Bekräftar – svenska soldater skickas utomlands

2023 10 05

Försvarsmakten har förberett sig för att Sverige ska kunna bli en del av en Natostyrka i Lettland.

Det bekräftar överbefälhavare Micael Bydén för DN.

Natos stridsgrupp i Lettland leds av Kanada.

Övriga länder som deltar är Spanien, Italien, Polen, Slovakien, Slovenien, Montenegro, Albanien, Island, Tjeckien och Nordmakedonien.

ÖB Micael Bydén förväntar sig ett snabbt inträde i stridsgruppen när den svenska Natoansökan väl godkänns.

– Det har ju varit i nära dialog med både min lettiske motsvarighet, men inte minst den kanadensiska och den danska. Det är ett mycket tydligt exempel på det vi tidigt kan kliva in i, säger han till DN.

Natokrav på Sverige

Vidare berättar ÖB att Sverige förbereder sig för att kunna ta emot förstärkningar från andra länder som behöver flytta trupper och militära resurser österut.

Bydén fastslår att militärt materiel kan behöva förvaras i Sverige.

Han konstaterar även att Nato kommer ställa ett tydligt krav på hur det svenska försvaret ska utformas.

– Det handlar till stor del om stående förband som ska kunna användas direkt och inte bara på det egna territoriet, säger Micael Bydén till DN.

Ökat militära närvaron

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Nato stärkt sin militära närvaro i östra Europa.

– Ryssland är det mest betydande och direkta hotet mot de allierades säkerhet och mot fred och stabilitet i det euroatlantiska området, framhåller försvarsalliansen på sin hemsida.

Stridsgrupperna i öst kan snabbt få förstärkning vid händelse av en konflikt. Miljontals trupper finns i övriga medlemsländer i Europa.

Åtta grupper

Totalt har Nato åtta stridsgrupper fördelade längs den östra flanken.

Stridsgrupperna längs den är utplacerade i följande länder:

- Estland

- Lettland

- Litauen

- Polen

- Bulgarien

- Ungern

- Rumänien

- Slovakien

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen

1dec2025

JUST NU: Putins erbjudande till Kina – har till sommaren på sig

2025 12 01

Rysslands diktator Vladimir Putin har skrivit under ett beslut som öppnar upp för Kina.

Tidigare i år fattade Kina ett beslut att ryska medborgare kan resa till landet utan att ansöka om visum.

Nu följer Ryssland i samma fotspår och öppnar upp för kinesiska medborgare att besöka landet i upp till 30 dagar.

– Denna möjlighet erbjuds på ömsesidighetsbasis och gäller resor för gäst- eller affärsändamål, turistbesök, deltagande i vetenskapliga, kulturella, sociopolitiska, ekonomiska och sportevenemang samt transport genom landet, uppger den ryska nyhetsbyrån Tass.

– Grunden för en visumfri inresa och utresa är ett giltigt pass för medborgare i Folkrepubliken Kina.

Gäller fram till sommaren

Den nya möjligheten för kinesiska medborgare börjar gälla direkt och sträcker sig fram till sommaren 2026.

– Enligt dokumentets bestämmelser kommer kinesiska medborgare fram till den 14 september 2026 att kunna resa in och vistas i Ryssland utan visum i upp till 30 dagar, framhåller nyhetsbyrån.

Men de nya visumreglerna gäller inte för alla ändamål.

– Samtidigt gäller denna åtgärd inte kinesiska medborgare som kommer in i Ryssland för arbete, studier, bostad eller för dem som arbetar med internationell vägtransport som chaufförer, besättningsmedlemmar eller speditörer.

Ryssland och Kina

Ryssland och Kina har nära band och samarbetar inom flera olika områden.

Officiellt förhåller sig Kina neutralt till Putins anfallskrig mot Ukraina.

Samtidigt är den ekonomiska jätten Kina en av Rysslands närmsta vänner och bidrar mycket till den ryska krigskassan genom handel med landet.

LÄS OCKSÅ: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Samarbete med Saudiarabien

Idag kom också beskedet att Ryssland och Saudiarabien har undertecknat ett avtal.

Enligt överenskommelsen planerar länderna att avskaffa visumkrav vid inresa för medborgare från respektive land, rapporterar Tass.

– Utkastet till avtalet uppger att medborgare i båda länderna kommer att kunna resa till varandras territorium och stanna där utan visum i upp till 90 dagar, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: BEKRÄFTAT: "Sveriges sämsta bank" - har flera miljoner kunder

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

1dec2025

JUST NU: Inte hänt på 26 år – kraftig aktion i riksdagen

2025 12 01

När riksdagen sammanträder imorgon tisdag planeras en stor protest.

Åhörarplatserna kommer fyllas med 400 personer som är där för att protestera mot regeringens budget för 2026.

–  Det finns 400 åhörarplatser i plenisalen. Det är 400 par ögon som kan möta politikernas, säger Ebba Petrén som är en av organisatörerna bakom aktionen, i ett uttalande.

Protesterar mot budgeten

Protesten organiseras av nätverket Kulturen dör slåss, som är ett nätverk bestående av fria utövare inom scenkonst.

– Tisdagen den 2 december fylls åhörarplatserna i riksdagens plenisal av kulturarbetare i protest mot nästa års kulturbudget, som fått den lägsta andelen av statsbudgeten på 26 år, säger Ebba Petrén.​​​​

En rad andra aktörer och organisationer inom kulturområdet står också bakom morgondagens planerade aktion. 

– Vi kulturarbetare och medborgare som fyller dessa platser gör det för att visa att det är allvar. Regeringen ska inte kunna strypa kulturen obemärkt, säger Ebba Petrén.

Förra året genomfördes en liknande protestaktion i riksdagen.

Budgeten har ökat

Imorgon debatterar kulturutskottets ledamöter 2026 års kulturbudget, och då är planen att alla åhörarplatser ska vara fullsatta av kulturarbetare.

Kulturbudgeten har ökat i antalet kronor, men eftersom den övriga budgeten ökat ännu mer är det just kulturens andel i budgeten som protesten riktar sig emot.

– Trots att kulturbudgeten ökat i kronor så riskerar delar av kulturlivet att försvinna på grund av långvarig urholkning som inte kompenserats för inflation och kostnadsökningar, uppger fackförbundet Scen och Film, i ett uttalande.

Läs också: Kraftigt ras på bilmarknaden

Gör satsningar

I samband med att regeringen presenterade budgeten för 2026 lyfte kulturminister Parisa Liljestrand (M) fram satsningarna på kultur i budgeten.

– Det här är en budget där vi fortsätter bygga vidare på flera prioriterade områden inom kulturpolitiken, där vi bland annat satsar på barns och ungas rätt till kultur och bildning, på beredskap inom kultursektorn och på breddad finansiering, säger kulturministern i ett uttalande.

– Jag är stolt över att vi med denna budget bidrar till att skapa bättre förutsättningar för ett starkare kultursverige.

Läs också: BEKRÄFTAT: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen