Besked till svenska folket – ny legitimation nära

2023 10 13

Regeringen har kallat till pressträff på måndagen den 16 oktober.

Civilminister Erik Slottner (KD) kommer att leda pressträffen och ta emot ett överlämnandet av ett delbetänkande från Utredningen om säker och tillgänglig digital identitet.

Betänkandet innehåller flera förslag på hur en helt ny typ av e-legitimation kan utformas – närmare bestämt en statlig e-legitimation.

Syftet med framtagandet av en statlig e-legitimation är att stärka samhällets säkerhet och robusthet, motverka bedrägerier och underlätta för att fler ska kunna få tillgång till en e-legitimation. 

Det framhöll civilminister Erik Slottner när utredningen tillsattes.

–  En e-legitimation är nödvändig för att få tillgång till det digitala samhället. Dock saknas idag i Sverige en e-legitimation som uppfyller kraven om högsta tekniska säkerhet och det finns brister i de e-leg som idag finns, bl.a. gällande säkerställande av faktiskt identitet.

– Därför behöver säkerheten i systemet stärkas och så många som möjligt få tillgång till en e-legitimation av högsta tillitsnivå, sa ministern.

Konkurrerar med Bank-ID

Riksbanken har länge argumenterat för att en statlig e-legitimation ska införas.

I dag finns flera e-legitimationer i Sverige.

Bank-ID är den i särklass största aktören med över åtta miljoner användare.

Det är bankerna som ger ut Bank-ID och de bestämmer själva vem som får tillgång till tjänsten och hur den kan användas.

– Detta innebär att det är bankerna som avgör om vi är den vi utger oss för att vara. För fysiska id-handlingar, såsom pass och körkort, är detta statens uppgift. Så bör det också vara för digitala id-handlingar, framhåller Riksbanken i ett uttalande och tillägger:

– Det behövs därför en statlig e-legitimation. Ett sådant ID kan främja konkurrensen på betalningsmarknaden och skulle ge alla tillgång till e-legitimation på lika villkor.

Tidgare utredning

Myndigheten för digital förvaltning har tidigare fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag om framtagandet av en statliga e-legitimation.

Uppdraget redovisades till Finansdepartementet den 30 januari 2023.

Myndigheten föreslog en lösning där en e-legitimation är i form av ett fysiskt kort som används tillsammans med en programvara i mobiltelefonen eller datorn.

– Innehavaren av e-legitimationen kan använda sig av en offentlig dator, till exempel på ett bibliotek, eller få hjälp av någon annan – exempelvis en anhörig eller vän.

– Användaren behöver alltså inte äga egen utrustning, kortet är inte kopplad till en specifik mobiltelefon eller dator. Korten kan läsas i såväl smarttelefoner och surfplattor som vanliga datorer. Det är en enkel, säker och kostnadseffektiv lösning, skriver Myndigheten för digital förvaltning i sitt förslag.

Foto: Ninni Andersson 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Land i Europa kan lämna Nato

2025 06 17

En premiärminister i Europa säger att neutralitet kanske skulle vara bättre för hans land.

Den transatlantiska försvarsalliansen Nato har befunnit sig i kris den senaste tiden.

Detta med anledning av att Donald Trump har ifrågasatt samarbetet.

Nu antyder en europeisk premiärminister att hans land kanske vill lämna Nato.

”Neutralitet skulle passa bättre”

Slovakiens premiärminister Robert Fico är en regeringschef som ofta går emot sina kollegor runt om i Europa, och som bland annat har anklagats för att vara ryssvänlig.

Nu säger Fico att Slovakien, som varit medlemmar i Nato i två decennier, kanske skulle vinna på att bli ett neutralt land, rapporterar Politico.

Uttalandet kommer efter att Natos generalsekreterare Mark Rutte föreslagit att medlemsländer ska tvingas lägga 5 procent av sin BNP på försvarsutgifter.

– Vad mig anbelangar kan jag säga er att i dessa meningslösa tider av rustning, när vapenföretag gnuggar sina händer, precis som läkemedelsföretag gjorde under covid-19, skulle neutralitet passa Slovakien mycket bra, säger Fico, enligt tidningen.

”Kan hota Slovakiens säkerhet”

Robert Fico är en av de mest kritiserade premiärministrarna i Europa, bland annat på grund av att han anses ha goda relationer till Vladimir Putin.

Fico ska diskutera frågan om neutralitet med andra partier på torsdag, uppger tidningen.

Slovakiens president Peter Pellegrini kritiserar Fico för uttalandet om Nato.

– Låt oss inte öppna dörren för debatter om ämnen som kan hota Slovakiens säkerhet, eftersom vårt lands säkerhet måste vara vår prioritet, säger Pellegrini, enligt tidningen.

Han menar också att det skulle bli betydligt dyrare för Slovakien att lämna försvarsalliansen än att vara kvar i den, trots kraven på utökade försvarsutgifter.

Överens på en punkt

Både Fico och Pellegrini är dock överens på en punkt.

De anser båda att ökningen av försvarsutgifter bör spridas ut över tid och inte komma i ett slag.

De vill också att man ska kunna lägga en stor del av utgifterna på satsningar där det finns dubbla användningsområden, enligt tidningen.

Robert Fico har inte uttryckligen sagt att Slovakien ska lämna Nato, utan bara antytt att det alternativet övervägs. Det återstår att se huruvida Fico menar allvar och vad det kommer att innebära för den transatlantiska försvarsalliansen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ukraina vädjar – kallar till krismöte

2025 06 17

Ukraina kräver ett internationellt krismöte.

Kriget i Ukraina har de senaste dagarna hamnat lite i skuggan av konflikten mellan Israel och Iran.

Samtidigt har Ryssland genomfört stora attacker mot Kyiv, och nu vädjar Ukraina om ett internationellt krismöte.

Vill blixtinkalla till möte

Ukraina vill nu få till ett krismöte i FN:s säkerhetsråd så fort som möjligt.

Detta efter att Rysslands attacker blivit allt mer brutala. Natten mot tisdagen dödades 14 människor i ryska attacker mot den ukrainska huvudstaden Kyiv.

Ukrainas FN-ambassadör Andrij Melnyk meddelar nu att landet har begärt att FN:s säkerhetsråd blixtinkallas till ett krismöte, rapporterar TV2.

– Jag har just undertecknat ett brev till presidenten för FN:s säkerhetsråd, där jag ber honom att sammankalla ett möte i säkerhetsrådet så snart som möjligt i samband med upptrappningen av Rysslands missilterror mot civila i Ukraina, säger Melnyk till den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform, enligt kanalen.

”Diplomatin är i kris”

Samtidigt uttalar sig Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om de ryska attackerna, som främst har drabbat civila ukrainare.

I ett inlägg på X påtalar Zelenskyj för omvärlden att Ryssland inte är intresserade av diplomati.

– Ryssland ignorerar varje diplomatiskt erbjudande från det internationella samfundet. Diplomatin är i kris. Det finns en tydlig anledning – Putin har öppet avvisat varje fredsinitiativ, kommenterar den ukrainske presidenten.

Även många utomstående bedömare menar att Ryssland medvetet förhalar varje försök till fredsprocess, och att Putins regim bara försöker ge sken av att vara intresserade av fred.

”Vanliga familjer i sina hem”

Volodymyr Zelenskyj beskriver attackerna mot Kyiv igår kväll som några av de värsta som Ryssland har genomfört under kriget.

– I går kväll genomförde Ryssland en av de största kombinerade attackerna mot Ukraina sedan början av detta krig, skriver Zelenskyj.

Ryssland riktar in sig på civila, menar han.

– Målen var våra städer – det vill säga vanliga människor, vanliga familjer i sina hem, enligt Zelenskyj.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen