa system utgör ett hot mot amerikanska flygplan som flyger på låg höjd och kan användas omedelbart om vapenvilan bryter samman.

Kina förnekar uppgifterna

Den kinesiska ambassaden i Washington avvisar påståendena helt.

– Kina uppfyller konsekvent sina internationella åtaganden och förser inte någon part i konflikten med vapen, säger en talesperson, som kallar uppgifterna “ogrundade” och “osanna”.

Kinas militär, People's Liberation Army har tidigare kopplats till anklagelser om stöd till Iran, men inga bekräftade vapenleveranser har kunnat styrkas offentligt.

Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge i internationell politik, där både Kina och Ryssland nyligen använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd.

Analytiker menar att Kina ser luftvärnssystem som “defensiva” vapen, vilket kan göra det enklare att stödja Iran utan att öppet bryta mot internationella normer.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: A Luengo

Text: Redaktionen