Besked till hushållen – vill agera mot storbankernas jättevinster

2023 10 03

Socialdemokraterna vill beskatta bankernas stigande räntemarginaler.

Det uppger Mikael Damberg, partiets ekonomisk-politiska talesperson och Niklas Karlsson, Socialdemokraternas gruppledare i skatteutskottet, på en pressträff.

Redovisat jättevinster 

Sveriges storbanker har under de två första kvartalen av 2023 redovisat stora vinster.

Exempelvis steg Swedbanks rörelsevinst – ett mått på vinstmarginalen före räntor och skatter – till  cirka 12 miljarder kronor under andra kvartalet av 2023.

En ökning med närmare 6 miljarder kronor jämfört med samma period 2022.

Den bidragande orsaken till den kraftiga ökningen är räntenettot – det vill säga intjäningen från in- och utlåningen.

Swedbanks räntenetto lyfte till 12,8 miljarder kronor.

Motsvarande siffra för andra kvartalet av 2022 var 7,1 miljarder kronor.

Tillfällig skatt

Nu föreslår Socialdemokraterna att en tillfällig skatt ska införas på bankernas vinster som kan härledas till räntenettot.

– Många har noterat att bankerna är väldigt kvicka på att justera upp boräntorna, men sparräntorna har inte förändrats i samma takt.

– En tillfällig skatt på banksektorns räntenetto skulle även kunna vara ett viktigt verktyg för att främja en mer sund konkurrens på bankmarknaden då de banker som vill minska sitt beskattningsunderlag kan vidta ett antal åtgärder, framhåller S i ett pressmeddelande.

10 miljarder kronor

Förslaget beräknas inbringa omkring 10 miljarder kronor.

Pengar som kan användas till att stötta hushållen, enligt Socialdemokraterna.

– Det är rimligt att de sektorer som tjänar stora pengar på den här krisen, och som kan se sina vinstmarginaler öka, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare i krisen. Det är inte så konstigt, så brukar vi nämligen göra i Sverige. Vi bidra efter förmåga, särskilt i tuffa tider, säger Niklas Karlsson på pressträffen. 

Flera förslag

Utöver förslaget om en tillfällig skatt på bankernas vinster går S fram med flera åtgärder för att stötta ”vanliga hushåll”.

S presenterar bland annat följande förslag i partiets skuggbudget för 2024:

- En skattesänkning för medelinkomsttagare

- En extra utbetalning av barnbidraget. Socialdemokraterna en extra utbetalning av barnbidraget i början av 2024.

- Höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar. För att särskilt stötta ensamstående föräldrar föreslår Socialdemokraterna en höjning av underhållsstödet med 500 kronor i månaden under första halvåret 2024.

- En tankrabatt för att möta de höga bränslepriserna. S föreslår en särskild tankrabatt. Den skulle ge en bilägare på glesbygden rätt till 2 000 kronor per bil. Stödet omfattar alla bilägare.

Foto: Swedbank 

Text: Redaktionen


JUST NU: Oväntat krav – privatisera svenskt landskap

2025 08 17

Nu kommer krav om en historiskt stor privatisering – av ett svenskt landskap.

Försök att reformera samepolitiken har misslyckats i flera år, och därför krävs nu drastiska åtgärder.

Det menar Adam Danieli från tankesmedjan Timbro i en debattartikel i DN.

Timbro föreslår nu att marken i Sápmi ska privatiseras – vilket skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige, enligt debattören.

Kräver stor privatisering

Timbro och Adam Danieli menar att en misslyckad samepolitik har lett till åratal av problem och konflikter.

En av orsakerna bakom problemen är statens ägande av mark, menaren Timbro och Danieli.

Tankesmedjan Timbro kräver i sin rapport ”Befria Sápmi” stora liberala reformer för samernas bosättningsområde.

Bland annat kräver man alltså att marken i Sápmi ska privatiseras. Staten är formellt ägare till stora delar av fjällvärlden, skriver debattören.

– Den förvaltar omkring sex miljoner hektar mark – ett område större än hela Småland, Halland och Skåne tillsammans – belastad med vaga och eviga nyttjanderätter för samebyarna, skriver Adam Danieli i debattartikeln.

Detta leder till att förutsättningar i Sápmi är betydligt sämre än i övriga Sverige, menar han.

– Medan privata markägare i övriga Sverige fritt kunnat utveckla sin mark inom ett rättssäkert system, sitter Sápmi fast i ett kluvet ägande som inte kan förändras, anser Timbros debattör.

”Största någonsin”

Nu kräver Timbro en stor förändring. Debattören menar att statens ägande inte fyller någon funktion, utan lägger en ”död hand” över Norrlands inland.

– Marken bör överföras till samebyarna och inordnas i det fastighetsrättsliga systemet, så att den kan användas, överlåtas och utvecklas som annan mark i Sverige. Det skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige – en historisk överföring av makt från staten till lokalsamhället, skriver Timbros Adam Danieli i debattartikeln.

Timbro kräver också en rad andra åtgärder, bland annat att man ska ”ge samebyarna äganderätt och näringsfrihet” samt ”avveckla Sametinget och renskötselmonopolet”.

Kommitté nedlagd

I vintras beslutade regeringen att den så kallade Renmarkskommittén skulle läggas ned, vilket sågs som ännu ett bevis för samepolitikens misslyckande.

– Det är tydligt att ett omtag behövs här, sade landsbygdsminister Peter Kullgren, enligt SVT.

Kommitténs ordförande Eric M. Runesson var dock besviken över beslutet, rapporterade kanalen.

Han tolkade nedläggningen som att politikerna var överraskade över det faktum att samebyarnas rätt är så omfattande.

– Det kanske inte leder till klang och jubelrop om man är ute efter att staten ska ha rådigheten över jakt och fiske, sade Runesson till kanalen.

Foto: Skogsfrun Wikimedia

Text: Redaktionen


Orbáns motståndare vädjar till Kreml

2025 08 17

Läget är oroligt i Ungern, och nu riktas en vädjan till Ryssland.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán är en av Europas mest omstridda och kritiserade regeringschefer.

Men Orbáns framtida makt är långt ifrån säkrad.

Nu riktar Orbáns motståndare och Ungerns oppositionsledare en vädjan – till Kreml.

Vädjar – efter ord från rysk underrättelsetjänst

Den ungerske oppositionsledaren Peter Magyar vill ha försäkringar från Ryssland, rapporterar Reuters.

Magyar kräver ett löfte från Kreml om att Putinregimen inte ska blanda sig i den ungerska politiken inför valet nästa år. I valet kandiderar Magyar mot premiärminister Orbán, som av många uppfattas som Moskvavänlig.

Vädjan till Kreml kommer efter att rysk underrättelsetjänst gått ut med ett uppseendeväckande uttalande om Ungern och dess politiska opposition.

Den ryska underrättelsetjänsten hävdar i uttalandet att Magyar är ”lojal med globalistiska eliter”.

Samtidigt påstod man från ryskt håll att EU-kommissionen vill genomföra ett ”regimskifte i Ungern”, enligt nyhetsbyrån.

Dessa påståenden från rysk underrättelsetjänst skapar stor oro inom den ungerska oppositionen.

Och nu riktar Magyar alltså en vädjan till Kreml.

”Kräver försäkringar”

Magyar vill ha ett löfte från Kreml om att Putinregimen inte kommer att blanda sig i Ungerns politik.

– Jag kräver tydliga försäkringar om att Ryska federationen kommer att avstå från alla handlingar som kan anses vara inblandning i Ungerns inrikespolitik, inklusive desinformationskampanjer, cyberoperationer eller hot mot politiker och medborgare, skriver Peter Magyar i ett brev som har publicerats på Facebook, enligt nyhetsbyrån.

Peter Magyar leder partiet Tisza. Han har tidigare varit medlem i Orbáns parti, men hoppade av.

Opinionsmätningar visar att Tisza ligger före Viktor Orbáns parti Fidesz inför valet i Ungern nästa år.

Nu kräver Peter Magyar alltså att Ryssland respekterar Ungerns självständighet och inte blandar sig i politiken.

– Ungerns suveränitet och okränkbarheten i våra demokratiska processer kan inte förhandlas. Efterlevnad av dessa principer är minimikravet för ett meningsfullt bilateralt samarbete mellan våra länder, kommenterar Magyar, enligt nyhetsbyrån.

Foto: Philippe BUISSIN Europeiska unionen 2024 resp Ivan Shilov

Text: Redaktionen