22sep2025

“Betydande” förändring för Sveriges valuta

2023 10 04

Den svenska kronan går en markant förändring till mötes.

Prognosen kommer från Oxford Economics, en av världens ledande analys- och rådgivningsbyråer.

Enligt det brittiska analyshuset är Sveriges valuta på väg att stärkas – från nuvarande 11,61 kronor per euro till 10 kronor per euro.

Förstärkningen beskrivs som “betydande” av ekonomitidningen Dagens industri.

Lägre än först förväntat

Samtidigt ska förändringen sättas i ett sammanhang, betonar Oxford Economics.

Även om kronan förväntas att stärkas kommer den trots allt att landa på en svagare nivå än vad man först hade trott.

Inledningsvis låg prognosen på 9 kronor per euro.

– Vi väntar oss en appreciering från de nuvarande svaga nivåerna, men tajmingen och hastigheten är osäker, framhåller Oxford Economics i sin rapport.

Riksbanken kan ha missbedömt

I veckan gick Riksbanken ut med att myndigheten eventuellt kan ha missbedömt den verkliga effekten av en svag krona.

Valutans känsliga läge har också varit anledning till att Riksbanken fortsatt att höja styrräntan.

– En hel del talar för att genomslaget från en svag växelkurs till stigande inflation kan vara större än vad vi tidigare räknat med, framhåller Erik Thedéen enligt protokollet från det senaste räntemötet.

Varnar för överskattning

Men enligt Oxford Economics ska man inte hysa alltför stor tilltro till att Riksbanken skulle bidra till en försvagning av någon avgörande kaliber.

– Depreciering började långt innan styrräntan blev negativ vilket sammanföll med en liknande rörelse i eurozonen, skriver analysföretaget.

Samtidigt finns det orosmoln som kan riskera att knuffa kronan i fel riktning.

Oxford Economics pekar bland annat ut eventuella misstag från Riksbanken, hög global osäkerhet och att Sverige är en liten ekonomi.

Tappade i måndags

Efter att Riksbanken i måndags publicerade protokollet från sitt penningpolitiska möte tappade kronan fem öre på euron.

Några dagar tidigare hade den stärkts mot såväl euron som dollarn.

– Om man tittar på veckan så har kronan stärkts ganska mycket. Det rör sig om ungefär 45 öre mot euron. Och det är ganska mycket om man ser att det bara är en vecka, sade SEB:s valutastrateg Amanda Sundström till Sveriges Radio i fredags.

LÄS MER: Riksbanken varnar – kan ha gjort fel

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


7 juni 2026

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen