Regeringen behåller hårt kritiserad MP-skatt

2023 09 20

Regeringen har presenterat sin budget för 2024.

Den innehåller bland annat sänkta inkomstskatter, satsningar på försvaret, polisen och rättsväsendet, och extra miljarder till kommuner och regioner.

Sammanlagt uppgår summan av reformerna till 39 miljarder kronor.

En ”återhållsam budget”, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Sverige befinner sig fortsatt i en ekonomisk vinter och i ett svårt säkerhetsläge. Regeringen prioriterar att bekämpa inflationen och stötta hushåll och välfärd.

– Samtidigt stärker vi rättsväsendet och försvaret och återupprättar arbetslinjen. Det ekonomiska läget är utmanande, men Sverige har alla förutsättningar för att ännu en gång hantera en svår tid, säger Svantesson.

Tvärvänder om skatter

Den moderatledda regeringen håller igen.

Partiet har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022.

I höstbudgeten finns dock flera av de kritiserade skatterna kvar, rapporterar Aftonbladet.

Det handlar bland annat om:

- Flygskatten som Miljöpartiet fick igenom 2014.

- Kemikalieskatten (skatt på kemikalier i viss elektronik – produkter som beskattas är till exempel datorer, telefoner, routrar, skärmar och spelkonsoler).

Två skattesatser som Moderaterna velat slopa, men som man nu väljer att behålla för att finansiera andra utgifter.

Tillsamman beräknas flyg- och kemikalieskatten dra in nästan fyra miljarder till statskassan.

”Kan inte göra allt”

Finansminister Elisabeth Svantesson förklarar att budgeten tagits fram efter tuffa förhandlingar.

– Man kan inte göra allt. Fyra partier kan inte få igenom allt. Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, säger hon till Aftonbladet.

Många moderata väljare hade sannolikt hoppats på att den omdebatterade flygskatten skulle försvinna.

Till dem säger Svantesson:

– Många ser att vi tar ansvar och stöttar i en svår tid. Då har flygskatten inte varit den fråga som kommit med i den här budgeten.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Utropar seger – superfiasko för Moskva

2026 06 08

Rysslands diktator Vladimir Putin tvingas konstatera ett större magplask.

Fortsätta närma sig Europa eller gå tillbaka till Moskva.

Det var de två scenarierna som präglade Armeniens val som ägde rum under söndagen.

På måndagsmorgonen står utfallet klart.

Nikol Pashinyan, premiärminister i Armenien, utropar seger efter en överlägsen ledning för hans parti Civil Contract mot det proryska oppositionspartiet Starkt Armenien.

En “historisk seger”, menar Pashinyan.

– Det armeniska folket röstade för regionalt välstånd och samarbete, och jag hoppas att detta kommer att få ett positivt gensvar från Turkiet och Azerbajdzjan, säger han enligt AFP.

Glider Putin ur händerna

De tidiga resultaten visar att Starkt Armenien väntas landa på runt 23 procent i parlamentsvalet.

Ett fiasko för Moskva, som hade hoppats på betydligt större proryskt inflytande i landet som håller på att glida Putin ur händerna.

Armenien har historiskt stått Ryssland mycket nära, men har de senaste åren svängt och närmat sig både Europa och USA.

Vladimir Putin har tidigare varnat för att landet är på väg att bli ett “nytt Ukraina”.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Putin i maj enligt RBC Ukraine.

Desperata metoder

Kreml har på senare tid börjat ta till desperata metoder för att tvinga in Armenien på en mer ryssvänlig linje. Ryssland är fortfarande Armeniens största handelspartner, och har de senaste veckorna visat sin makt genom att stoppa importen av en rad armeniska varor, enligt BBC.

– Det enda sättet Ryssland kan påverka Armenien nu är ekonomiskt, säger Haykaz Fanyan vid Armeniens centrum för socioekonomiska studier, till kanalen.

Läs mer: ”Siffran ska fördubblas” – Ukraina slår rekord

Över 50 procent

Att Pashinyan sitter kvar som premiärminister efter söndagens val bedöms som en missräkning för Kreml.

EU har lovat att hjälpa landet klara de ryska ekonomiska påtryckningarna. Armenien har den senaste tiden även utökat sitt militära samarbete med USA. Den armeniske premiärministern Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten.

Civil Contract ser ut att landa på strax över 50 procent av rösterna.

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige vill göra som Finland – för att stoppa ryssarna

2026 06 07

Regeringen vill kunna tvångsköpa hus.

Finland har infört ett förbud för ryska och belarusiska medborgare att köpa fastigheter.

Samma förbud finns även i Lettland och Litauen – och Estland väntas införa det vid årsskiftet.

Nu utreder även den svenska regeringen möjligheterna till att stoppa sabotage och spioneri genom att kunna tvångsköpa fastigheter som kan användas för att spionera på känsliga platser, rapporterar SVT.

Utreder förslaget

Förra året kom uppgifter om att den ryska affärsmannen Stanislav Aleshchenko börjat bygga ett 600 kvadratmeters stort hus vid inloppet till den topphemliga Musköbasen.

Vissa politiker och säkerhetsexperter rasade mot situationen, och då fanns det ingen lag som kunde stoppa ett sådant fastighetsköp, rapporterar Expressen.

Men nu kan det vara på väg att ändras.

“Måste kunna vidta åtgärder”

Regeringen vill nu att staten ska kunna tvångsköpa sådana fastigheter och tomter där innehavet bedöms kunna utgöra en säkerhetsrisk.

Förslag ska redovisas senast den 15 mars nästa år.

– Det finns länder som Ryssland som bedriver krigsplanläggning mot Sverige och då måste vi kunna vidta mer åtgärder för att kunna skydda Sveriges säkerhet, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

S håller med

Även Socialdemokraterna vill se en skärpning av regelverket.

Partiets försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist säger att “ryska och belarusiska intressen på svensk mark måste stoppas”.

– Det finns ingen anledning att sälja ut till någon eftersom vi inte vet vad som kan hända i andra och tredje led, säger han.

“Bara löjligt”

Stanislav Aleshchenkos hustru äger formellt fastigheten vid inloppet till Musköbasen.

Förra året avfärdade hon påståendena om säkerhetsrisker.

– Det där är bara löjligt, folk hittar på grejer, sade hon då.

Läs mer: Ukraina genomför helt unik militär operation

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen