”Bedrövligt” – domare tvingas åka polisbil till matcher

2025 04 15

Det är upplagt för publikfest när AIK och Djurgården ställs mot varandra i finalserien av Hockeyallsvenskan.

Stockholmsklubbarna gör upp i bäst av sju matcher. Lapp på luckan väntas vid samtliga tillställningar.

Det blir dock bara hemmasupportrar på läktarna. Av säkerhetsskäl kommer bortasupportrar inte tillåtas på Hovet, där hela finalserien spelas.

– Vi hade i så fall behövt ha en stor säkerhetsanordning på plats så ekonomiskt sett blir det inte hållbart. Det är såklart olyckligt – det tycker vi alla, säger Mattias Sånemyr, vd Djurgården hockey, till DN.

Hockeyallsvenskans sportchef Erik Ryman bekräftar att bortasupportrar stoppas från matcherna.

– Det är för att supportrar inte ska kunna storma varandra på läktarna, av historiska skäl har det varit jobbigt för polisen att bibehålla den säkerheten som bör vara på en arena, säger han till tidningen.

Domare eskorteras

En annan grupp som påverkas av säkerhetsläget är domarna. Enligt uppgifter till Expressen är poliseskort beställt till samtliga domare som ska döma matcherna.

Samtidigt kommer domarkåren inte kunna utnyttja hela sin personalstyrka. Några av Sveriges främsta domare kan inte nyttjas med anledning av hotbilden mot dem. Det anses inte vara säkert för dem att döma matcherna.  

"Jag kan inte säga vad jag känner"

Domarbasen Björn Wettergren bekräftar hotbilden och beslutet att plocka bort några domare från finalserien.

– Det är jättetråkigt. Jag kan inte säga exakt vad jag känner för det kommer inte gå att publicera, men det är självklart bedrövligt, säger han till Expressen.

– Det kommer visa sig vilka som inte kommer kunna döma de här matcherna, jag vill inte säga vilka just nu, men det är förkastligt att de inte kan vara med på grund av deras säkerhet.

Foto: Linus resp Polisen

Text: Redaktionen


Varning för jordgubbsförsäljare

2026 06 10

Att sälja jordgubbar är ett av Sveriges populäraste sommarjobb för ungdomar.

Men det finns en mörk baksida.

Polisen varnar för att det förekommer svartjobb, penningtvätt och dåliga arbetsvillkor inom jordgubbsbranschen. Unga riskerar därför att bli lurade eller utnyttjade.

I Helsingborg uppmanas ungdomar att vara vaksamma och endast söka sig till seriösa aktörer.

Tillsammans har polisen och Helsingborgs stad gått ut med ett inlägg på sociala medier.

– Det här är ett bra exempel på hur polisen och kommunerna kan arbeta tillsammans mot kriminalitet. För många ungdomar är sommarjobbet det första steget ut i arbetslivet och då ska man inte behöva hamna i tråkigheter som kan ställa till det i framtiden, säger polischef Karim Ottosson i Helsingborg.

Extra kontroller

Polisen i Helsingborg kommer att genomföra kontroller av jordgubbsförsäljare i kommunen.

Syftet är att bidra till sund konkurrens, goda arbetsvillkor och korrekt information om jordgubbarna som säljs.

– Genom att göra kontroller och berätta om dem vill vi uppmärksamma allmänheten på problemen som kommer med oseriösa bärförsäljare. Vi ska alla använda vår konsumentmakt till att gynna försäljare som följer reglerna. Vi vill inte ha kriminell verksamhet på våra gator som utnyttjar ungdomar att jobba under dåliga förhållanden, säger Jonas Berg, säkerhetschef på Helsingborgs stad.

ANDRA LÄSER: Bärjätte i konkurs – veckan före midsommar

Då ska du inte köpa

Inför sommaren 2024 varnade polisen för att jordgubbsförsäljning genererar miljarder kronor till kriminella gäng. Nätverken använder bär- och jordgubbsförsäljning för att tvätta pengar.

Jordbruksverket uppmanar kunder att vara extra uppmärksamma på två saker vid köp av de röda bären:

- Bärkartongerna ska vara märkta med odlarens namn och adress. Kolla gärna så att samma namn och adress finns på den låda som konsumentförpackningarna står i.

- Vid betalning med Swish – kolla så att numret är ett företagsnummer som börjar med 123.

LÄS OCKSÅ: Kraftig åtgärd vid Putins hem

Foto: jhenning

Text: Redaktionen


10 juni 2026

Inga pengar har kommit in – Lavrov förbannad

2026 06 10

När premiärminister Nikol Pashinyan utropade seger i armeniska valet i söndags var det ett tungt slag för Moskva.

Putinregimen hade hoppats på betydligt större inflytande än de 23 procent som det proryska partiet Starkt Armenien lyckades kamma hem.

Valet markerade ytterligare ett steg närmare EU för Armenien och ett steg längre från det historiskt allierade Ryssland.

Armeniens distansering från Moskva har dock pågått ett tag. Redan 2024 meddelade Pashinyan att landet fryser sitt medlemskap i den Rysslandsledda militäralliansen CSTO. Då slutade man även att bidra till att finansiera organisationen.

Lavrov kräver pengarna

Två år senare konstaterar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Armenien följt sitt besked om att sluta betala räkningarna. 

Inga pengar har kommit in. Och det får ministern att gå i taket. Lavrov hotar att aktivera artikeln som berövar Armenien dess rösträtt och som i slutändan kan leda till uteslutning.

– Armenien har legat i skuld till CSTOS:s budget i över två år. En situation som föreskrivs i organisationens stadga, och vi enades idag om att överväga att åberopa den relevanta artikeln, säger han enligt The Moscow Times.

LÄS MER: Rasar mot EU: vill att vi ”begår självmord”

Litar inte på Putin

Skälet till att Armenien frös sitt deltagande i CSTO var att man anser att alliansen misslyckades med att bistå landet när Azerbajdzjan inledde en militär operation i utbrytarregionen Nagorno-Karabach 2023.

Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten.  För två år sedan slängde Armenien ut ryska soldater från landets gränser och sprickan har ökat mellan de två allierade. 

I samband med att landet närmat sig EU och USA har Kreml å sin sida varnat för “ett nytt Ukraina”.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Rysslands diktator Vladimir Putin i maj, enligt RBC Ukraine.

LÄS MER: Seger för Moskva – Natoland trycker på stoppknappen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen