Bakslag för Elon Musk – “Vi förkastar hans försök”

2025 02 16

Elon Musks jättebud nekas officiellt.

En grupp investerare ledda av Elon Musk har försökt köpa Chat GPT-ägaren Open AI för 97,4 miljarder dollar, motsvarande drygt 1 000 miljarder kronor.

Nu kommer besked om att Musk får avslag - detta då Open AI:s styrelse tydligt avvisar techmiljardärens försök.

Det rapporterar flera medier.

Bakslag för Musk

Elon Musk, som utöver sitt arbete i Vita huset även arbetar med företag som Tesla och X, har velat lägga till AI-giganten Open AI i hans portfölj.

Så här säger Bret Taylor, OpenAI:s styrelseordförande, som svar på försöket:

– OpenAI är inte till salu, och styrelsen har enhälligt avvisat Musks senaste försök att störa sin konkurrent.

“Inte upp till konkurrenten”

Erbjudandet avvisades snabbt tidigare i veckan av OpenAI: s verkställande direktör Sam Altman, som kallade det en taktik från en konkurrent för att ”sakta ner oss” och betonade att företaget ”inte är till salu”.

Andrew Nussbaum, en rådgivare till OpenAI-styrelsen, sade också tidigare i ett uttalande att OpenAI inte ville sälja och betonade att styrelseledamöternas ”enda plikt” är att uppfylla företagets uppdrag att bygga mer kraftfulla, hypotetiska AI-system som kallas artificiell allmän intelligens (AGI) som gynnar mänskligheten.

– Med all respekt, det är inte upp till en konkurrent att avgöra vad som är bäst för OpenAI:s uppdrag, säger han enligt Bloomberg.

Kritiseras och hyllas

Elon Musk har gått från multimiljardär och företagsägare till ett nytt namn i Vita huset.

Åsikterna om Musk är spridda, och BBC har pratat med några personer med olika åsikter om honom.

– Personligen älskar jag honom. Finansiellt och ur ett affärsperspektiv behöver vi någon som vet vad tusan de gör. Och om det är någon som gör det så är det Donald Trump och Elon Musk, säger en person.

“Försöker vara president”

En annan person som BBC pratat med är mer skeptisk till Musks roll i Vita huset.

– Jag är rädd för honom. Jag tror att han försöker bli president, säger personen.

Foto: TED Conference flickr

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen