Besvärliga besked för Magdalena Andersson (S)

2021 11 14

Nya uppgifter talar för att det kommer ta flera dagar och kanske veckor innan Magdalena Andersson (S) eventuellt kan bli statsminister.

Orsaken är att Vänsterpartiet nu preciserar ytterligare vad man kräver för att rösta ja och dessutom avslöjar Nooshi Dadgostar (V) att förhandlingarna mellan S och V inte ens har inletts ännu.

- Våra röster krävs

För att Vänstern ska rösta ja i en statsministeromröstning om Magdalena Andersson (S) har man tydliga villkor.

– Det behöver föregås av en förhandling med oss. För våra röster krävs i en sådan omröstning, säger Vänsterledaren till SVT och preciserar vad hon vill att förhandlingen ska leda till.

Kräver höjda pensioner

– Det som är viktigt i sådana förhandlingar för oss är att vi får höjda pensioner och det är viktigt för oss att sjukförsäkringen i Sverige förbättras. Och sen har vi den här frågan om anställningstrygghet som också är en fråga vi gärna för in i den här förhandlingen.

Måste landa i avtal

Nooshi Dadgostar (V) understryker att det räcker inte med samtal utan man måste även nå vissa resultat.

– Självklart måste det landa i ett avtal så att vi vet vad vi har att ta ställning till. Det måste landa i en politisk överenskommelse, säger hon till SVT.

Inte ens inletts ännu

Men förhandlingarna har inte ens inletts ännu.

– Vi har inte blivit inbjudna till en förhandling för att rösta fram en statsminister. Det jag förstår på Magdalena Andersson är att hon ska bjuda in till förhandlingar först när hon får ett sådant uppdrag av talmannen. Och det är klart att det kan bli ganska långa och svåra förhandlingar – det är stora frågor det handlar om, säger Nooshi (V) till SVT.

– Och för oss är det så viktigt att vi får en rörelse i pensionerna. Det är så många som får en chock idag när de går i pension, säger hon.

ANALYS

Att Socialdemokraterna skulle inleda omfattande ekonomiska förhandlingar om den ekonomiska politiken med Vänsterpartiet kommer att bli svårsmält för Centerpartiet.

Det är med andra ord allt mer uppenbart att Magdalena Andersson (S) har en betydande uppförsbacke innan hon eventuellt kan bli statsminister.

Foto: Magdalena Andersson, FB


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen