JUST NU: Besked om högsta hyreshöjningen på 30 år

2023 02 07

Hyran höjs för Sveriges tre största hyresvärdar.

Och det rejält.

Det rör sig om den högsta hyreshöjningen på 30 år, rapporterar Expressen och TV4 Nyheterna.

Hyresvärdarna det handlar om är kommunala Svenska Bostäder, Stockholmshem och Familjebostäder i Stockholm.

160 000 drabbas

Dagens besked är att hyreshöjningen landar på 4,45 procent.

Totalt drabbas 160 000 personer som bor hos någon av de tre hyresvärdarna.

– Vi befinner oss i en orolig tid när alla drabbats hårt av den ekonomiska utvecklingen. Jag är därför tacksam över att vi kommit fram till en rimlig överenskommelse och där vi nu äntligen kan bringa klarhet för våra hyresgäster vad den nya hyran blir,, säger Stefan Sandberg, vd på Svenska Bostäder, i ett pressmeddelande.

Måste betalas retroaktivt

Fortfarande pågår intensiva förhandlingar om hyreshöjningar för många andra hyresgäster i Sverige.

En del beslut riskerar att försenas – vilket i sin tur leder till att de boende måste betala högre hyra retroaktivt.

– Hyreshöjningen för januari och februari kommer att slås ut över fem månader för att det inte ska blir en för stor kostnad vid ett tillfälle, framhåller Svenska Bostäder på sin hemsida.

Kan ge effekt i hela landet

Dagens besked kan dessutom ge ringar på vattnet när hyresvärdar i övriga delar av landet ska presentera sina ökningar.

– Förhandlingar förs lokalt, men det som händer i Stockholm vet vi påverkar resten av landet, säger Erik Elmgren, förbundschef för Hyresgästföreningen, till TV4.

"Kraftig prisutveckling"

I Svenska Bostäders pressmeddelande motiverar man ytterligare varför man väljer att höja hyrorna högre än på tre decennier.

– Senaste året har prisutvecklingen varit kraftig och tillsammans med stigande räntor så ökar priserna för oss som fastighetsägare på allt från vatten, värme, avfall, underhåll och byggtjänster.

Hyresvärden tillägger:

– Det är viktigt att komma ihåg att de allmännyttiga bolagens vinster stannar i bolagen och att de finansierar underhåll av befintliga fastigheter och produktionen av nya bostäder.

"Stora konsekvenser"

I höstas genomförde en Novus en opinionsundersökning på uppdrag av Hyresgästföreningen.

Då uppgav 37 procent av Sveriges hyresgäster att de skulle inte klara av en hyreshöjning på 3 000 kronor i månaden.

Ytterligare 17 procent vet inte om de skulle ha råd att bo kvar.

– Just nu pratas det mycket om elpriser, ökade livsmedelskostnader och de stigande räntornas inverkan på boendekostnaderna. Det vi inte pratar lika mycket om är de kraftiga hyreshöjningar som får stora konsekvenser för människors liv. Jag möter ensamstående mammor som är förtvivlade, pensionärer som tvingas lämna det hem där de bott i halva sitt liv och helt vanliga familjer som inte får ekonomin att gå ihop. Det är dags att politikerna vaknar, framhöll Marie Linder, ordförande i Hyresgästföreningen.

LÄS MER: Så mycket höjs hyrorna i vinter

LÄS MER: Glädjande besked för personer som bor i hyresrätt

Foto: Sigmund

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen