Bebis fick farlig mjölk av sjukhus

2023 09 06

Skånes universitetssjukhus, Sus, anmäls.

Anledningen är ett allvarligt misstag kring en bebis som vårdades på det aktuella sjukhuset i Malmö.

Barnet i fråga var född för tidigt och var vid tillfället inte förmögen att amma. Istället skulle bebisen matas med bröstmjölk som pumpats från mamman.

Men här begick neonatalvården på Sus ett allvarligt misstag.

Blandade ihop mjölken

Istället för att få sin mammas mjölk blandade sjukhuset på något sätt ihop mjölken med den från en annan person.

Bebisen fick alltså mjölk från en helt annan individ än sin egen mamma.

Och den personen bar på resistenta bakterier.

– Barnet fick vid ett tillfälle av misstag utpumpad mjölk från en annan kvinna som dessutom var bärare av en bakterie som är resistent för vissa typer av antibiotika, framhåller chefsläkare Daina Selga i den lex Maria-anmälan som upprättats efter händelsen.

Farlig bakterie

Att en bakterie är resistent mot antibiotika innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika, enligt Folkhälsomyndigheten.

Det betyder att bakterien i förlängningen blir mycket svår att bota om personen som får i sig bakterierna insjuknar.

– Det är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen, framhåller Folkhälsomyndigheten på sin webbplats.

Följde inte rutinerna

Enligt Region Skåne finns det tydliga rutiner i verksamheten för att säkerställa att barn får rätt mjölk från det så kallade mjölkköket.

Dessa upprätthålls genom en identitetskontroll.

– Men i aktuellt fall bedöms orsaken till händelsen vara att befintliga rutiner inte har följts, framhålls vidare i anmälan.

Risk för allvarlig vårdskada

Chefsläkaren skriver vidare i rapporten att inga sjukdomssymtom utvecklades hos bebisen.

– Barnet fick in bakterien i kroppen men blev inte sjukt.

Det fanns dock risk för att allvarlig vådskada skulle kunna ha uppstått, varför också en lex Maria-anmälan upprättas.

– Verksamheten vidtar åtgärder relaterat till detta för att undvika liknande händelser, framhåller Daina Selga.

Incidenten ägde rum i november 2022 men anmälan har publicerats hos Region Skåne först onsdagen 6 september 2023.

Arkivfoto: L. Wolski (bebisen på bilden har ingenting med barnet i artikeln att göra)

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen