Ska skjuta för att döda – Rysk och belarusisk militär på plats

2022 01 07

Kazakstans diktator meddelar i ett TV-tal att han ger tillåtelse att skjuta och döda för att stoppa protesterna i landet. Han hävdar att 20 000 banditer attackerat landets största stad.

Diktatorn Tokayevs egna trupper backade tidigare i veckan tillbaka för de tusentals demonstranter som marscherade i landets största stad Almaty men även på flera andra håll i landet.

Militärt stöd

Efter att ha begärt hjälp från den Rysslandsledda militäralliansen Collective Security Treaty Organization, CSTO, som består av Belarus, Armenien, Kazakstan, Kyrgyzstan, Tadjikistan och Ryssland så har Kazakstans diktator tillika president Kassym-Jomart Tokayev nu fått extra militärt stöd för att kväsa demonstranterna.

2 500 soldater

Såväl Belarus diktator Lukashenko som Rysslands diktator Putin har sänt trupper till landet och de belarusiska och ryska militärerna agerar nu mot demonstranterna i Kazakstan.

Militäralliansen CSTO:s generalsekreterare uppger till ryska RIA-Novostis nyhetsbyrå att omkring 2 500 soldater sänds till Kazakstan.

Över 3 000 har gripits

Kazakstans inrikesdepartement uppger i dag fredag att 25 demonstranterna har dödats och 18 skadats. Dessutom ska över 3 000 har gripits. Även 18 poliser eller militärer har dödats och över 700 skadats, rapporterar AP. Hur många demonstranter och invånare av landets egen befolkning som skadats framgår inte.

Ja till dödligt våld

Stärkt av militärhjälpen från de två stöddiktaturerna har diktatorn Tokayev nu antagit en mycket tuffare ton mitt sitt folk.

I TV-talet till nationen skyllde diktatorn på ”terrorister” och ”militanta aktivister” och klargjorde att han ger tillåtelse att använda dödligt våld mot dem.

Kommer att elimineras

– De som inte ger upp kommer att elimineras, sade presidenten som enligt AP även avfärdade internationella uppmaningar om samtal med demonstranterna.

– Nonsens. Vilka förhandlingar kan hållas med kriminella mördare, sa Tokayev.

Han uppger att 20 000 banditer attackerat tvåmiljonerstaden Almaty, rapporterar BBC News.

Ordningen uppges vara återställd

Han gav även sken av att protesterna redan stoppats till stor del.

– En anti-terroroperation genomförs. Konstitutionell ordning har till övervägande del återställts i alla landets regioner. Lokala myndigheter kontrollerar situationen, uppger diktatorn enligt sina talespersoner rapporterar AP.

Skadar ägodelar

Men han lät även förstå att läget trots allt ännu inte är under kontroll.

– Terroristerna använder fortfarande vapen och skadar folks ägodelar, säger diktatorn som framförde att anti-terroraktiviteterna ska fortsätta.

Stigande matpriser

Demonstrationerna i landet inleddes med protester mot de höga priserna på gasol som används som bilbränsle till många bränslekonverterade bilar i Kazakstan men missnöjet handlar inte bara om bränslepriserna. Det misskötta landet har även drabbats av elavbrott och kraftigt stigande livsmedelspriser.

Folkligt missnöje

I grunden handlar protesterna till stor del om ett folkligt missnöje mot fattigdom och landets allmänna utveckling. Inte minst den unga generationen vill dessutom ha demokratiska reformer, mänskliga rättigheter och fria val. Efter att presidenten tillika diktatorn Tokayev tog över efter personkultsdiktatorn Nazarbayev kom även löften om vissa reformer men resultaten har till stor del uteblivit.

Dåliga nyheter för Rysslands diktator

För Rysslands diktator Putin är det dåliga nyheter att folket i lydstaten Kazakstan reser sig mot landets diktator eftersom det i förlängningen kan leda till samma sak i Ryssland där man precis som i Belarus fängslar och trakasserar personer som vill ha fria val och demokratiska reformer

Vill krossa frihetssträvanden

Därför är diktatorerna Putin och Lukashenko måna om att bidra militärt för att krossa strävanden efter frihet, mänskliga rättigheter och demokratiska val i Kazakstan. Man föredrar istället att även fortsättningsvis tillskansa sig makt och rikedom på sin befolknings bekostnad i alla tre länder.

Foto: A. Ismaylov, FB


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen