Bekräftar – svenska soldater skickas utomlands

2023 10 05

Försvarsmakten har förberett sig för att Sverige ska kunna bli en del av en Natostyrka i Lettland.

Det bekräftar överbefälhavare Micael Bydén för DN.

Natos stridsgrupp i Lettland leds av Kanada.

Övriga länder som deltar är Spanien, Italien, Polen, Slovakien, Slovenien, Montenegro, Albanien, Island, Tjeckien och Nordmakedonien.

ÖB Micael Bydén förväntar sig ett snabbt inträde i stridsgruppen när den svenska Natoansökan väl godkänns.

– Det har ju varit i nära dialog med både min lettiske motsvarighet, men inte minst den kanadensiska och den danska. Det är ett mycket tydligt exempel på det vi tidigt kan kliva in i, säger han till DN.

Natokrav på Sverige

Vidare berättar ÖB att Sverige förbereder sig för att kunna ta emot förstärkningar från andra länder som behöver flytta trupper och militära resurser österut.

Bydén fastslår att militärt materiel kan behöva förvaras i Sverige.

Han konstaterar även att Nato kommer ställa ett tydligt krav på hur det svenska försvaret ska utformas.

– Det handlar till stor del om stående förband som ska kunna användas direkt och inte bara på det egna territoriet, säger Micael Bydén till DN.

Ökat militära närvaron

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Nato stärkt sin militära närvaro i östra Europa.

– Ryssland är det mest betydande och direkta hotet mot de allierades säkerhet och mot fred och stabilitet i det euroatlantiska området, framhåller försvarsalliansen på sin hemsida.

Stridsgrupperna i öst kan snabbt få förstärkning vid händelse av en konflikt. Miljontals trupper finns i övriga medlemsländer i Europa.

Åtta grupper

Totalt har Nato åtta stridsgrupper fördelade längs den östra flanken.

Stridsgrupperna längs den är utplacerade i följande länder:

- Estland

- Lettland

- Litauen

- Polen

- Bulgarien

- Ungern

- Rumänien

- Slovakien

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen

HÖJER OVÄNTAD SKATT: Direkt besked till många svenskar

2025 11 27

Regeringen går fram med en oväntad skattehöjning.

Utåt har Tidöregeringen markerat tydligt mot en höjd skatt på snus.

– Det finns en risk att kommissionens förslag innebär en höjd skatt på snus. Det här kommer vi att ta strid mot, sade EU-minister Jessica Rosencrantz (M) till DN när det blev känt att EU-kommissionen vill införa en ny tobakskatt.

Men nu kan skatten höjas ändå.

Det framgår av ett förslag från regeringen.

Regeringen kommer inte att stoppa indexeringen av snusskatten, uppger Expressen. Beslutet innebär att skatten på snus höjs med en krona per kilo från och med 2027.

Höjd skatt på tobak

Dessutom föreslår regeringen en ordentlig höjning av skatten på tobak. Utöver indexeringen föreslås skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, tuggtobak och övrig tobak att höjas med 3,5 procent från och med 1 januari 2027, erfar Expressen.

Snusprodukter omfattas inte av den extra skattehöjningen.

"Attack mot svenska sättet att leva"

Både finansminister Elisabeth Svantesson (M) och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) har reagerat kraftfullt mot EU:s förslag om att höja skatten på vitt snus, som skulle innebära en flera kronor dyrare snusdosa.

– Förslaget innebär en kraftig höjning av skatten på vitt snus. Det skulle slå hårt mot många svenskar, och därför är jag så negativ till skatten, har Svantesson framhållit.

Dousa har kallat förslaget för ”fullständigt oacceptabelt”.

– Det är en attack mot det svenska sättet att leva, sade Dousa till Expressen i juli.

Kraftig kritik har även riktats från svenskt håll mot att skatteintäkterna, enligt förslaget, ska gå till EU i stället för Sveriges statskassa.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

FAKTA: Skatten på tobak

Cigaretter

2,06 kronor per styck + 1 procent av detaljhandelspriset.

Skatten per paket räknas: 2,06 kr × antal cigaretter + 1 % × detaljhandelspriset.

Cigarrer/cigariller

1,82 kronor per styck.

Räknas: skattesats × antal = skatt.

Röktobak

Skatten ska beräknas på hela varans vikt vid tidpunkten då skattskyldigheten inträder.

2 506 kronor per kilo.

Räknas: skattesats × antal kilo = skatt.

Snus

Skatten ska beräknas på hela varans vikt vid tidpunkten då skattskyldigheten inträder.

432 kronor per kilo.

Räknas: skattesats × antal kilo = skatt.

Tuggtobak

Skatten ska beräknas på hela varans vikt vid tidpunkten då skattskyldigheten inträder.

594 kronor per kilo.

Räknas: skattesats × antal kilo = skatt.

Övrig tobak

Skatten ska beräknas på hela varans vikt vid tidpunkten då skattskyldigheten inträder.

2 506 kronor per kilo.

Räknas: skattesats × antal kilo = skatt.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Omtyckt restaurangkedja riskerar konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Larmet inför julskinkan – ”hjärtskärande” avslöjande

2025 11 27

– Bakom varje julskinka finns en gris som har lidit, gömd bakom djurfabrikernas stängda dörrar. Många har nog valt att titta bort, just för att vi egentligen bryr oss och vet att grisarna förtjänar bättre.

Det säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt, efter att ha granskat nytt bild- och filmmaterial från fyra svenska grisfabriker i Västra Götaland.

Enligt Hogevik visar materialet allvarliga brister i djurhållningen. Grisar hålls i karga, smutsiga och trånga utrymmen, på hårda golv utan strö. Många djur är mycket smutsiga, och både skadade och döda grisar förekommer i materialet.

– Det är fruktansvärt att se den misär som grisarna lever i. Ännu mer hjärtskärande blir det med vetskapen om att miljontals svenska grisar stängs in under samma grymma villkor. Grisarna föds, lever och dör under förhållanden som inga djur ska behöva uthärda, säger Tina Hogevik som uppmanar allmänheten att stå över julskinkan i år.

– Inför den här julen uppmanar jag alla som har tänkt att äta griskött att i stället möta grisarnas blick, och sluta brottas med de ursäkter som skymmer sikten. Skippa julskinkan och välj vego i jul.

Polisanmält

Efter granskningen har Djurens Rätt valt att polisanmäla fyra grisfabriker för misstänkt djurplågeri. Anmälningar har även gjorts till länsstyrelsen.

– Bildmaterialet visar inte bara tydliga lagbrott, utan också det systematiska djurplågeri som vi förväntas acceptera som normalt i svenska djurfabriker. Det handlar alltså inte om några enstaka fall av vanvård. Det här är ett inbyggt systemfel – långt ifrån den putsade bild som köttindustrins reklam har vant oss vid, säger Tina Hogevik.

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

120 000 grisar

Organisationen uppskattar att 120 000 grisar har passerat anläggningarna under en tidsperiod på drygt tio år. Under samma period har länsstyrelserna genomfört djurskyddskontroller vid totalt fem tillfällen på anläggningar.

LÄS OCKSÅ: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: J. Fiander

Text: Redaktionen