Ska skjuta för att döda – Rysk och belarusisk militär på plats

2022 01 07

Kazakstans diktator meddelar i ett TV-tal att han ger tillåtelse att skjuta och döda för att stoppa protesterna i landet. Han hävdar att 20 000 banditer attackerat landets största stad.

Diktatorn Tokayevs egna trupper backade tidigare i veckan tillbaka för de tusentals demonstranter som marscherade i landets största stad Almaty men även på flera andra håll i landet.

Militärt stöd

Efter att ha begärt hjälp från den Rysslandsledda militäralliansen Collective Security Treaty Organization, CSTO, som består av Belarus, Armenien, Kazakstan, Kyrgyzstan, Tadjikistan och Ryssland så har Kazakstans diktator tillika president Kassym-Jomart Tokayev nu fått extra militärt stöd för att kväsa demonstranterna.

2 500 soldater

Såväl Belarus diktator Lukashenko som Rysslands diktator Putin har sänt trupper till landet och de belarusiska och ryska militärerna agerar nu mot demonstranterna i Kazakstan.

Militäralliansen CSTO:s generalsekreterare uppger till ryska RIA-Novostis nyhetsbyrå att omkring 2 500 soldater sänds till Kazakstan.

Över 3 000 har gripits

Kazakstans inrikesdepartement uppger i dag fredag att 25 demonstranterna har dödats och 18 skadats. Dessutom ska över 3 000 har gripits. Även 18 poliser eller militärer har dödats och över 700 skadats, rapporterar AP. Hur många demonstranter och invånare av landets egen befolkning som skadats framgår inte.

Ja till dödligt våld

Stärkt av militärhjälpen från de två stöddiktaturerna har diktatorn Tokayev nu antagit en mycket tuffare ton mitt sitt folk.

I TV-talet till nationen skyllde diktatorn på ”terrorister” och ”militanta aktivister” och klargjorde att han ger tillåtelse att använda dödligt våld mot dem.

Kommer att elimineras

– De som inte ger upp kommer att elimineras, sade presidenten som enligt AP även avfärdade internationella uppmaningar om samtal med demonstranterna.

– Nonsens. Vilka förhandlingar kan hållas med kriminella mördare, sa Tokayev.

Han uppger att 20 000 banditer attackerat tvåmiljonerstaden Almaty, rapporterar BBC News.

Ordningen uppges vara återställd

Han gav även sken av att protesterna redan stoppats till stor del.

– En anti-terroroperation genomförs. Konstitutionell ordning har till övervägande del återställts i alla landets regioner. Lokala myndigheter kontrollerar situationen, uppger diktatorn enligt sina talespersoner rapporterar AP.

Skadar ägodelar

Men han lät även förstå att läget trots allt ännu inte är under kontroll.

– Terroristerna använder fortfarande vapen och skadar folks ägodelar, säger diktatorn som framförde att anti-terroraktiviteterna ska fortsätta.

Stigande matpriser

Demonstrationerna i landet inleddes med protester mot de höga priserna på gasol som används som bilbränsle till många bränslekonverterade bilar i Kazakstan men missnöjet handlar inte bara om bränslepriserna. Det misskötta landet har även drabbats av elavbrott och kraftigt stigande livsmedelspriser.

Folkligt missnöje

I grunden handlar protesterna till stor del om ett folkligt missnöje mot fattigdom och landets allmänna utveckling. Inte minst den unga generationen vill dessutom ha demokratiska reformer, mänskliga rättigheter och fria val. Efter att presidenten tillika diktatorn Tokayev tog över efter personkultsdiktatorn Nazarbayev kom även löften om vissa reformer men resultaten har till stor del uteblivit.

Dåliga nyheter för Rysslands diktator

För Rysslands diktator Putin är det dåliga nyheter att folket i lydstaten Kazakstan reser sig mot landets diktator eftersom det i förlängningen kan leda till samma sak i Ryssland där man precis som i Belarus fängslar och trakasserar personer som vill ha fria val och demokratiska reformer

Vill krossa frihetssträvanden

Därför är diktatorerna Putin och Lukashenko måna om att bidra militärt för att krossa strävanden efter frihet, mänskliga rättigheter och demokratiska val i Kazakstan. Man föredrar istället att även fortsättningsvis tillskansa sig makt och rikedom på sin befolknings bekostnad i alla tre länder.

Foto: A. Ismaylov, FB


3 december 2025

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


03dec25

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen