JUST NU: Besked om högsta hyreshöjningen på 30 år

2023 02 07

Och det rejält.

Det rör sig om den högsta hyreshöjningen på 30 år, rapporterar Expressen och TV4 Nyheterna.

Hyresvärdarna det handlar om är kommunala Svenska Bostäder, Stockholmshem och Familjebostäder i Stockholm.

160 000 drabbas

Dagens besked är att hyreshöjningen landar på 4,45 procent.

Totalt drabbas 160 000 personer som bor hos någon av de tre hyresvärdarna.

– Vi befinner oss i en orolig tid när alla drabbats hårt av den ekonomiska utvecklingen. Jag är därför tacksam över att vi kommit fram till en rimlig överenskommelse och där vi nu äntligen kan bringa klarhet för våra hyresgäster vad den nya hyran blir,, säger Stefan Sandberg, vd på Svenska Bostäder, i ett pressmeddelande.

Måste betalas retroaktivt

Fortfarande pågår intensiva förhandlingar om hyreshöjningar för många andra hyresgäster i Sverige.

En del beslut riskerar att försenas – vilket i sin tur leder till att de boende måste betala högre hyra retroaktivt.

– Hyreshöjningen för januari och februari kommer att slås ut över fem månader för att det inte ska blir en för stor kostnad vid ett tillfälle, framhåller Svenska Bostäder på sin hemsida.

Kan ge effekt i hela landet

Dagens besked kan dessutom ge ringar på vattnet när hyresvärdar i övriga delar av landet ska presentera sina ökningar.

– Förhandlingar förs lokalt, men det som händer i Stockholm vet vi påverkar resten av landet, säger Erik Elmgren, förbundschef för Hyresgästföreningen, till TV4.

"Kraftig prisutveckling"

I Svenska Bostäders pressmeddelande motiverar man ytterligare varför man väljer att höja hyrorna högre än på tre decennier.

– Senaste året har prisutvecklingen varit kraftig och tillsammans med stigande räntor så ökar priserna för oss som fastighetsägare på allt från vatten, värme, avfall, underhåll och byggtjänster.

Hyresvärden tillägger:

– Det är viktigt att komma ihåg att de allmännyttiga bolagens vinster stannar i bolagen och att de finansierar underhåll av befintliga fastigheter och produktionen av nya bostäder.

"Stora konsekvenser"

I höstas genomförde en Novus en opinionsundersökning på uppdrag av Hyresgästföreningen.

Då uppgav 37 procent av Sveriges hyresgäster att de skulle inte klara av en hyreshöjning på 3 000 kronor i månaden.

Ytterligare 17 procent vet inte om de skulle ha råd att bo kvar.

– Just nu pratas det mycket om elpriser, ökade livsmedelskostnader och de stigande räntornas inverkan på boendekostnaderna. Det vi inte pratar lika mycket om är de kraftiga hyreshöjningar som får stora konsekvenser för människors liv. Jag möter ensamstående mammor som är förtvivlade, pensionärer som tvingas lämna det hem där de bott i halva sitt liv och helt vanliga familjer som inte får ekonomin att gå ihop. Det är dags att politikerna vaknar, framhöll Marie Linder, ordförande i Hyresgästföreningen.  

LÄS MER: Så mycket höjs hyrorna i vinter

LÄS MER: Glädjande besked för personer som bor i hyresrätt

Foto: Sigmund 

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen