Bekräftar – svenska soldater skickas utomlands

2023 10 05

Försvarsmakten har förberett sig för att Sverige ska kunna bli en del av en Natostyrka i Lettland.

Det bekräftar överbefälhavare Micael Bydén för DN.

Natos stridsgrupp i Lettland leds av Kanada.

Övriga länder som deltar är Spanien, Italien, Polen, Slovakien, Slovenien, Montenegro, Albanien, Island, Tjeckien och Nordmakedonien.

ÖB Micael Bydén förväntar sig ett snabbt inträde i stridsgruppen när den svenska Natoansökan väl godkänns.

– Det har ju varit i nära dialog med både min lettiske motsvarighet, men inte minst den kanadensiska och den danska. Det är ett mycket tydligt exempel på det vi tidigt kan kliva in i, säger han till DN.

Natokrav på Sverige

Vidare berättar ÖB att Sverige förbereder sig för att kunna ta emot förstärkningar från andra länder som behöver flytta trupper och militära resurser österut.

Bydén fastslår att militärt materiel kan behöva förvaras i Sverige.

Han konstaterar även att Nato kommer ställa ett tydligt krav på hur det svenska försvaret ska utformas.

– Det handlar till stor del om stående förband som ska kunna användas direkt och inte bara på det egna territoriet, säger Micael Bydén till DN.

Ökat militära närvaron

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Nato stärkt sin militära närvaro i östra Europa.

– Ryssland är det mest betydande och direkta hotet mot de allierades säkerhet och mot fred och stabilitet i det euroatlantiska området, framhåller försvarsalliansen på sin hemsida.

Stridsgrupperna i öst kan snabbt få förstärkning vid händelse av en konflikt. Miljontals trupper finns i övriga medlemsländer i Europa.

Åtta grupper

Totalt har Nato åtta stridsgrupper fördelade längs den östra flanken.

Stridsgrupperna längs den är utplacerade i följande länder:

- Estland

- Lettland

- Litauen

- Polen

- Bulgarien

- Ungern

- Rumänien

- Slovakien

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Många hushåll har fått fel information om elpriset

2025 11 08

Råd om att använda el när priset är som lägst kan bli dyrt.

Nya effekttariffer träder i kraft nästa år, vilket innebär att kostnaden istället styrs av hur mycket el som används samtidigt.

Om flera apparater går på samma gång, som laddning av bilen och matlagning, kan räkningen bli hög trots lågt elpris, rapporterar DN.

Effektavgifter förändrar regler

Under de senaste åren har svenska hushåll ofta uppmanats att använda el när spotpriserna är låga, ofta mitt på dagen.

Men från årsskiftet införs effekttariffer, en typ av elnätsavgift som baseras på hur mycket el som används samtidigt, inte bara på totalförbrukningen.

Det betyder att även om elen verkar billig kan kostnaden bli hög om flera saker körs samtidigt, till exempel laddning av bilen, tvättmaskin, diskmaskin och matlagning.

LÄS MER: “Kan kosta över 4 500 kronor” – viktig uppmaning till bolånetagare

Råden är missvisande

Det är framför allt hushåll som laddar elbilar hemma som kan få obehagliga överraskningar på elräkningen.

Hittills är det främst villakunder hos Ellevio som redan har berörts, men fler elnätsbolag väntas införa liknande avgifter under hösten, och år 2027 ska systemet gälla för alla.

Många hushåll har följt råden att ladda bilen när elpriset är som lägst, men upplevt höga räkningar som ett resultat.

– Detta är obegripligt, att man ska straffas för att man laddar elbilen när priset är som lägst. Det är ologiskt att man inte använder elen när det är stor överskottsproduktion mitt på dagen, säger Roland Müller-Suur som är kund hos Ellevio, till DN.

Villaägarnas Riksförbund kallar systemet “ett dyrt experiment” menar att det inte är rimligt att förvänta sig att genomsnittliga hushåll ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning.

Undvik dyra elräkningar

För att hålla kostnaderna nere bör hushåll sprida ut användningen av el över dygnet och undvika att flera stora apparater går samtidigt.

Smarta timers, automatiska styrsystem, nattladdning och kombination med solceller eller husbatteri kan hjälpa, men kräver planering och teknik.

– Elmarknaden är komplicerad just nu. Priserna kan vara låga samtidigt som effektavgifterna är höga. Det är svårt att fatta beslut, och dessutom är effekttarifferna uppbyggda på olika sätt, säger Thomas Björkström, talesperson på Konsumenternas Elmarknadsbyrå.

LÄS MER: Norden: Bensinkedja går mot konkurs – har 430 stationer

Foto: Svenska kraftnät resp C. Patterson

Text: Redaktionen

Ryssland i krisläge – “ny front” från asiatiskt land

2025 11 08

Ryssland reagerar på ett grannlands växande band till Nato.

Azerbajdzjans närmande till Nato väcker oro i Moskva och skapar spänningar i södra Kaukasus, ett område Ryssland länge betraktat som sin bakgård, rapporterar Newsweek.

Band till Nato stärks

Azerbajdzjans president Ilham Aliyev har träffat en Nato-delegation för att diskutera militär modernisering och hur landets försvar kan anpassas till alliansens standarder.

– Moderniseringen av landets armé kommer att fortsätta, säger han efter mötet och menar att samarbetet med Nato är en del av den strategin.

Samarbetet mellan Azerbajdzjan och Nato är inte nytt – landet gick redan 1994 med i programmet Partnership for Peace, men de senaste månadernas intensifiering väcker nya geopolitiska frågor.

LÄS MER: Natochefen varnar Putin – ”Det får aldrig hända”

Moskva varnar

Reaktionerna i Moskva har varit starka.

Ryska militäranalytiker menar att utvecklingen hotar landets säkerhet och inflytande i regionen.

– Natos närvaro i södra Kaukasus skulle innebära att Kaspiska havet inte längre är ett hav av fred. Hoten – både terroristiska och militära – kommer öka kraftigt. Därför kräver Bakus agerande ett lämpligt svar från Moskva, säger Konstantin Sivkov, militärexpert, till den ryska tidningen Vzglyad.

Ryssland fruktar att Azerbajdzjans växande samarbete med väst kan leda till att Nato får fotfäste vid dess södra gräns, något som Kreml beskriver som en ”ny front”.

Flera ryska kommentatorer varnar för att Azerbajdzjan på sikt kan ersätta sovjettidens militära struktur med Nato-modeller och börja köpa västerländska vapen.

Oroligheterna förstärks av ett fredsavtal mellan Azerbajdzjan och Armenien, undertecknat i Washington i augusti.

Kraftig balansgång

Trots spänningarna vill Azerbajdzjan undvika en öppen konfrontation med Moskva.

Landet är en viktig handelspartner för Ryssland och kontrollerar en nyckelrutt i det internationella nord-sydliga transportnätet mellan Ryssland och Iran.

Men Baku stärker samtidigt banden till väst för att minska sitt beroende av Kreml.

– Azerbajdzjan ser sig självt som en betydande regional makt som står starkare när det är fritt från Kremls politiska bojor. Och det finns inte mycket Ryssland kan göra åt det, säger Emil Avdaliani, expert på internationella relationer.

LÄS MER: Nytt Tomahawk-besked – direkt från Zelenskyj

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen