30dec25

SVERIGE: Barnakut kan tvingas stänga

2022 12 16

Arbetssituationen på  barnakuten på Karolinska universitetssjukhuset i Solna har gått från allvarlig till extremt allvarlig.

Nu begär facken ingripande från Arbetsmiljöverket, rapporterar DN.

I ett värsta scenario kan skyddsombudet kräva att arbetet avbryts med omedelbar verkan.

 Ett ansträngt läge har blivit extremt. Det finns inte tillräcklig beredskap för den virusvåg vi visste skulle komma, säger Rozita Zarif, Vårdförbundets huvudskyddsombud.                    

Facket har under en längre tid uppmärksammat problemen på sjukhuset.

Karolinska Universitetssjukhuset har  även vidtagit flera åtgärder, men det som gjorts och planeras är inte tillräckligt, berättar Rozita Zarif.

– Arbetsmiljön är under all kritik, säger hon till DN.

Har försämrats

Läget på sjukhusets barnakut har kraftigt försämrats efter en ökad smittspridning av RS-viruset.

Viruset, som främst drabbar små barn, har gjort en ansträngd arbetssituation fullständigt ohållbar, förklarar Mikael Finder

Han är styrelsemedlem i Karolinska Universitetssjukhusets läkarförening och skyddsombud på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

– Det allvarligaste problemet är bristen på vårdplatser, som gör att personalen utöver de akuta patienterna behöver ta hand om barn som fastnar på akuten för att de inte får plats på en vårdavdelning, säger Mikael Finder till DN.

I fackens anmälan framgår det även att det saknas kompetens på sjukhuset, framför allt erfarna sjuksköterskor och undersköterskor

Det är dock oklart om skyddsombudet kan stoppa arbetet på akutmottagningen.

– Det är en fråga vi ställt till oss själva. Vi har börjat diskutera om det skulle vara möjligt och hur det i så fall skulle gå till. Folk mår jättedåligt och det är inte en hälsosam arbetsplats. Men samtidigt bedrivs en samhällsviktig verksamhet här, säger Mikael Finder till tidningen.

Fakta Skyddsombudsstopp

- Om det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa har skyddsombud rätt att avbryta arbetet. Det kallas för skyddsombudsstopp.

- Skyddsombud får avbryta pågående arbete om arbetet hotar någons liv eller hälsa. Den fara som hotar ska vara både allvarlig och omedelbar.

- Det spelar ingen roll om den som är utsatt för fara är anställd eller inhyrd arbetskraft – skyddsombud får stoppa arbetet oavsett.

- Det kallas för skyddsombudsstopp och är reglerat i arbetsmiljölagen.

Källa: Arbetsmiljöverket

Foto: Mulyadi

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen