Bekräftat – framgångsbesked för Jimmie Åkesson

2023 09 07

Sverigedemokraterna är tillbaka på vinnarspåret.

Hösten och våren har på flera sätt varit tung för Sverigedemokraterna och partiledaren Jimmie Åkesson.

SD fick visserligen en historisk plats i regeringsunderlaget, men i opinionsmätningarna har väljarna svikit och partiet sjönk flera gånger när väljarna frågades om vilket parti de skulle röstat på om det vore val idag.

Nu låter det annorlunda.

Sverigedemokraterna är det parti som ökar allra mest i en purfärsk mätning som släpps idag på torsdagen, rapporterar SVT.

Högsta sedan oktober

Det är SVT och Kantar Public som ligger bakom den senaste väljarbarometern.

I den ökar SD med 1,6 procentenheter och hamnar på 19,7 procent – den högsta noteringen sedan oktober förra året.

– Jag tror att väljare uppskattar den tydliga signal som finns hos SD om att Sverige ska vara en öppen demokratisk stat som präglas av en frihet att faktiskt kunna nyttja de friheter som finns i våra grundlagar, säger partiets partisekreterare Mattias Bäckström Johansson till tv-kanalen.

Tre partier under spärren

Tyngre går det för två andra partier i Tidöavtalet: Liberalerna och Kristdemokraterna.

Båda två ligger under riksdagsspärren med 3,0 respektive 3,1 procent.

Samma sak gäller för Centerpartiet som parkerar på 3,9 procent i den senaste mätningen. Miljöpartiet ligger strax ovanför gränsen – 4,3 procent.

– Centerpartiet har ju ett tufft läge, konstaterar opinionschefen på Kantar Public, Toivo Sjörén.

Socialdemokraterna mäter 37,6 procent och är därmed ohotat Sveriges största parti. Skillnaden mellan blocken krymper dock – från elva procent i augusti till 8,6 procent nu i september.

Likheter och skillnader

Även Aftonbladet/Demoskop har idag publicerat en opinionsmätning.

Den har flera gemensamma nämnare med SVT:s – bland annat mäter SD 19 procent även här.

Däremot ligger Miljöpartiet under spärren (3,1 procent) medan Centerpartiet klättrar över på 4,3 procent.

Liberalerna (2,6 procent) och Kristdemokraterna (3,7 procent) är under spärren även i Demoskops mätning.

Hela mätningen (SVT/Kantar Public)

Nedan ser du mätningen från SVT/Kantar Public i sin helhet. I den högra stapeln anges förändringen jämfört mätningen förra månaden.

Vänsterpartiet 7,6 0,0

Socialdemokraterna 37,6 -0,4

Miljöpartiet 4,3 -0,5

Centerpartiet 3,9 -0,4

Liberalerna 3,0 -0,2

Moderaterna 19,0 -0,2

Kristdemokraterna 3,1 -0,1

Sverigedemokraterna 19,7 +1,6

S+V+MP+C 53,4* -1,3

M+KD+SD+L 44,8** +1,5

*Centerpartiet under riksdagsspärren i denna mätning.

**Liberalerna och Kristdemokraterna under riksdagsspärren i denna mätning.

Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen