JUST NU: Besked om högsta hyreshöjningen på 30 år

2023 02 07

Hyran höjs för Sveriges tre största hyresvärdar.

Och det rejält.

Det rör sig om den högsta hyreshöjningen på 30 år, rapporterar Expressen och TV4 Nyheterna.

Hyresvärdarna det handlar om är kommunala Svenska Bostäder, Stockholmshem och Familjebostäder i Stockholm.

160 000 drabbas

Dagens besked är att hyreshöjningen landar på 4,45 procent.

Totalt drabbas 160 000 personer som bor hos någon av de tre hyresvärdarna.

– Vi befinner oss i en orolig tid när alla drabbats hårt av den ekonomiska utvecklingen. Jag är därför tacksam över att vi kommit fram till en rimlig överenskommelse och där vi nu äntligen kan bringa klarhet för våra hyresgäster vad den nya hyran blir,, säger Stefan Sandberg, vd på Svenska Bostäder, i ett pressmeddelande.

Måste betalas retroaktivt

Fortfarande pågår intensiva förhandlingar om hyreshöjningar för många andra hyresgäster i Sverige.

En del beslut riskerar att försenas – vilket i sin tur leder till att de boende måste betala högre hyra retroaktivt.

– Hyreshöjningen för januari och februari kommer att slås ut över fem månader för att det inte ska blir en för stor kostnad vid ett tillfälle, framhåller Svenska Bostäder på sin hemsida.

Kan ge effekt i hela landet

Dagens besked kan dessutom ge ringar på vattnet när hyresvärdar i övriga delar av landet ska presentera sina ökningar.

– Förhandlingar förs lokalt, men det som händer i Stockholm vet vi påverkar resten av landet, säger Erik Elmgren, förbundschef för Hyresgästföreningen, till TV4.

"Kraftig prisutveckling"

I Svenska Bostäders pressmeddelande motiverar man ytterligare varför man väljer att höja hyrorna högre än på tre decennier.

– Senaste året har prisutvecklingen varit kraftig och tillsammans med stigande räntor så ökar priserna för oss som fastighetsägare på allt från vatten, värme, avfall, underhåll och byggtjänster.

Hyresvärden tillägger:

– Det är viktigt att komma ihåg att de allmännyttiga bolagens vinster stannar i bolagen och att de finansierar underhåll av befintliga fastigheter och produktionen av nya bostäder.

"Stora konsekvenser"

I höstas genomförde en Novus en opinionsundersökning på uppdrag av Hyresgästföreningen.

Då uppgav 37 procent av Sveriges hyresgäster att de skulle inte klara av en hyreshöjning på 3 000 kronor i månaden.

Ytterligare 17 procent vet inte om de skulle ha råd att bo kvar.

– Just nu pratas det mycket om elpriser, ökade livsmedelskostnader och de stigande räntornas inverkan på boendekostnaderna. Det vi inte pratar lika mycket om är de kraftiga hyreshöjningar som får stora konsekvenser för människors liv. Jag möter ensamstående mammor som är förtvivlade, pensionärer som tvingas lämna det hem där de bott i halva sitt liv och helt vanliga familjer som inte får ekonomin att gå ihop. Det är dags att politikerna vaknar, framhöll Marie Linder, ordförande i Hyresgästföreningen.  

LÄS MER: Så mycket höjs hyrorna i vinter

LÄS MER: Glädjande besked för personer som bor i hyresrätt

Foto: Sigmund 

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen