”Bedrövligt” – domare tvingas åka polisbil till matcher

2025 04 15

Det är upplagt för publikfest när AIK och Djurgården ställs mot varandra i finalserien av Hockeyallsvenskan.

Stockholmsklubbarna gör upp i bäst av sju matcher. Lapp på luckan väntas vid samtliga tillställningar.

Det blir dock bara hemmasupportrar på läktarna. Av säkerhetsskäl kommer bortasupportrar inte tillåtas på Hovet, där hela finalserien spelas.

– Vi hade i så fall behövt ha en stor säkerhetsanordning på plats så ekonomiskt sett blir det inte hållbart. Det är såklart olyckligt – det tycker vi alla, säger Mattias Sånemyr, vd Djurgården hockey, till DN.

Hockeyallsvenskans sportchef Erik Ryman bekräftar att bortasupportrar stoppas från matcherna.

– Det är för att supportrar inte ska kunna storma varandra på läktarna, av historiska skäl har det varit jobbigt för polisen att bibehålla den säkerheten som bör vara på en arena, säger han till tidningen.

Domare eskorteras

En annan grupp som påverkas av säkerhetsläget är domarna. Enligt uppgifter till Expressen är poliseskort beställt till samtliga domare som ska döma matcherna.

Samtidigt kommer domarkåren inte kunna utnyttja hela sin personalstyrka. Några av Sveriges främsta domare kan inte nyttjas med anledning av hotbilden mot dem. Det anses inte vara säkert för dem att döma matcherna.

"Jag kan inte säga vad jag känner"

Domarbasen Björn Wettergren bekräftar hotbilden och beslutet att plocka bort några domare från finalserien.

– Det är jättetråkigt. Jag kan inte säga exakt vad jag känner för det kommer inte gå att publicera, men det är självklart bedrövligt, säger han till Expressen.

– Det kommer visa sig vilka som inte kommer kunna döma de här matcherna, jag vill inte säga vilka just nu, men det är förkastligt att de inte kan vara med på grund av deras säkerhet.

Foto: Linus resp Polisen

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)