5 april 2026

Bilister kan få 25 000 kronor – på ett villkor

2025 04 14

Regeringen höjer beloppet för den så kallade skrotningspremien.

Privatpersoner som skrotar en äldre bil med förbränningsmotor –  samtidigt som de köper eller leasar en ny eller begagnad elbil – får en premie på 25 000 kronor.

En höjning med 15 000 kronor. Tidigare uppgick skrotningspremien till 10 000 kronor.

Regeringen bekräftar 

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) bekräftar höjningen på måndagen, enligt flera medier.

– Skrotningspremien är en viktig del i regeringens arbete för att öka takten i elektrifieringen av transportsektorn. Stödet innebär att vi snabbare kan fasa ut fossildrivna fordon och möjliggöra för fler att byta till eldrivet i stället. Att snabbt kunna ställa om vår fordonsflotta är helt centralt för att Sverige ska lyckas nå hela vägen ner till nettonollutsläpp senast år 2045, har Pourmokhtari tidigare sagt om åtgärden.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har också hyllat bidraget.

– Ska vi klara klimatomställningen behöver vi elektrifiera transportsektorn. Den skrotningspremie som regeringen nu har beslutat om kommer att skapa förutsättningar för fler hushåll att byta ut sina fossildrivna fordon mot elbilar.

Så fungerar det

Skrotningspremien hanteras av Boverket.

Den som vill ta del av bidraget ansöker via Boverkets e-tjänst. 

E-tjänsten är för närvarande öppen till och med den 19 augusti 2025. 

Det här gäller

Det finns ett antal krav som måste uppfyllas för den som vill åt skrotningspremien.

– Den skrotade bilen ska vara en personbil i klass 1 med en totalvikt på max 3 500 kilo, meddelar Boverket.

– Den skrotade bilen ska ha förbränningsmotor och vara klassificerad i utsläppsklass Euro 4 eller motsvarande äldre utsläppsklass. 

– Den ska ha ägts av sökanden sedan den 6 september 2023, godkänts vid kontrollbesiktning någon gång efter den 6 juli 2022 och skrotats tidigast den 20 augusti 2024.

– Skrotningen ska genomföras av en auktoriserad bilskrotare.

– Både skrotningen av den äldre bilen och införskaffandet av elbilen ska göras under perioden 20 augusti 2024 - 19 augusti 2025. Båda händelser måste ha registrerats i vägtrafikregistret innan ansökan kan göras. Det spelar däremot ingen roll i vilken ordning det sker

Foto: M. Förtsch

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen