Ska skjuta för att döda – Rysk och belarusisk militär på plats

2022 01 07

Kazakstans diktator meddelar i ett TV-tal att han ger tillåtelse att skjuta och döda för att stoppa protesterna i landet. Han hävdar att 20 000 banditer attackerat landets största stad.

Diktatorn Tokayevs egna trupper backade tidigare i veckan tillbaka för de tusentals demonstranter som marscherade i landets största stad Almaty men även på flera andra håll i landet.

Militärt stöd

Efter att ha begärt hjälp från den Rysslandsledda militäralliansen Collective Security Treaty Organization, CSTO, som består av Belarus, Armenien, Kazakstan, Kyrgyzstan, Tadjikistan och Ryssland så har Kazakstans diktator tillika president Kassym-Jomart Tokayev nu fått extra militärt stöd för att kväsa demonstranterna.

2 500 soldater

Såväl Belarus diktator Lukashenko som Rysslands diktator Putin har sänt trupper till landet och de belarusiska och ryska militärerna agerar nu mot demonstranterna i Kazakstan.

Militäralliansen CSTO:s generalsekreterare uppger till ryska RIA-Novostis nyhetsbyrå att omkring 2 500 soldater sänds till Kazakstan.

Över 3 000 har gripits

Kazakstans inrikesdepartement uppger i dag fredag att 25 demonstranterna har dödats och 18 skadats. Dessutom ska över 3 000 har gripits. Även 18 poliser eller militärer har dödats och över 700 skadats, rapporterar AP. Hur många demonstranter och invånare av landets egen befolkning som skadats framgår inte.

Ja till dödligt våld

Stärkt av militärhjälpen från de två stöddiktaturerna har diktatorn Tokayev nu antagit en mycket tuffare ton mitt sitt folk.

I TV-talet till nationen skyllde diktatorn på ”terrorister” och ”militanta aktivister” och klargjorde att han ger tillåtelse att använda dödligt våld mot dem.

Kommer att elimineras

– De som inte ger upp kommer att elimineras, sade presidenten som enligt AP även avfärdade internationella uppmaningar om samtal med demonstranterna.

– Nonsens. Vilka förhandlingar kan hållas med kriminella mördare, sa Tokayev.

Han uppger att 20 000 banditer attackerat tvåmiljonerstaden Almaty, rapporterar BBC News.

Ordningen uppges vara återställd

Han gav även sken av att protesterna redan stoppats till stor del.

– En anti-terroroperation genomförs. Konstitutionell ordning har till övervägande del återställts i alla landets regioner. Lokala myndigheter kontrollerar situationen, uppger diktatorn enligt sina talespersoner rapporterar AP.

Skadar ägodelar

Men han lät även förstå att läget trots allt ännu inte är under kontroll.

– Terroristerna använder fortfarande vapen och skadar folks ägodelar, säger diktatorn som framförde att anti-terroraktiviteterna ska fortsätta.

Stigande matpriser

Demonstrationerna i landet inleddes med protester mot de höga priserna på gasol som används som bilbränsle till många bränslekonverterade bilar i Kazakstan men missnöjet handlar inte bara om bränslepriserna. Det misskötta landet har även drabbats av elavbrott och kraftigt stigande livsmedelspriser.

Folkligt missnöje

I grunden handlar protesterna till stor del om ett folkligt missnöje mot fattigdom och landets allmänna utveckling. Inte minst den unga generationen vill dessutom ha demokratiska reformer, mänskliga rättigheter och fria val. Efter att presidenten tillika diktatorn Tokayev tog över efter personkultsdiktatorn Nazarbayev kom även löften om vissa reformer men resultaten har till stor del uteblivit.

Dåliga nyheter för Rysslands diktator

För Rysslands diktator Putin är det dåliga nyheter att folket i lydstaten Kazakstan reser sig mot landets diktator eftersom det i förlängningen kan leda till samma sak i Ryssland där man precis som i Belarus fängslar och trakasserar personer som vill ha fria val och demokratiska reformer

Vill krossa frihetssträvanden

Därför är diktatorerna Putin och Lukashenko måna om att bidra militärt för att krossa strävanden efter frihet, mänskliga rättigheter och demokratiska val i Kazakstan. Man föredrar istället att även fortsättningsvis tillskansa sig makt och rikedom på sin befolknings bekostnad i alla tre länder.

Foto: A. Ismaylov, FB


14 okt 2026

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


14 okt 2026

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att  Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”. 

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen