Bidrag kan försvinna – använts av hundratusentals hushåll

2024 12 23

Ett bidrag som nyttjats av hundratusentals hushåll kan vara på väg bort.

Det framhåller Hyresgästföreningen efter att ha granskats bostadsbidraget i årets sista lägesrapport.

Slutsatsen är att hyresnivåerna som ger rätt till stödet fortfarande är kvar på 1990-talets nivåer – samtidigt som inkomstnivåerna släpar långt efter den allmänna inkomstutvecklingen.

En följd är att andelen som kan få stöd från statligt håll minskar och i förlängningen skulle det kunna innebära döden för bostadsbidraget.

– Idag har bostadsbidraget nästan helt spelat ut sin roll, samtidigt som utsattheten kvarstår och ojämlikheten ökar. Om inget görs kommer bostadsbidraget ha självdött inom tio år, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen, i en kommentar till rapporten.

Inte anpassat till dagens inkomster

År 1998 tog 340 000 barnhushåll och 85 000 ungdomshushåll emot bostadsbidrag. Det motsvarade tio procent av befolkningen.

Siffran har idag minskat till 140 000 barnhushåll och 32 000 ungdomshushåll samtidigt som befolkningen har ökat med två miljoner.

Enligt Hyresgästföreningen är inte bidraget alls anpassat till dagens inkomster, vilket anses vara förklaringen till att färre har rätt till stödet.

Beroende av politiska beslut

Man menar att inkomstramarna från år 2030 lär vara så snäva att bostadsbidraget mer eller mindre bara betalas ut till hushåll med ekonomiskt bistånd.

Vid 2035 kan det “ha avskaffat sig själv”.

 – Eftersom bostadsbidraget inte är indexerat utan beroende av aktiva politiska beslut för att höjas så tappar bidraget kopplingen till hyres- och inkomstutvecklingen när de politiska besluten lyser med sin frånvaro, säger Ragnar Bengtsson, bostadspolitisk utredare på Hyresgästföreningen.

Många blir återbetalningsskyldiga

Granskningen visar också att bostadsbidraget, som söks årsvis, är en skuldfälla. Uppemot 40 procent blir återbetalningsskyldiga varje år. När det gäller unga är det normalt att hälften blir återbetalningsskyldiga på drygt 80 procent av hela bidraget.

Hushåll kan i praktiken behöva betala tillbaka pengar man hade rätt till i mars, för att man tjänade lite extra pengar i oktober samma år.

Återkraven kan komma flera år i efterhand och ska betalas på 30 dagar – annars väntar Kronofogden.

– Blotta risken att bli återbetalningsskyldig gör att många hellre struntar i att söka, trots att de har rätt till ett bostadsbidrag som skulle kunna göra skillnad för familjens ekonomi. Det är faktiskt ganska hårresande att bostadsbidraget är utformat på ett sätt som helt kan slå undan benen för en familj med skör ekonomi och för de som allra mest behöver samhällets stöd, säger Ragnar Bengtsson.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


JUST NU: Natoland skickar ut nästan tusen ryssar

2025 10 11

Natolandet Lettland har tagit beslut om att hundratals ryssar måste lämna landet.

Som bekant bor många ryssar i de tidigare Sovjetstaterna Estland, Lettland och Litauen.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har relationen mellan Baltländerna och Ryssland blivit oerhört ansträngd.

Nu kommer besked om att Natolandet Lettland har tagit beslut om att skicka ut nästan tusen ryssar från landet, rapporterar Kyiv Independent.

841 måste lämna

Så många som 841 ryssar måste nu lämna Lettland.

Anledningen är deras misslyckande med att uppfylla lagkrav, inklusive bevis på kunskaper i lettiska och godkänt resultat i en nationell säkerhetsprövning.

Nya regler

Lettland ändrade först sina invandringslagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i början av 2022. 

Under 2024 införde landets regering strängare regler som styr det lagliga uppehållet för ryska medborgare. 

Enligt de uppdaterade bestämmelserna måste ryska medborgare skaffa status som varaktigt bosatt i EU, visa kunskaper i lettiska på A2-nivå och ha klarat en nationell säkerhetsprövning senast den 30 juni 2025.

Läs mer: Ryskt stridsflygplan har kraschat

“Stort skifte”

I en rapport från 2024 från Utrikespolitiska institutet framgår att relationen mellan Ryssland och Lettland försämrades avsevärt efter invasionen av Ukraina.

– Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har det politiska systemet i Lettland genomgått flera seismiska förändringar, framhåller UI i rapporten.

– Tidigare dominerande partier har blivit utmanövrerade ur det lettiska parlamentet. Premiärministrar och presidenter har avgått.

“Omvälvande”

Invasionen skakade om det politiska klimatet i Lettland rejält, menas det.

– Det initiala politiska svaret på invasionen från de flesta lettiska politiska partier förvärrade de interetniska relationerna i landet, uppger UI.

– Samtidigt utgjorde dock de skilda attityderna till invasionen bland Lettlands rysktalande befolkning ett omvälvande ögonblick för partisystemet. Nya partier har försökt att locka till sig både lettisk- och rysktalande väljare och därmed överbrygga den etnopolitiska klyfta som i årtionden har genomsyrat det lettiska partisystemet.

Läs mer: Trump varnas – finns bara en sak att göra mot Putin

Foto: V. Tenevoy

Text: Redaktionen


”Har spruckit” – Andersson delar ut tung dom

2025 10 11

Magdalena Andersson (S) säger att Ulf Kristerssons (M) regeringsunderlag har spruckit.

Tidigare i veckan gav Liberalernas partiledare Simona Mohamsson besked om att hon inte vill se Sverigedemokraterna i regeringen.

Däremot vill hon teckna ett nytt Tidöavtal med partiledarna för Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Nu säger Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson att regeringsunderlaget har spruckit, rapporterar Expressen.

“Har spruckit”

Simona Mohamssons besked har väckt starka reaktioner i såväl regeringsunderlaget som hos oppositionen.

Oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) delar på lördagen ut en tung dom.

– Ulf Kristerssons regeringsunderlag har spruckit nu, säger Magdalena Andersson till tidningen.

Så skrev Mohamsson

Det var under fredagen som Simona Mohamsson (L) gjorde sin position gentemot Sverigedemokraterna tydlig.

Ett nytt Tidöavtal kan lösas – men Sverigedemokraterna ska inte få vara med i regeringen.

– Efter valet vill jag teckna ett nytt Tidöavtal med Ulf Kristersson, Ebba Busch och Jimmie Åkesson, men jag vill inte se Sverigedemokraterna i regeringen med oss, skrev hon i DN Debatt.

Läs mer: Ny kontroll på flygplatser – införs på söndag

Åkesson reagerar

Det är inte bara Magdalena Andersson som har reagerat starkt på utspelet.

Även Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har kommenterat.

– Efter nästa val vill Sverigedemokraterna fortsätta att leda politiken och den politiska debatten i rätt riktning, för ett ännu bättre Sverige, skriver han på X.

– Efter nästa val kommer vi antingen att sitta i regering eller i full opposition. Något mellanläge, motsvarande det vi har idag, kommer inte att vara aktuellt för oss. 

“En nypa salt”

Även statsministern har kommenterat utspelet, han säger att han tar det “med en nypa salt”.

– Jag har inga nya besked i regeringsfrågan, men vi kommer få ihop det även efter nästa val, säger Kristersson (M) till SVT.

Läs mer: Byggbolag i konkurs efter 36 år

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen