Bidrag kan försvinna – använts av hundratusentals hushåll

2024 12 23

Ett bidrag som nyttjats av hundratusentals hushåll kan vara på väg bort.

Det framhåller Hyresgästföreningen efter att ha granskats bostadsbidraget i årets sista lägesrapport.

Slutsatsen är att hyresnivåerna som ger rätt till stödet fortfarande är kvar på 1990-talets nivåer – samtidigt som inkomstnivåerna släpar långt efter den allmänna inkomstutvecklingen.

En följd är att andelen som kan få stöd från statligt håll minskar och i förlängningen skulle det kunna innebära döden för bostadsbidraget.

– Idag har bostadsbidraget nästan helt spelat ut sin roll, samtidigt som utsattheten kvarstår och ojämlikheten ökar. Om inget görs kommer bostadsbidraget ha självdött inom tio år, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen, i en kommentar till rapporten.

Inte anpassat till dagens inkomster

År 1998 tog 340 000 barnhushåll och 85 000 ungdomshushåll emot bostadsbidrag. Det motsvarade tio procent av befolkningen.

Siffran har idag minskat till 140 000 barnhushåll och 32 000 ungdomshushåll samtidigt som befolkningen har ökat med två miljoner.

Enligt Hyresgästföreningen är inte bidraget alls anpassat till dagens inkomster, vilket anses vara förklaringen till att färre har rätt till stödet.

Beroende av politiska beslut

Man menar att inkomstramarna från år 2030 lär vara så snäva att bostadsbidraget mer eller mindre bara betalas ut till hushåll med ekonomiskt bistånd.

Vid 2035 kan det “ha avskaffat sig själv”.

 – Eftersom bostadsbidraget inte är indexerat utan beroende av aktiva politiska beslut för att höjas så tappar bidraget kopplingen till hyres- och inkomstutvecklingen när de politiska besluten lyser med sin frånvaro, säger Ragnar Bengtsson, bostadspolitisk utredare på Hyresgästföreningen.

Många blir återbetalningsskyldiga

Granskningen visar också att bostadsbidraget, som söks årsvis, är en skuldfälla. Uppemot 40 procent blir återbetalningsskyldiga varje år. När det gäller unga är det normalt att hälften blir återbetalningsskyldiga på drygt 80 procent av hela bidraget.

Hushåll kan i praktiken behöva betala tillbaka pengar man hade rätt till i mars, för att man tjänade lite extra pengar i oktober samma år.

Återkraven kan komma flera år i efterhand och ska betalas på 30 dagar – annars väntar Kronofogden.

– Blotta risken att bli återbetalningsskyldig gör att många hellre struntar i att söka, trots att de har rätt till ett bostadsbidrag som skulle kunna göra skillnad för familjens ekonomi. Det är faktiskt ganska hårresande att bostadsbidraget är utformat på ett sätt som helt kan slå undan benen för en familj med skör ekonomi och för de som allra mest behöver samhällets stöd, säger Ragnar Bengtsson.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen