Regeringen behåller hårt kritiserad MP-skatt

2023 09 20

Regeringen har presenterat sin budget för 2024.

Den innehåller bland annat sänkta inkomstskatter, satsningar på försvaret, polisen och rättsväsendet, och extra miljarder till kommuner och regioner.

Sammanlagt uppgår summan av reformerna till 39 miljarder kronor.

En ”återhållsam budget”, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Sverige befinner sig fortsatt i en ekonomisk vinter och i ett svårt säkerhetsläge. Regeringen prioriterar att bekämpa inflationen och stötta hushåll och välfärd.

– Samtidigt stärker vi rättsväsendet och försvaret och återupprättar arbetslinjen. Det ekonomiska läget är utmanande, men Sverige har alla förutsättningar för att ännu en gång hantera en svår tid, säger Svantesson.

Tvärvänder om skatter

Den moderatledda regeringen håller igen.

Partiet har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022.

I höstbudgeten finns dock flera av de kritiserade skatterna kvar, rapporterar Aftonbladet.

Det handlar bland annat om:

- Flygskatten som Miljöpartiet fick igenom 2014.

- Kemikalieskatten (skatt på kemikalier i viss elektronik – produkter som beskattas är till exempel datorer, telefoner, routrar, skärmar och spelkonsoler).

Två skattesatser som Moderaterna velat slopa, men som man nu väljer att behålla för att finansiera andra utgifter.

Tillsamman beräknas flyg- och kemikalieskatten dra in nästan fyra miljarder till statskassan.

”Kan inte göra allt”

Finansminister Elisabeth Svantesson förklarar att budgeten tagits fram efter tuffa förhandlingar.

– Man kan inte göra allt. Fyra partier kan inte få igenom allt. Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, säger hon till Aftonbladet.

Många moderata väljare hade sannolikt hoppats på att den omdebatterade flygskatten skulle försvinna.

Till dem säger Svantesson:

– Många ser att vi tar ansvar och stöttar i en svår tid. Då har flygskatten inte varit den fråga som kommit med i den här budgeten.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas.

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt”

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen