Regeringen behåller hårt kritiserad MP-skatt

2023 09 20

Regeringen har presenterat sin budget för 2024.

Den innehåller bland annat sänkta inkomstskatter, satsningar på försvaret, polisen och rättsväsendet, och extra miljarder till kommuner och regioner.

Sammanlagt uppgår summan av reformerna till 39 miljarder kronor.

En ”återhållsam budget”, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Sverige befinner sig fortsatt i en ekonomisk vinter och i ett svårt säkerhetsläge. Regeringen prioriterar att bekämpa inflationen och stötta hushåll och välfärd.

– Samtidigt stärker vi rättsväsendet och försvaret och återupprättar arbetslinjen. Det ekonomiska läget är utmanande, men Sverige har alla förutsättningar för att ännu en gång hantera en svår tid, säger Svantesson.

Tvärvänder om skatter

Den moderatledda regeringen håller igen.

Partiet har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022.

I höstbudgeten finns dock flera av de kritiserade skatterna kvar, rapporterar Aftonbladet.

Det handlar bland annat om:

- Flygskatten som Miljöpartiet fick igenom 2014.

- Kemikalieskatten (skatt på kemikalier i viss elektronik – produkter som beskattas är till exempel datorer, telefoner, routrar, skärmar och spelkonsoler).

Två skattesatser som Moderaterna velat slopa, men som man nu väljer att behålla för att finansiera andra utgifter.

Tillsamman beräknas flyg- och kemikalieskatten dra in nästan fyra miljarder till statskassan.

”Kan inte göra allt”

Finansminister Elisabeth Svantesson förklarar att budgeten tagits fram efter tuffa förhandlingar.

– Man kan inte göra allt. Fyra partier kan inte få igenom allt. Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, säger hon till Aftonbladet.

Många moderata väljare hade sannolikt hoppats på att den omdebatterade flygskatten skulle försvinna.

Till dem säger Svantesson:

– Många ser att vi tar ansvar och stöttar i en svår tid. Då har flygskatten inte varit den fråga som kommit med i den här budgeten.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Störtdyker i ny mätning

2026 11 11

En ny opinionsundersökning har släppts på onsdagsförmiddagen.

Undersökningen – som har genomförts av Infostat – har tagit reda på hur förtroendet för partiledarna ser ut bland väljarna.

Siffrorna visar att det går åt två helt olika håll för två partiledare, rapporterar Expressen.

Jätteras

Det har nu gått 59 dagar utan att en ny regering har kommit på plats. S-ledaren Magdalena Andersson har sagt att hon vill styra med C och MP, i nära samarbete med V.

Nu framgår att Anderssons (S) förtroendesiffror rasar.

I september månad hade 44,4 procent av väljarna stort förtroende för henne, och i den nya mätningen sjunker det rejält till 34,8 procent.

Ökning för Kristersson

Samtidigt stiger motsvarande siffra för Ulf Kristersson (M) från 39,5 till 46,5 procent. Så här ser det ut för samtliga partiledare:

Magdalena Andersson (S): 34,8 procent (-9,6 procent)

Amanda Lind (MP): 23,9 procent (+2,2 procent)

Nooshi Dadgostar (V): 11,8 procent (-4,7 procent)

Elisabeth Thand Ringqvist (C): 18,3 procent (-1,2 procent)

Simona Mohamsson (L): 21,9 procent (+10,2 procent)

Ulf Kristersson (M): 46,5 procent (+7 procent)

Ebba Busch (KD): 41,4 procent (+3,1 procent)

Jimmie Åkesson (SD): 33,2 procent (-0,1 procent)

Läs mer: Drämmer till – blir dyrare för många bankkunder

Senaste nytt

På onsdagen väntas partiledarna för S, V, MP och C mötas i Stockholm för att diskutera regeringsfrågan, rapporterar SVT.

– Det är något vi ser fram emot. Då kan vi prata sakfrågor, se våra gemensamma nämnare och komma fram till vad ett paket skulle kunna innehålla, säger Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Janine Alm Ericson.

“Vill komma framåt”

Centerpartiets röda linje mot V i regering ligger kvar, och V:s krav på ministerposter likaså.

Janine Alm Ericson hoppas att onsdagens möte ska leda till framsteg.

– Vi vill komma framåt i diskussioner och förhandlingar, säger hon.

Läs mer: Iphone-användare uppmanas: Uppdatera nu

Foto: N. Andersson Regeringskansliet, M. Liljegren Regeringskansliet resp O. Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Dråpslag mot Ryssland – Trumps plan faller

2026 11 11

Trumps sista hopp har släckts.

Det tredje och sista av de tre första tankfartygen med rysk diesel som var på väg till USA har nu ändrat kurs.

Ett hårt bakslag för den uppmärksammade miljardaffären mellan Donald Trump och Vladimir Putin, rapporterar RBC Ukraine.

Vänder bort från USA

Tankfartyget Agioi Fanendes, som transporterar omkring 40 000 ton rysk diesel, har vänt bort från USA östkust. Fartyget befann sig omkring 400 nautiska mil från New York när kursändringen registrerades, rapporterar Bloomberg.

Tankern lämnade den ryska hamnen Primorsk i slutet av oktober och hade först New York som angiven destination. Senare ändrades destinationen till ”for orders”, vilket innebär att någon slutlig lossningshamn ännu inte var bekräftad.

Sedan gårdagen har fartyget rört sig bort från den amerikanska kusten.

USA:s energiminister Chris Wright uppger att han inte är orolig över att tankfartyget vänder bort från USA.

– Inte alls. Nej, det kommer att gå till en annan hamn, säger han till reportrar i New Orleans, enligt Reuters.

– Vi vill bara att dieseln ska komma ut på världsmarknaden.

Läs mer: S-källa stensäker om nya regeringen – “Allt tyder på det”

Två har redan vänt

Agioi Fanendes är det tredje av de planerade tankfartygen som ändrar kurs efter att ha varit på väg mot USA med rysk diesel.

Tidigare har tankern Leruo ändrat sin destination till Brasilien. Det andra fartyget, Talisman, lämnade den amerikanska rutten och gick in i Medelhavet. Även den tankern har signalerat att den inväntar instruktioner.

Enligt Bloomberg har ingen leverans av rysk diesel nått USA.

Gjorde miljardaffär

Bakgrunden är en överenskommelse mellan Donald Trump och Rysslands ledare Vladimir Putin i början av oktober. Tanken var att rysk diesel skulle levereras till USA och den internationella marknaden, bland annat för att bidra till lägre bränslepriser.

När Trump offentliggjorde överenskommelsen skrev han att Ryssland omedelbart skulle leverera mer än 300 000 ton diesel till den amerikanska och globala marknaden. Därefter skulle ytterligare 500 000 ton levereras i november och en miljon ton kort därefter.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj var snabb med att kritisera överenskommelsen.

– Gåvor till Putin kommer inte att skapa fred eller ge den civiliserade världen någon fördel. Ryssland kommer att "betala tillbaka" dieseln med ytterligare terror och svek, skrev Zelenskyj på X, vid tillfället.

Läs också: SD toppar ny lista – V inte långt efter

Foto: Official White House Daniel Torok

Text: Redaktionen