SVERIGE: Barnakut kan tvingas stänga

2022 12 16

Arbetssituationen på barnakuten på Karolinska universitetssjukhuset i Solna har gått från allvarlig till extremt allvarlig.

Nu begär facken ingripande från Arbetsmiljöverket, rapporterar DN.

I ett värsta scenario kan skyddsombudet kräva att arbetet avbryts med omedelbar verkan.

– Ett ansträngt läge har blivit extremt. Det finns inte tillräcklig beredskap för den virusvåg vi visste skulle komma, säger Rozita Zarif, Vårdförbundets huvudskyddsombud.

Facket har under en längre tid uppmärksammat problemen på sjukhuset.

Karolinska Universitetssjukhuset har även vidtagit flera åtgärder, men det som gjorts och planeras är inte tillräckligt, berättar Rozita Zarif.

– Arbetsmiljön är under all kritik, säger hon till DN.

Har försämrats

Läget på sjukhusets barnakut har kraftigt försämrats efter en ökad smittspridning av RS-viruset.

Viruset, som främst drabbar små barn, har gjort en ansträngd arbetssituation fullständigt ohållbar, förklarar Mikael Finder

Han är styrelsemedlem i Karolinska Universitetssjukhusets läkarförening och skyddsombud på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

– Det allvarligaste problemet är bristen på vårdplatser, som gör att personalen utöver de akuta patienterna behöver ta hand om barn som fastnar på akuten för att de inte får plats på en vårdavdelning, säger Mikael Finder till DN.

I fackens anmälan framgår det även att det saknas kompetens på sjukhuset, framför allt erfarna sjuksköterskor och undersköterskor

Det är dock oklart om skyddsombudet kan stoppa arbetet på akutmottagningen.

– Det är en fråga vi ställt till oss själva. Vi har börjat diskutera om det skulle vara möjligt och hur det i så fall skulle gå till. Folk mår jättedåligt och det är inte en hälsosam arbetsplats. Men samtidigt bedrivs en samhällsviktig verksamhet här, säger Mikael Finder till tidningen.

Fakta Skyddsombudsstopp

- Om det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa har skyddsombud rätt att avbryta arbetet. Det kallas för skyddsombudsstopp.

- Skyddsombud får avbryta pågående arbete om arbetet hotar någons liv eller hälsa. Den fara som hotar ska vara både allvarlig och omedelbar.

- Det spelar ingen roll om den som är utsatt för fara är anställd eller inhyrd arbetskraft – skyddsombud får stoppa arbetet oavsett.

- Det kallas för skyddsombudsstopp och är reglerat i arbetsmiljölagen.

Källa: Arbetsmiljöverket

Foto: Mulyadi

Text: Redaktionen

Panik i Ukraina – nu agerar Donald Trump

2026 10 23

Ukrainas tillgång till satellitnätverket Starlink har begränsats.

Händelsen har skapat panik bland den ukrainska ledningen och landets militär, rapporterar Wall Street Journal.

Begränsningen har bland annat inneburit att drönare inte kunnat flyga snabbare än 160 kilometer i timmen, vilket har fått stora konsekvenser för Ukrainas försvars- och attackförmåga.

Skyller på varandra

Starlinks ägare Elon Musk har förnekat att han begränsat hastigheten för det krigsdrabbade landet.

Musk har framhållit att det är president Trump som ytterst beslutar om eventuella begränsningar av systemets hastighet och användning.

Vita huset lägger dock ansvaret på Musk.

– Det är ett privat företag; presidenten driver inte företaget och kan inte instruera det företaget att göra någonting, har utrikesminister Marco Rubio sagt.

Trump agerar

Nu uppges president Donald Trump agera.

Enligt uppgifter till Wall Street Journal har Trump ringt Elon Musk och bett honom att återställa Starlink för Ukraina.

Kort efter samtalet ska Starlink fungera bättre, enligt tidningens källor.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger dock att hastigheterna för Starlink ännu inte har återställts helt, rapporterar Reuters.

Läs också: Partisaner slår till mot Moskva

Avgörande för Ukraina

Den militära versionen av Starlink kallas för Strashield och har varit en central del av Ukrainas försvar sedan krigets första dagar.

Via satellitsystemet har den ukrainska militären säkrat tillgången till internet.

Starshield har gjort det möjligt för ukrainska trupper att styra drönare, dela drönarbilder i realtid och kommunicera i områden där mobilnätens täckning har slagits ut.

Andra läser: Svensk bilhandlare i konkurs

Foto: Official White House Photo

Text: Redaktionen

SKATTEVERKET: Dags att skicka in – pensionärer uppmanas särskilt

2026 10 23

Den 8 november är sista dagen, meddelar Skatteverket.

Då måste den som vill ansöka om jämkning ha skickat in sin ansökan för att rätt skatt ska dras under hela 2027. Annars riskerar många att få kvarskatt.

– Olika faktorer påverkar vad just du ska betala i skatt, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, i ett uttalande.

– Det går att ta med alla sorters inkomster och avdrag i en jämkningsansökan, men framför allt är jämkning det bästa sättet att undvika att för lite skatt dras på dina löne- och pensionsutbetalningar.

Många nyblivna pensionärer

Av de som får kvarskatt är nyblivna pensionärer överrepresenterade, enligt Skatteverket. Anledningen är att pensionärer ofta får pensionsutbetalningar från flera håll, där var och en av dem inte kan veta vad den totala inkomsten landar på.

– Det här gäller även de personer som tar ut pension men fortsätter att arbeta, uppger Skatteverket.

– Det finns flera sätt att undvika kvarskatt. Ett sätt är att be den som betalar ut lön eller pension att dra mer skatt. Ett annat sätt är att ansöka om jämkning hos Skatteverket.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

200 000 pensionärer

För inkomståret 2025 var det många som fick kvarskatt. Bland de som fick sitt besked om slutlig skatt i juni var sista inbetalningsdag i september, och det totala antalet som fick betala tillbaka var 712 000. Hela 200 000 av dem var pensionärer.

– Det är vanligt med kvarskatt när en person har flera utbetalare, vilket många med pension har. Det är därför viktigt att planera sina pensionsutbetalningar och vilken skatt som ska dras, sade Johan Schauman då.

Hemsida eller blankett

Ansökan om jämkning görs på Skatteverkets hemsida eller via en blankett. På hemsidan finns också möjlighet att räkna ut den rätta skatten som ska dras.

– När du ansöker om jämkning inför ett kalenderår kallas det för att du ansöker om särskild beräkningsgrund, uppger Skatteverket.

– Om du har ansökt om särskild beräkningsgrund och är ansluten till en digital brevlåda får du beslutet i mitten av december. Annars skickas det med post till din folkbokföringsadress i början av januari.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen