JUST NU: Besked om högsta hyreshöjningen på 30 år

2023 02 07

Hyran höjs för Sveriges tre största hyresvärdar.

Och det rejält.

Det rör sig om den högsta hyreshöjningen på 30 år, rapporterar Expressen och TV4 Nyheterna.

Hyresvärdarna det handlar om är kommunala Svenska Bostäder, Stockholmshem och Familjebostäder i Stockholm.

160 000 drabbas

Dagens besked är att hyreshöjningen landar på 4,45 procent.

Totalt drabbas 160 000 personer som bor hos någon av de tre hyresvärdarna.

– Vi befinner oss i en orolig tid när alla drabbats hårt av den ekonomiska utvecklingen. Jag är därför tacksam över att vi kommit fram till en rimlig överenskommelse och där vi nu äntligen kan bringa klarhet för våra hyresgäster vad den nya hyran blir,, säger Stefan Sandberg, vd på Svenska Bostäder, i ett pressmeddelande.

Måste betalas retroaktivt

Fortfarande pågår intensiva förhandlingar om hyreshöjningar för många andra hyresgäster i Sverige.

En del beslut riskerar att försenas – vilket i sin tur leder till att de boende måste betala högre hyra retroaktivt.

– Hyreshöjningen för januari och februari kommer att slås ut över fem månader för att det inte ska blir en för stor kostnad vid ett tillfälle, framhåller Svenska Bostäder på sin hemsida.

Kan ge effekt i hela landet

Dagens besked kan dessutom ge ringar på vattnet när hyresvärdar i övriga delar av landet ska presentera sina ökningar.

– Förhandlingar förs lokalt, men det som händer i Stockholm vet vi påverkar resten av landet, säger Erik Elmgren, förbundschef för Hyresgästföreningen, till TV4.

"Kraftig prisutveckling"

I Svenska Bostäders pressmeddelande motiverar man ytterligare varför man väljer att höja hyrorna högre än på tre decennier.

– Senaste året har prisutvecklingen varit kraftig och tillsammans med stigande räntor så ökar priserna för oss som fastighetsägare på allt från vatten, värme, avfall, underhåll och byggtjänster.

Hyresvärden tillägger:

– Det är viktigt att komma ihåg att de allmännyttiga bolagens vinster stannar i bolagen och att de finansierar underhåll av befintliga fastigheter och produktionen av nya bostäder.

"Stora konsekvenser"

I höstas genomförde en Novus en opinionsundersökning på uppdrag av Hyresgästföreningen.

Då uppgav 37 procent av Sveriges hyresgäster att de skulle inte klara av en hyreshöjning på 3 000 kronor i månaden.

Ytterligare 17 procent vet inte om de skulle ha råd att bo kvar.

– Just nu pratas det mycket om elpriser, ökade livsmedelskostnader och de stigande räntornas inverkan på boendekostnaderna. Det vi inte pratar lika mycket om är de kraftiga hyreshöjningar som får stora konsekvenser för människors liv. Jag möter ensamstående mammor som är förtvivlade, pensionärer som tvingas lämna det hem där de bott i halva sitt liv och helt vanliga familjer som inte får ekonomin att gå ihop. Det är dags att politikerna vaknar, framhöll Marie Linder, ordförande i Hyresgästföreningen.  

LÄS MER: Så mycket höjs hyrorna i vinter

LÄS MER: Glädjande besked för personer som bor i hyresrätt

Foto: Sigmund 

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen