30dec25

SVERIGE: Barnakut kan tvingas stänga

2022 12 16

Arbetssituationen på  barnakuten på Karolinska universitetssjukhuset i Solna har gått från allvarlig till extremt allvarlig.

Nu begär facken ingripande från Arbetsmiljöverket, rapporterar DN.

I ett värsta scenario kan skyddsombudet kräva att arbetet avbryts med omedelbar verkan.

– Ett ansträngt läge har blivit extremt. Det finns inte tillräcklig beredskap för den virusvåg vi visste skulle komma, säger Rozita Zarif, Vårdförbundets huvudskyddsombud.                    

Facket har under en längre tid uppmärksammat problemen på sjukhuset.

Karolinska Universitetssjukhuset har  även vidtagit flera åtgärder, men det som gjorts och planeras är inte tillräckligt, berättar Rozita Zarif.

– Arbetsmiljön är under all kritik, säger hon till DN.

Har försämrats

Läget på sjukhusets barnakut har kraftigt försämrats efter en ökad smittspridning av RS-viruset.

Viruset, som främst drabbar små barn, har gjort en ansträngd arbetssituation fullständigt ohållbar, förklarar Mikael Finder

Han är styrelsemedlem i Karolinska Universitetssjukhusets läkarförening och skyddsombud på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

– Det allvarligaste problemet är bristen på vårdplatser, som gör att personalen utöver de akuta patienterna behöver ta hand om barn som fastnar på akuten för att de inte får plats på en vårdavdelning, säger Mikael Finder till DN.

I fackens anmälan framgår det även att det saknas kompetens på sjukhuset, framför allt erfarna sjuksköterskor och undersköterskor

Det är dock oklart om skyddsombudet kan stoppa arbetet på akutmottagningen.

– Det är en fråga vi ställt till oss själva. Vi har börjat diskutera om det skulle vara möjligt och hur det i så fall skulle gå till. Folk mår jättedåligt och det är inte en hälsosam arbetsplats. Men samtidigt bedrivs en samhällsviktig verksamhet här, säger Mikael Finder till tidningen.

Fakta Skyddsombudsstopp

- Om det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa har skyddsombud rätt att avbryta arbetet. Det kallas för skyddsombudsstopp.

- Skyddsombud får avbryta pågående arbete om arbetet hotar någons liv eller hälsa. Den fara som hotar ska vara både allvarlig och omedelbar.

- Det spelar ingen roll om den som är utsatt för fara är anställd eller inhyrd arbetskraft – skyddsombud får stoppa arbetet oavsett.

- Det kallas för skyddsombudsstopp och är reglerat i arbetsmiljölagen.

Källa: Arbetsmiljöverket

Foto: Mulyadi

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen

Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen