”Bedrövligt” – domare tvingas åka polisbil till matcher

2025 04 15

Det är upplagt för publikfest när AIK och Djurgården ställs mot varandra i finalserien av Hockeyallsvenskan.

Stockholmsklubbarna gör upp i bäst av sju matcher. Lapp på luckan väntas vid samtliga tillställningar.

Det blir dock bara hemmasupportrar på läktarna. Av säkerhetsskäl kommer bortasupportrar inte tillåtas på Hovet, där hela finalserien spelas.

– Vi hade i så fall behövt ha en stor säkerhetsanordning på plats så ekonomiskt sett blir det inte hållbart. Det är såklart olyckligt – det tycker vi alla, säger Mattias Sånemyr, vd Djurgården hockey, till DN.

Hockeyallsvenskans sportchef Erik Ryman bekräftar att bortasupportrar stoppas från matcherna.

– Det är för att supportrar inte ska kunna storma varandra på läktarna, av historiska skäl har det varit jobbigt för polisen att bibehålla den säkerheten som bör vara på en arena, säger han till tidningen.

Domare eskorteras

En annan grupp som påverkas av säkerhetsläget är domarna. Enligt uppgifter till Expressen är poliseskort beställt till samtliga domare som ska döma matcherna.

Samtidigt kommer domarkåren inte kunna utnyttja hela sin personalstyrka. Några av Sveriges främsta domare kan inte nyttjas med anledning av hotbilden mot dem. Det anses inte vara säkert för dem att döma matcherna.  

"Jag kan inte säga vad jag känner"

Domarbasen Björn Wettergren bekräftar hotbilden och beslutet att plocka bort några domare från finalserien.

– Det är jättetråkigt. Jag kan inte säga exakt vad jag känner för det kommer inte gå att publicera, men det är självklart bedrövligt, säger han till Expressen.

– Det kommer visa sig vilka som inte kommer kunna döma de här matcherna, jag vill inte säga vilka just nu, men det är förkastligt att de inte kan vara med på grund av deras säkerhet.

Foto: Linus resp Polisen

Text: Redaktionen


Sverige och USA inleder stort samarbete

2026 03 18

Sverige blir en del av ett storskaligt amerikanskt samarbete.

Det bekräftar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Under tisdagen har hon undertecknat en deklaration om det amerikanska samarbetsinitiativet Pax Silica i samband ett besök i Houston, Texas.

Samarbetet omfattar ledande tekniknationer och syftar till att stärka samarbetet för att säkra leveranskedjor för framväxande teknik. Utöver Sverige har ett tiotal länder anslutit sig till initiativet – bland annat Australien, Förenade arabemiraten, Indien, Japan och Storbritannien.

– Sverige är ett ledande innovationsland med stark forskningsbas och världsledande företag. Detta samarbete bidrar till att stärka vår konkurrenskraft och vässa vår tekniska spjutspetskompetens, säger Malmer Stenergard.

”Centralt för Sverige”

Länderna kommer bland annat att samarbeta inom områden för AI-utveckling.

– Samarbete med USA och andra ledande länder inom AI och framväxande teknik är centralt för Sverige som exportinriktat innovationsland. Sveriges säkerhet och välstånd gynnas av nära samarbete med andra länder, säger Maria Malmer Stenergard.

Europas mest innovativa land

Sverige har utsetts till Europas mest innovativa land av EU-kommissionen. I kommissionens årliga rapport om innovation i EU knep Sverige förstaplatsen, tätt följt av Belgien, Nederländerna, Danmark och Finland.

– Det här är ett styrkebesked från det svenska innovationssystemet, både på nationell och regional nivå. Det är också ett kvitto på att långsiktiga satsningar lönar sig, kommenterade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

LÄS MER: Solcellsjätte i konkurs

FAKTA: Pax Silicia-samarbetet

- Pax Silica innebär ett närmare samarbete mellan länder som har kompletterande resurser och förmågor.

- Det handlar exempelvis om konnektivitet, kritiska mineral, halvledare och energi, vilka är avgörande för fortsatt utveckling av bland annat AI-teknik och säker digital infrastruktur.

- Genom initiativet kan kapital och investeringar mobiliseras för att stärka den industriella kapaciteten och säkra leveranskedjor med likasinnade länder.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak 

Foto: C. Robert resp Caisa Rasmussen Utrikesdepartementet

Text: Redaktionen


17 mars 2026

Unik syn på natthimlen i veckan – chansen kommer aldrig igen

2026 03 17

En komet från solsystemets yttersta regioner kommer nära jorden.

I mars 2024 upptäcktes en ny komet av den polske astronomen Kacper Wierzchoś.

Upptäckten bekräftades senare av observationer från James Webb-teleskopet.

Kometen kommer från det så kallade Oortmolnet – som är längre bort från solen än solsystemets yttersta planet, Neptunus.

I veckan kan den skådas med bara en kikare, rapporterar Illustrerad Vetenskap.

Unik syn

Som närmast kommer kometen att vara 150 miljoner kilometer från jorden.

Förmodligen kommer den därmed att vara synlig med kikare.

Illustrerad Vetenskap har några tips för den som vill ta chansen och skåda kometen.

– Nätterna runt den 19 mars är de bästa tiderna att se kometen. Det är nymåne här, så månens ljus inte stör. Hitta en mörk plats med fri sikt i västsydvästlig riktning.

Dit ska du titta

En bra kikare eller ett litet teleskop kan användas för att bevittna kometen.

– Gå ut när himlen har blivit mörk, strax efter skymningen. Rikta blicken mot sydväst, cirka fem grader under och 25 grader till höger om de tre stjärnorna i Orions bälte.

Kometen – som fått namnet C/2024 E1 – kommer enligt tidningen aldrig att kunna skådas igen.

Läs mer: Ryssland med ”massiv” plan – hela Europa kan tvingas tänka om

Även Lyriderna

Den kommande tiden kommer himlaobservatörer även att kunna skåda meteorregnet Lyriderna.

– Lyriderna är ett meteorskur med medelstyrka som vanligtvis ger bra observationstal under tre nätter kring maximum, förklarar American Meteor Society.

– Dessa meteorer saknar ofta långvariga spår, men kan producera eldklot. Meteorerna ses bäst från norra halvklotet, där radiantens position är högt på himlen vid gryning.

Om en månad

Om lite drygt en månad är chansen störst att få se Lyriderna.

– Lyriderna kommer nästa gång att nå sitt maximum under natten mellan 21–22 april 2026.

Läs mer: UPPGIFTER: “Trump befinner sig på bristningsgränsen”

Foto: L. Marconnet

Text: Redaktionen