Besked till hushållen – vill agera mot storbankernas jättevinster

2023 10 03

Socialdemokraterna vill beskatta bankernas stigande räntemarginaler.

Det uppger Mikael Damberg, partiets ekonomisk-politiska talesperson och Niklas Karlsson, Socialdemokraternas gruppledare i skatteutskottet, på en pressträff.

Redovisat jättevinster 

Sveriges storbanker har under de två första kvartalen av 2023 redovisat stora vinster.

Exempelvis steg Swedbanks rörelsevinst – ett mått på vinstmarginalen före räntor och skatter – till  cirka 12 miljarder kronor under andra kvartalet av 2023.

En ökning med närmare 6 miljarder kronor jämfört med samma period 2022.

Den bidragande orsaken till den kraftiga ökningen är räntenettot – det vill säga intjäningen från in- och utlåningen.

Swedbanks räntenetto lyfte till 12,8 miljarder kronor.

Motsvarande siffra för andra kvartalet av 2022 var 7,1 miljarder kronor.

Tillfällig skatt

Nu föreslår Socialdemokraterna att en tillfällig skatt ska införas på bankernas vinster som kan härledas till räntenettot.

– Många har noterat att bankerna är väldigt kvicka på att justera upp boräntorna, men sparräntorna har inte förändrats i samma takt.

– En tillfällig skatt på banksektorns räntenetto skulle även kunna vara ett viktigt verktyg för att främja en mer sund konkurrens på bankmarknaden då de banker som vill minska sitt beskattningsunderlag kan vidta ett antal åtgärder, framhåller S i ett pressmeddelande.

10 miljarder kronor

Förslaget beräknas inbringa omkring 10 miljarder kronor.

Pengar som kan användas till att stötta hushållen, enligt Socialdemokraterna.

– Det är rimligt att de sektorer som tjänar stora pengar på den här krisen, och som kan se sina vinstmarginaler öka, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare i krisen. Det är inte så konstigt, så brukar vi nämligen göra i Sverige. Vi bidra efter förmåga, särskilt i tuffa tider, säger Niklas Karlsson på pressträffen. 

Flera förslag

Utöver förslaget om en tillfällig skatt på bankernas vinster går S fram med flera åtgärder för att stötta ”vanliga hushåll”.

S presenterar bland annat följande förslag i partiets skuggbudget för 2024:

- En skattesänkning för medelinkomsttagare

- En extra utbetalning av barnbidraget. Socialdemokraterna en extra utbetalning av barnbidraget i början av 2024.

- Höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar. För att särskilt stötta ensamstående föräldrar föreslår Socialdemokraterna en höjning av underhållsstödet med 500 kronor i månaden under första halvåret 2024.

- En tankrabatt för att möta de höga bränslepriserna. S föreslår en särskild tankrabatt. Den skulle ge en bilägare på glesbygden rätt till 2 000 kronor per bil. Stödet omfattar alla bilägare.

Foto: Swedbank 

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Elon Musk i ”fysisk konfrontation”

2025 05 31

Elon Musk uppges ha varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Elon Musk har fått mycket uppmärksamhet under sin turbulenta period som rådgivare åt president Donald Trump.

Nu hävdar den tidigare Trump-medarbetaren Steve Bannon att Musk har varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Uppstod fysiskt bråk

Elon Musk väckte starka känslor även inom Trumpadministrationen.

Det har tidigare rapporterats om stora, dramatiska gräl mellan Musk och USA:s finansminister Scott Bessent.

Men nu hävdar Steve Bannon att bråken var värre än vad folk har förstått.

Bannon menar att det var fysiskt bråk mellan Musk och Bessent, rapporterar Newsweek på lördagen.

Bråket handlade om Musks löfte om stora budgetnedskärningar. Bessent ska ha påpekat att Musk, som chef för Doge, hade lovat betydligt större nedskärningar än vad han sedan levererade.

Då uppstod fysiskt bråk, hävdar Bannon.

– Och det var då Elon blev fysisk. Det är ett känsligt ämne för honom, säger Bannon.

Tidigare har det rapporterats om ett aggressivt gräl, men Bannon menar att det var mycket mer än så.

– Det var inte ett gräl, det var en fysisk konfrontation. Elon knuffade i princip ner honom, säger Steve Bannon.

Fick Trump emot sig

Sammandrabbningen ska ha ägt rum när Musk och Bessent förflyttade sig från Ovala rummet till korridoren.

Efter bråket ska Musk ha fått Trump emot sig, hävdar Bannon.

– Trump ställde sig till 100 procent på Bessents sida efter sammandrabbningen, säger Steve Bannon, enligt tidningen.

Det är oklart exakt hur Steve Bannon har fått dessa uppgifter.

Klart är i alla fall att Elon Musk tycks ha skapat splittring inom Trumpadministrationen.

Nu har Musk emellertid tagit ett steg tillbaka och hoppat av rollen som ledare för effektiviseringsmyndigheten Doge.

Musk avtackades genom en uppmärksammad presskonferens på fredagskvällen.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Hot mot Trump misstänks vara fejkat

2025 05 31

Ett allvarligt hot mot president Trump misstänks nu vara fejkat.

USA:s president Donald Trump har utsatts för två mordförsök och får också ofta ta emot allvarliga hot.

Nyligen rapporterade USA:s departement för inrikes säkerhet om ett nytt, allvarligt hot.

Men nu misstänker man att hotet var fejk – och att syftet var att sätta dit den påstådda avsändaren.

Misstänks vara fejk

Ramon Morales Reyes, en papperslös migrant, anklagas för att ha skickat ett brev till Donald Trump där han ska ha hotat med att döda presidenten, rapporterar ABC News.

– Tack vare våra ICE-tjänstemän sitter den här illegala invandraren som hotade att mörda president Trump bakom lås och bom, kommenterade departementets chef Kristi Noem på X.

Men nu har fallet tagit en ny vändning.

Flera källor inom rättsväsendet uppger att mordhotet misstänks vara fejkat, och att Ramon Morales Reyes inte har skrivit eller skickat brevet.

Istället tror man att hotbrevet har skickats av någon som vill sätta dit Reyes och få honom deporterad.

Enligt uppgifter har Reyes fått genomgå ett handstilstest, som visar att hans handstil inte matchar den i brevet. Samtidigt finns det en konkret misstanke om vem som försökt sätta dit Reyes.

Försökte sätta dit honom

Man misstänker nu att en annan man, som sitter i fängelse misstänkt för att ha misshandlat Reyes, ligger bakom brevet.

Man tror att mannen har velat sätta dit Reyes och få honom utvisad, för att Reyes inte ska kunna vittna mot honom.

Utredningen om hotbrevet pågår fortfarande, och från officiellt håll har fallet inte kommenterats ytterligare. Men enligt källor så misstänker man alltså starkt att hotbrevet var fejk.

Fallet väcker uppmärksamhet bland annat med anledning av att amerikanska myndigheter under Trumpadministrationen har fått order om att intensifiera arbetet med att utvisa migranter som befinner sig i landet utan tillstånd.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen