SVERIGE: Barnakut kan tvingas stänga

2022 12 16

Arbetssituationen på barnakuten på Karolinska universitetssjukhuset i Solna har gått från allvarlig till extremt allvarlig.

Nu begär facken ingripande från Arbetsmiljöverket, rapporterar DN.

I ett värsta scenario kan skyddsombudet kräva att arbetet avbryts med omedelbar verkan.

– Ett ansträngt läge har blivit extremt. Det finns inte tillräcklig beredskap för den virusvåg vi visste skulle komma, säger Rozita Zarif, Vårdförbundets huvudskyddsombud.

Facket har under en längre tid uppmärksammat problemen på sjukhuset.

Karolinska Universitetssjukhuset har även vidtagit flera åtgärder, men det som gjorts och planeras är inte tillräckligt, berättar Rozita Zarif.

– Arbetsmiljön är under all kritik, säger hon till DN.

Har försämrats

Läget på sjukhusets barnakut har kraftigt försämrats efter en ökad smittspridning av RS-viruset.

Viruset, som främst drabbar små barn, har gjort en ansträngd arbetssituation fullständigt ohållbar, förklarar Mikael Finder

Han är styrelsemedlem i Karolinska Universitetssjukhusets läkarförening och skyddsombud på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

– Det allvarligaste problemet är bristen på vårdplatser, som gör att personalen utöver de akuta patienterna behöver ta hand om barn som fastnar på akuten för att de inte får plats på en vårdavdelning, säger Mikael Finder till DN.

I fackens anmälan framgår det även att det saknas kompetens på sjukhuset, framför allt erfarna sjuksköterskor och undersköterskor

Det är dock oklart om skyddsombudet kan stoppa arbetet på akutmottagningen.

– Det är en fråga vi ställt till oss själva. Vi har börjat diskutera om det skulle vara möjligt och hur det i så fall skulle gå till. Folk mår jättedåligt och det är inte en hälsosam arbetsplats. Men samtidigt bedrivs en samhällsviktig verksamhet här, säger Mikael Finder till tidningen.

Fakta Skyddsombudsstopp

- Om det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa har skyddsombud rätt att avbryta arbetet. Det kallas för skyddsombudsstopp.

- Skyddsombud får avbryta pågående arbete om arbetet hotar någons liv eller hälsa. Den fara som hotar ska vara både allvarlig och omedelbar.

- Det spelar ingen roll om den som är utsatt för fara är anställd eller inhyrd arbetskraft – skyddsombud får stoppa arbetet oavsett.

- Det kallas för skyddsombudsstopp och är reglerat i arbetsmiljölagen.

Källa: Arbetsmiljöverket

Foto: Mulyadi

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen