Ska skjuta för att döda – Rysk och belarusisk militär på plats

2022 01 07

Kazakstans diktator meddelar i ett TV-tal att han ger tillåtelse att skjuta och döda för att stoppa protesterna i landet. Han hävdar att 20 000 banditer attackerat landets största stad.

Diktatorn Tokayevs egna trupper backade tidigare i veckan tillbaka för de tusentals demonstranter som marscherade i landets största stad Almaty men även på flera andra håll i landet.

Militärt stöd

Efter att ha begärt hjälp från den Rysslandsledda militäralliansen Collective Security Treaty Organization, CSTO, som består av Belarus, Armenien, Kazakstan, Kyrgyzstan, Tadjikistan och Ryssland så har Kazakstans diktator tillika president Kassym-Jomart Tokayev nu fått extra militärt stöd för att kväsa demonstranterna.

2 500 soldater

Såväl Belarus diktator Lukashenko som Rysslands diktator Putin har sänt trupper till landet och de belarusiska och ryska militärerna agerar nu mot demonstranterna i Kazakstan.

Militäralliansen CSTO:s generalsekreterare uppger till ryska RIA-Novostis nyhetsbyrå att omkring 2 500 soldater sänds till Kazakstan.

Över 3 000 har gripits

Kazakstans inrikesdepartement uppger i dag fredag att 25 demonstranterna har dödats och 18 skadats. Dessutom ska över 3 000 har gripits. Även 18 poliser eller militärer har dödats och över 700 skadats, rapporterar AP. Hur många demonstranter och invånare av landets egen befolkning som skadats framgår inte.

Ja till dödligt våld

Stärkt av militärhjälpen från de två stöddiktaturerna har diktatorn Tokayev nu antagit en mycket tuffare ton mitt sitt folk.

I TV-talet till nationen skyllde diktatorn på ”terrorister” och ”militanta aktivister” och klargjorde att han ger tillåtelse att använda dödligt våld mot dem.

Kommer att elimineras

– De som inte ger upp kommer att elimineras, sade presidenten som enligt AP även avfärdade internationella uppmaningar om samtal med demonstranterna.

– Nonsens. Vilka förhandlingar kan hållas med kriminella mördare, sa Tokayev.

Han uppger att 20 000 banditer attackerat tvåmiljonerstaden Almaty, rapporterar BBC News.

Ordningen uppges vara återställd

Han gav även sken av att protesterna redan stoppats till stor del.

– En anti-terroroperation genomförs. Konstitutionell ordning har till övervägande del återställts i alla landets regioner. Lokala myndigheter kontrollerar situationen, uppger diktatorn enligt sina talespersoner rapporterar AP.

Skadar ägodelar

Men han lät även förstå att läget trots allt ännu inte är under kontroll.

– Terroristerna använder fortfarande vapen och skadar folks ägodelar, säger diktatorn som framförde att anti-terroraktiviteterna ska fortsätta.

Stigande matpriser

Demonstrationerna i landet inleddes med protester mot de höga priserna på gasol som används som bilbränsle till många bränslekonverterade bilar i Kazakstan men missnöjet handlar inte bara om bränslepriserna. Det misskötta landet har även drabbats av elavbrott och kraftigt stigande livsmedelspriser.

Folkligt missnöje

I grunden handlar protesterna till stor del om ett folkligt missnöje mot fattigdom och landets allmänna utveckling. Inte minst den unga generationen vill dessutom ha demokratiska reformer, mänskliga rättigheter och fria val. Efter att presidenten tillika diktatorn Tokayev tog över efter personkultsdiktatorn Nazarbayev kom även löften om vissa reformer men resultaten har till stor del uteblivit.

Dåliga nyheter för Rysslands diktator

För Rysslands diktator Putin är det dåliga nyheter att folket i lydstaten Kazakstan reser sig mot landets diktator eftersom det i förlängningen kan leda till samma sak i Ryssland där man precis som i Belarus fängslar och trakasserar personer som vill ha fria val och demokratiska reformer

Vill krossa frihetssträvanden

Därför är diktatorerna Putin och Lukashenko måna om att bidra militärt för att krossa strävanden efter frihet, mänskliga rättigheter och demokratiska val i Kazakstan. Man föredrar istället att även fortsättningsvis tillskansa sig makt och rikedom på sin befolknings bekostnad i alla tre länder.

Foto: A. Ismaylov, FB


2 maj 2026

Trump kan stoppas

2026 05 03

Trump kan hindras från att förverkliga ett tungt hot.

President Donald Trump har meddelat att 5 000 amerikanska soldater som är stationerade i Tyskland ska dras tillbaka.

Samtidigt säger han att det bara är början och att många fler soldater kan dras tillbaka från Tyskland.

Han hotar också med att dra tillbaka soldater från Italien och Spanien.

Men Trumps hot om minskad truppnärvaro i Europa kan stöta på rejäla hinder.

Begränsningar för Trump

Planerna kan möta stora hinder i kongressen, rapporterar Fox News.

En av de senaste försvarslagarna som har antagits gör gällande att truppnärvaron inte får dras ned till under 76 000, såvida inte administrationen lämnar in en detaljerad riskbedömning. Vita huset måste visa för kongressen att åtgärden inte skadar USA:s och Natos intressen.

Och även om så sker kan ytterligare hinder uppstå.

– Bestämmelsen förbjuder inte administrationen att gå under 76 000, men den etablerar hinder som den måste övervinna, säger Jeff Rathke, ordförande för American-German Institute vid Johns Hopkins University och tidigare tjänsteman vid utrikesdepartementet, till kanalen.

Kongressen har alltså inget direkt veto, men kan ställa villkor som lamslår processen. De kan bland annat begränsa finansieringen. Oavsett om soldater dras tillbaka eller omplaceras så kostar det pengar.

En rad republikaner har också ifrågasatt Trumps vilja att dra tillbaka trupper, vilket gör det svårare för Vita huset.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Har mött hinder tidigare

Trump kan undvika kongressens regler genom att omplacera soldaterna istället för att dra tillbaka dem, men större omplaceringar skulle ändå kräva finansiering, vilket gör det svårt att runda kongressen.

Kongressen har tidigare satt käppar i hjulen för Trump. Under sin förra mandatperiod ville presidenten dra tillbaka runt 12 000 amerikanska soldater från Tyskland.

Detta fick kongressen att införa den nya försvarslagen och kräva garantier för att USA:s och Natos intressen inte hotas.

Förändringen genomfördes därför aldrig fullt ut, enligt kanalen.

Att dra sig tillbaka från länder som Tyskland, Italien och Spanien är också komplicerat av strategiska skäl, eftersom det finns baser där som är viktiga för amerikanska insatser i Europa, Mellanöstern och Afrika, och som inte kan ersättas på kort sikt.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen