Besvärande uppgifter för Trump – från amerikanska folket

2025 04 13

En ny undersökning pekar på missnöje hos amerikanerna.

Under den senaste tiden har Donald Trumps tullar varit i fokus.

Den amerikanske presidenten tror på tullar som ett viktigt verktyg för att åtgärda vad han ser på som ett orättvist handelsproblem.

Nu visar en ny undersökning visst missnöje hos amerikanerna, rapporterar CBS News.

Ny undersökning

När Trump tillträdde som president så var ekonomin en viktig anledning till varför.

Många amerikaner såg på Trumps ekonomiska politik som gynnsam.

I mars månad ansåg dock 42 procent av amerikanerna att Trumps politik är ofördelaktig för deras egna ekonomi.

I april landade motsvarande siffra på hela 49 procent – alltså nästan hälften av amerikanerna.

Samtidigt känner 30 procent att deras ekonomiska liv inte påverkas och 21 procent anser att det blir bättre.

Sjunker

Liknande siffror syns på frågan om de svarande stöttar Trumps ekonomiska politik eller inte.

I en undersökning från 2 mars uppgav 51 procent att de stöttade Trumps ekonomiska politik, den 30 mars sjönk den siffran till 48 procent och i den senaste undersökningen sjunker det ytterligare till 44 procent.

Förra året var en av de stora frågor som Trump gick till val på just ekonomin – där han tryckte extra mycket på kostnadskrisen.

Det var tillsammans med migrationsfrågan det viktigaste för honom.

“Kaos och korruption”

Den demokratiska senatorn Elizabeth Warren säger på söndagen att president Donald Trumps tullstrategi kan ha bestående och förödande effekter på amerikanerna och uppmanar sitt parti att ”säga sanningen” om den ekonomiska smärta som presidentens politik orsakar.

– Det går inte att få en ekonomi att bli stark och gå framåt när den är fylld av kaos och korruption. Investerare kommer inte att investera i USA när Donald Trump leker rött ljus-grönt ljus med tullar, säger hon enligt CNN.

“Kan inte räkna ut”

Warren fortsätter.

– Ingen kan räkna ut vilka regler som kommer att gälla om fem dagar, än mindre om fem år.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Kalldusch för hushållen – beskedet ingen vill ha

2026 06 10

Räkna med dyrare kvitton framöver.

Nu ger svenska storföretag besked om nya prishöjningar.

Enligt en kartläggning från Riksbanken planerar samtliga företag att höja sina försäljningspriser det kommande året.

Prishöjningarna kommer att ske, oavsett om ett fredsavtal i Mellanöstern nås i närtid.

– Även om det blir fred i dag finns det kostnadsökningar som kommer behöva tas ut, framhåller Riksbanken.

Mycket kan ändras

Det är fortfarande osäkert hur stora prishöjningarna kommer att bli för svenska konsumenter.

– Än så länge pratar de om mindre prishöjningar, men det beror på hur kostnaderna och efterfrågan utvecklas, uppger Riksbanken.

Inflationen stiger

Beskedet om prisökningarna kommer efter att inflationen enligt KPIF steg från 0,8 procent till 1,5 procent i maj.

– Preliminära beräkningar visar att energi- och tjänstepriserna ökade i maj vilket bidrog till inflationstaktens uppgång, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Stor osäkerhet

Enligt Riksbankens kartläggning pressas många svenska företag av högre oljepriser till följd av energikrisen i Mellanöstern.

Än så länge är dock situationen hanterbar.

– Det beror bland annat på att företagen blivit mer motståndskraftiga mot olika typer av störningar efter lärdomarna från de senaste årens kriser. Men ju längre kriget pågår, desto större förväntas effekten bli för både företagen och ekonomin i stort. Även om kriget får en lösning i närtid väntas vissa kostnader förbli förhöjda under en period, framhåller Riksbanken.

ANDRA LÄSER: Populär investering kan rasa 20 procent – analytiker varnar

Högre matpriser

Krisen i Mellanöstern har bland annat lett till ökade kostnader för svenskt jordbruk.

Kostnaderna har ökat kraftigt för både drivmedel och gödsel, vilket befaras leda till högre matpriser i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

SMHI varnar: Kan bli extremt kallt i Sverige

2026 06 10

SMHI varnar för ändrade väderförhållanden i Sverige.

Larmet om ett allt varmare klimat har under många år dominerat diskussionen om framtidens temperaturer i Sverige och världen.

Men risken finns att det istället blir tvärt om.

SMHI varnar nu för ökande risker att havströmsystemet Amoc i Atlanten kan kollapsa, rapporterar DN.

– Det har kommit mycket ny forskning på senare tid som säger att riskerna är större än vad vi har trott innan. Jag skulle säga att mycket forskning pekar nu på att läget är värre än vad det framställs som i IPCC-rapporten som kom för fem år sedan, säger oceanografen Ola Kalén vid väderinstitutet, till DN.

Andra länder

Flera andra länder har tidigare slagit larm om utvecklingen.

På Island klassas det som ett nationellt säkerhetshot.

I Finland har forskare vid det Meteorologiska institutet gjort beräkningar med scenarion där medeltemperaturen kan minska med hela 35 grader, har Iltalehti tidigare rapporterat.

– Jag ser inget sätt för mänskligheten att anpassa sig till en så drastisk temperatursänkning på så kort tid, uppgav forskaren Mika Rantanen, till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Populär investering kan rasa 20 procent – analytiker varnar

SMHI agerar

Nu agerar också Sverige.

SMHI kommer framöver kartlägga utvecklingen och forskningen kring hur en eventuell kollaps av Amoc skulle drabbat det svenska samhället.

Och väderinstitutet ser brister i hur förberett Sverige är för en sådan händelseutveckling.

– Jag skulle säga att man generellt är oförberedd på scenarier där man behöver hantera en nedkylning, säger Ola Kalén, till DN.

Nederländsk varning

En nederländska studie från Utrecht University varnar för samma sak, rapporterar SVT.

Temperaturerna i Sverige kan sjunka drastiskt framöver.

– Några av förändringarna är snabba och dramatiska. I till exempel Sverige ser vi sjunkande temperaturer med upp till 20 grader inom ett århundrade, har René van Westen som är en av de forskarna som står bakom studien, sagt till kanalen.

LÄS OCKSÅ: MARDRÖMSBESKED: Bränslepriset kan dubbleras

Foto: Pavel Lozovikov

Text: Redaktionen