“Betydande” förändring för Sveriges valuta

2023 10 04

Den svenska kronan går en markant förändring till mötes.

Prognosen kommer från Oxford Economics, en av världens ledande analys- och rådgivningsbyråer.

Enligt det brittiska analyshuset är Sveriges valuta på väg att stärkas – från nuvarande 11,61 kronor per euro till 10 kronor per euro.

Förstärkningen beskrivs som “betydande” av ekonomitidningen Dagens industri.

Lägre än först förväntat

Samtidigt ska förändringen sättas i ett sammanhang, betonar Oxford Economics.

Även om kronan förväntas att stärkas kommer den trots allt att landa på en svagare nivå än vad man först hade trott.

Inledningsvis låg prognosen på 9 kronor per euro.

– Vi väntar oss en appreciering från de nuvarande svaga nivåerna, men tajmingen och hastigheten är osäker, framhåller Oxford Economics i sin rapport.

Riksbanken kan ha missbedömt

I veckan gick Riksbanken ut med att myndigheten eventuellt kan ha missbedömt den verkliga effekten av en svag krona.

Valutans känsliga läge har också varit anledning till att Riksbanken fortsatt att höja styrräntan.

– En hel del talar för att genomslaget från en svag växelkurs till stigande inflation kan vara större än vad vi tidigare räknat med, framhåller Erik Thedéen enligt protokollet från det senaste räntemötet.

Varnar för överskattning

Men enligt Oxford Economics ska man inte hysa alltför stor tilltro till att Riksbanken skulle bidra till en försvagning av någon avgörande kaliber.

– Depreciering började långt innan styrräntan blev negativ vilket sammanföll med en liknande rörelse i eurozonen, skriver analysföretaget.

Samtidigt finns det orosmoln som kan riskera att knuffa kronan i fel riktning.

Oxford Economics pekar bland annat ut eventuella misstag från Riksbanken, hög global osäkerhet och att Sverige är en liten ekonomi.

Tappade i måndags

Efter att Riksbanken i måndags publicerade protokollet från sitt penningpolitiska möte tappade kronan fem öre på euron.

Några dagar tidigare hade den stärkts mot såväl euron som dollarn.

– Om man tittar på veckan så har kronan stärkts ganska mycket. Det rör sig om ungefär 45 öre mot euron. Och det är ganska mycket om man ser att det bara är en vecka, sade SEB:s valutastrateg Amanda Sundström till Sveriges Radio i fredags.

LÄS MER: Riksbanken varnar – kan ha gjort fel

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen