Bidrag kan försvinna – använts av hundratusentals hushåll

2024 12 23

Ett bidrag som nyttjats av hundratusentals hushåll kan vara på väg bort.

Det framhåller Hyresgästföreningen efter att ha granskats bostadsbidraget i årets sista lägesrapport.

Slutsatsen är att hyresnivåerna som ger rätt till stödet fortfarande är kvar på 1990-talets nivåer – samtidigt som inkomstnivåerna släpar långt efter den allmänna inkomstutvecklingen.

En följd är att andelen som kan få stöd från statligt håll minskar och i förlängningen skulle det kunna innebära döden för bostadsbidraget.

– Idag har bostadsbidraget nästan helt spelat ut sin roll, samtidigt som utsattheten kvarstår och ojämlikheten ökar. Om inget görs kommer bostadsbidraget ha självdött inom tio år, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen, i en kommentar till rapporten.

Inte anpassat till dagens inkomster

År 1998 tog 340 000 barnhushåll och 85 000 ungdomshushåll emot bostadsbidrag. Det motsvarade tio procent av befolkningen.

Siffran har idag minskat till 140 000 barnhushåll och 32 000 ungdomshushåll samtidigt som befolkningen har ökat med två miljoner.

Enligt Hyresgästföreningen är inte bidraget alls anpassat till dagens inkomster, vilket anses vara förklaringen till att färre har rätt till stödet.

Beroende av politiska beslut

Man menar att inkomstramarna från år 2030 lär vara så snäva att bostadsbidraget mer eller mindre bara betalas ut till hushåll med ekonomiskt bistånd.

Vid 2035 kan det “ha avskaffat sig själv”.

– Eftersom bostadsbidraget inte är indexerat utan beroende av aktiva politiska beslut för att höjas så tappar bidraget kopplingen till hyres- och inkomstutvecklingen när de politiska besluten lyser med sin frånvaro, säger Ragnar Bengtsson, bostadspolitisk utredare på Hyresgästföreningen.

Många blir återbetalningsskyldiga

Granskningen visar också att bostadsbidraget, som söks årsvis, är en skuldfälla. Uppemot 40 procent blir återbetalningsskyldiga varje år. När det gäller unga är det normalt att hälften blir återbetalningsskyldiga på drygt 80 procent av hela bidraget.

Hushåll kan i praktiken behöva betala tillbaka pengar man hade rätt till i mars, för att man tjänade lite extra pengar i oktober samma år.

Återkraven kan komma flera år i efterhand och ska betalas på 30 dagar – annars väntar Kronofogden.

– Blotta risken att bli återbetalningsskyldig gör att många hellre struntar i att söka, trots att de har rätt till ett bostadsbidrag som skulle kunna göra skillnad för familjens ekonomi. Det är faktiskt ganska hårresande att bostadsbidraget är utformat på ett sätt som helt kan slå undan benen för en familj med skör ekonomi och för de som allra mest behöver samhällets stöd, säger Ragnar Bengtsson.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen