Bidrag kan försvinna – använts av hundratusentals hushåll

2024 12 23

Ett bidrag som nyttjats av hundratusentals hushåll kan vara på väg bort.

Det framhåller Hyresgästföreningen efter att ha granskats bostadsbidraget i årets sista lägesrapport.

Slutsatsen är att hyresnivåerna som ger rätt till stödet fortfarande är kvar på 1990-talets nivåer – samtidigt som inkomstnivåerna släpar långt efter den allmänna inkomstutvecklingen.

En följd är att andelen som kan få stöd från statligt håll minskar och i förlängningen skulle det kunna innebära döden för bostadsbidraget.

– Idag har bostadsbidraget nästan helt spelat ut sin roll, samtidigt som utsattheten kvarstår och ojämlikheten ökar. Om inget görs kommer bostadsbidraget ha självdött inom tio år, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen, i en kommentar till rapporten.

Inte anpassat till dagens inkomster

År 1998 tog 340 000 barnhushåll och 85 000 ungdomshushåll emot bostadsbidrag. Det motsvarade tio procent av befolkningen.

Siffran har idag minskat till 140 000 barnhushåll och 32 000 ungdomshushåll samtidigt som befolkningen har ökat med två miljoner.

Enligt Hyresgästföreningen är inte bidraget alls anpassat till dagens inkomster, vilket anses vara förklaringen till att färre har rätt till stödet.

Beroende av politiska beslut

Man menar att inkomstramarna från år 2030 lär vara så snäva att bostadsbidraget mer eller mindre bara betalas ut till hushåll med ekonomiskt bistånd.

Vid 2035 kan det “ha avskaffat sig själv”.

 – Eftersom bostadsbidraget inte är indexerat utan beroende av aktiva politiska beslut för att höjas så tappar bidraget kopplingen till hyres- och inkomstutvecklingen när de politiska besluten lyser med sin frånvaro, säger Ragnar Bengtsson, bostadspolitisk utredare på Hyresgästföreningen.

Många blir återbetalningsskyldiga

Granskningen visar också att bostadsbidraget, som söks årsvis, är en skuldfälla. Uppemot 40 procent blir återbetalningsskyldiga varje år. När det gäller unga är det normalt att hälften blir återbetalningsskyldiga på drygt 80 procent av hela bidraget.

Hushåll kan i praktiken behöva betala tillbaka pengar man hade rätt till i mars, för att man tjänade lite extra pengar i oktober samma år.

Återkraven kan komma flera år i efterhand och ska betalas på 30 dagar – annars väntar Kronofogden.

– Blotta risken att bli återbetalningsskyldig gör att många hellre struntar i att söka, trots att de har rätt till ett bostadsbidrag som skulle kunna göra skillnad för familjens ekonomi. Det är faktiskt ganska hårresande att bostadsbidraget är utformat på ett sätt som helt kan slå undan benen för en familj med skör ekonomi och för de som allra mest behöver samhällets stöd, säger Ragnar Bengtsson.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


Skarp uppmaning till Googleanvändare – se upp för det här

2025 11 11

Ett ökänt skadeprogram drabbar återigen Googleanvändare.

Det handlar om skadeprogrammet Gootloader som återigen infiltrerat olika Googlesökningar.

Gootloader är en så kallad ”malware loader” som smugglar in skadlig kod via olika plattformarna – exempelvis genom falska hemsidor som innehåller skadliga länkar.

Googleanvändare varnas

Ett vanligt tillvägagångsätt är att marknadsföra hemsidorna via Google. Nu har hackarna återigen slagit till mot den populära söktjänsten.

När användare söker på ord som ”kontrakt”, ”juridiska mallar” och ”gratis avtal” placeras skadeprogrammets bluffsidor högt upp i sökresultaten.

Användare som klickar sig in på sidorna ombeds att ladda ner sitt eftersökta dokument genom att klicka på en länk. Länken innehåller en skadlig fil som ger hackare full kontroll över datorn, rapporterar cybersäkerhetssajten BleepingComputer.

– I den senaste kampanjen har vi observerat tusentals unika sökord spridda över 100 webbplatser, säger en cybersäkerhetsforskare som arbetar under pseudonymen ”Gootloader” till sajten.

– Det slutgiltiga målet är detsamma: att övertyga användare att ladda ner en skadligt ZIP-fil som innehåller en JScript-fil som möjliggör efterföljande aktiviteter – vilket vanligtvis leder till utrullning av ransomware, fortsätter experten.

Ransomware eller ”utpressningsvirus” är skadlig programvara som kan låsa datorer och kryptera filer. Ofta kräver angriparen att du betalar en lösensumma för att låsa upp din dator eller dina filer.

LÄS MER: Över hälften har samma fel – vanligaste missen i bilbesiktningen

”Kan ladda ner och installera”

Den svenska sajten ComputerSweden har tidigare varnat för det luriga skadeprogrammet.

– Gootloader-infektioner startar vanligen genom en kapning av resultatet på sökmotorer som leder till skadliga sajter där offer som letar efter olika dokumentmallar luras att ladda ner skadeprogrammet. Det kan därefter ladda ner och installera andra skadeprogram, rapporterade sajten i början av 2023.

LÄS OCKSÅ: City Gross nya besked till kunderna – “Vi har lite att bevisa”

Foto: Simon

Text: Redaktionen


JUST NU: Sverige varnar sju länder

2025 11 11

Försvarsminister Pål Jonson (M) går ut med en skarp uppmaning till Sveriges allierade i Östersjöområdet.

I en intervju med Litauens public service-bolag LRT säger Jonson att länderna i Nordeuropa och Baltikum måste fördjupa sitt säkerhetssamarbete och agera som en gemensam ”operativ zon” mot ryska hot.

– Antingen klarar vi oss tillsammans eller så sjunker vi tillsammans, varnar försvarsministern.

Enligt Jonson är säkerhetsintressena i regionen tätt sammanflätande.

– Jag ser hela den nordisk-baltiska regionen som en enda operativ zon. Som svar på Rysslands agerande behöver vi både politiska uttalanden och militära åtgärder, säger han.

Jonson varnar för att Ryssland kommer fortsätta att utveckla sin hybridkrigföring och dra lärdomar av sina misslyckanden och erfarenheter i Ukraina.

– Ryssland anpassar sig till den tekniska utvecklingen. Vi måste förbli snabba, flexibla och tekniskt kapabla att reagera på de nya verktyg och metoder som Ryssland använder, säger han.

Sju länder

Utöver Sverige ingår följande länder i Östersjöområdet:

- Danmark

- Finland

- Estland

- Lettland  

- Litauen

- Polen

- Tyskland

Under de senaste åren har länderna succesivt fördjupat sitt militära samarbete – bland annat genom flygoperationerna Operation Eastern Watch och Operation Baltic Watch, som syftar till att stärka säkerheten i Östersjön.

– Operation Baltic Watch i Östersjön har gett goda resultat. Det har inte förekommit några incidenter eller attacker som skadat undervattensinfrastrukturen på senare tid, säger Pål Jonson.

LÄS MER: Akut åtgärd i Ryssland – första gången under kriget

Ryssland har hotat

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare hotat länderna i Östersjöområdet. När den ryske ledaren besökte den ryska exklaven Kaliningrad i januari 2024 utfärdade han ett hätskt hot mot västvärlden.

– Despoten varnade för att länder som gränsar till Östersjön inte är förberedda på "vad som kommer att hända härnäst", rapporterade brittiska Daily Mail.

Tidningen hänvisar till att Putin reagerade starkt på att många av länderna i området rivit sovjetiska krigsminnesmärken.

– Det är bedrövligt och det visar på otrolig okunskap och en brist på förståelse för området där de bor, vad de sysslar med och vad som kommer att hända härnäst, sade diktatorn.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko rasar – hotar Litauen 

Foto: Rickard Törnhjelm Försvarsmakten

Text: Redaktionen