Bakslag för svenskt försvar – ”extremt korkat”

2024 08 19

Svenskt försvar har fått problem på grund av att tusentals som inte har förstått kraven väljer att hoppa av.

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland Ukraina.

Här i Sverige ledde den ryska invasionen till en ökad insikt om att vi behöver kunna försvara vårt land.

Det ledde också till att rekordmånga människor ansökte om att gå med i hemvärnet.

Men tusentals har därefter dragit tillbaka sina ansökningar, och nu råder soldatbrist på vissa håll, rapporterar SVT.

”Korkade ansökningar

I normala fall får hemvärnet cirka 4 500 ansökningar per år, men 2022 inkom hela 30 000 ansökningar.

En tredjedel drog dock tillbaka sina ansökningar efter att ha insett vad ett engagemang i hemvärnet innebär och vilka krav som ställs, rapporterar kanalen.

– Jag hade extremt många korkade ansökningar som kom i samband med Ukrainakriget, säger Jonas Algotsson, bataljonschef för hemvärnet i Kalmar, till kanalen.

Hemvärnet lyckades trots det teckna tjänstgöringsavtal med rekordmånga, hela 5 200.

Men man har fortfarande problem med att många hoppar av.

Många hoppar av

Hemvärnet brukar ha ett bortfall på tio procent.

Många väljer att hoppa av eftersom engagemanget är svårt att kombinera med vissa livssituationer, exempelvis om man har småbarn eller ska flytta.

Trots avhoppen så växer hemvärnet. Försvarsmakten vill dock öka antalet soldater med flera tusen de kommande åren, men på många håll, bland annat i Småland, har man svårt att rekrytera frivilliga.

– Vår befolkning är liten och få genomförde värnplikten under de sista åren av det gamla systemet, säger Jonas Algotsson.

Består av frivilliga

Hemvärnet består alltså av frivilliga soldater. För att kunna ansöka måste man vara svensk medborgare och ha fyllt 18 år. Man kan tjänstgöra tills man har fyllt 70 år.

Hemvärnets uppgift är att skydda, bevaka, ytövervaka och stötta samhället vid kris.

När man ansöker så uppmanas man att beskriva sin civila och eventuellt militära bakgrund.

Vid ansökan görs även en säkerhetsprövning

Foto: Emy Åklundh Försvarsmakten

Text: Redaktionen


12 mars 26

Rött larm utfärdat till alla med Android-telefon

2026 03 13

En högsta varning har utfärdats för alla Android-användare.

Android-användare varnas för en ny attack.

Hotet bedöms som allvarligt och kan infektera telefoner med skadlig programvara samt stjäla känslig information, rapporterar Mirror.

Hotar användare

Alla som använder Android bör vara extra försiktiga när de installerar appar.

Ett nytt angrepp har upptäckts som kan infektera telefoner med den farliga programvaran som kallas BeatBanker.

När det väl är installerat kan viruset stjäla användarnas bankuppgifter, spela in skärmen och få åtkomst till kameran på distans.

– Vår senaste upptäckt visar ett virus som använder en falsk StarLink-app, som vi bedömer är en ny variant av BeatBanker, förklarar säkerhetsteamet på Kaspersky, till Mirror.

LÄS MER: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Så fungerar attacken

Hotet använder en listig metod för att lura användare.

De som drabbas omdirigeras till en falsk version av Elon Musks Starlink-app.

Ännu mer oroande är att appen ser ut att finnas på Google Play Store, med rätt logotyper och typsnitt – men den är helt falsk.

– BeatBanker är ett utmärkt exempel på hur mobilhot blir allt mer sofistikerade och mångfacetterade. Det sprids via falska webbplatser som imiterar Google Play och förkläs till att se ut som pålitliga appar, säger Kaspersky.

Just nu har hotet främst dykt upp i länder som Brasilien, och det har ännu inte rapporterats om några fall i Europa.

Men det är ett tydligt tecken på att alla användare bör vara vaksamma och inte installera appar från okända webbplatser.

Så skyddar du din telefon

För att hålla Android-användare säkra har Kaspersky utfärdat flera råd.

Användare uppmanas endast ladda ner appar från officiella källor som Google Play Store eller tillverkarens officiella appbutik.

Kontrollera därför att du använder rätt app‑butiksapp och verifiera utvecklaren.

Användare bör även vara uppmärksamma på de rättigheter som appar begär, särskilt de som rör tillgänglighet och installation av tredjepartspaket.

LÄS MER: Diktator spårlöst försvunnen

Foto: V Khodzinskyi

Text: Redaktionen


13 mars 2026

Skattefri ersättning till hushållen – på ett villkor

2026 03 13

Hushåll nära vindkraftverk kan komma att få ersättning.

Svensk vindkraft befinner sig som bekant i en svår situation.

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

Men regeringen har framfört ett förslag som kan innebära att hushåll som bor nära ett vindkraftverk kan få skattefri ersättning.

Kan få ersättning

Beräkningar pekar på att det kan röra sig om tiotusentals kronor om året – men det exakta beloppet är ännu oklart.

Förslaget innebär att närboende till vindkraftsanläggningar ges rätt till ett belopp motsvarande en andel av de årliga intäkterna från en vindkraftsanläggning. 

Storleken på vindkraftsersättningen föreslås bero på avståndet till anläggningen.

Skattefritt

Det föreslås också en ändring i inkomstskattelagen som innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del ersättningen avser en privatbostad.

Det framgår av en lagrådsremiss.

Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Vindkraftsersättning ska betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning, menas det.

Läs mer: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Stora utmaningar

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

– Det är ett väldigt besvärligt läge med detta att det är väldigt få som får tillstånd, säger branschjuristen Ina Müller Engelbrektson till SR.

Kan bli dyrare el

På bara ett par år har kommunernas motstånd gått från 70 till 90 procent.

I praktiken innebär det utmaningar med att få fram ny elproduktion i Sverige de kommande åren.

Malin Strand vid Energiforsk kommenterar.

– Konsekvensen är att om det blir mindre el så blir ju elen dyr, säger hon.

Läs mer: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen