5 april 2026

Bilister kan få 25 000 kronor – på ett villkor

2025 04 14

Regeringen höjer beloppet för den så kallade skrotningspremien.

Privatpersoner som skrotar en äldre bil med förbränningsmotor –  samtidigt som de köper eller leasar en ny eller begagnad elbil – får en premie på 25 000 kronor.

En höjning med 15 000 kronor. Tidigare uppgick skrotningspremien till 10 000 kronor.

Regeringen bekräftar 

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) bekräftar höjningen på måndagen, enligt flera medier.

– Skrotningspremien är en viktig del i regeringens arbete för att öka takten i elektrifieringen av transportsektorn. Stödet innebär att vi snabbare kan fasa ut fossildrivna fordon och möjliggöra för fler att byta till eldrivet i stället. Att snabbt kunna ställa om vår fordonsflotta är helt centralt för att Sverige ska lyckas nå hela vägen ner till nettonollutsläpp senast år 2045, har Pourmokhtari tidigare sagt om åtgärden.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har också hyllat bidraget.

– Ska vi klara klimatomställningen behöver vi elektrifiera transportsektorn. Den skrotningspremie som regeringen nu har beslutat om kommer att skapa förutsättningar för fler hushåll att byta ut sina fossildrivna fordon mot elbilar.

Så fungerar det

Skrotningspremien hanteras av Boverket.

Den som vill ta del av bidraget ansöker via Boverkets e-tjänst. 

E-tjänsten är för närvarande öppen till och med den 19 augusti 2025. 

Det här gäller

Det finns ett antal krav som måste uppfyllas för den som vill åt skrotningspremien.

– Den skrotade bilen ska vara en personbil i klass 1 med en totalvikt på max 3 500 kilo, meddelar Boverket.

– Den skrotade bilen ska ha förbränningsmotor och vara klassificerad i utsläppsklass Euro 4 eller motsvarande äldre utsläppsklass. 

– Den ska ha ägts av sökanden sedan den 6 september 2023, godkänts vid kontrollbesiktning någon gång efter den 6 juli 2022 och skrotats tidigast den 20 augusti 2024.

– Skrotningen ska genomföras av en auktoriserad bilskrotare.

– Både skrotningen av den äldre bilen och införskaffandet av elbilen ska göras under perioden 20 augusti 2024 - 19 augusti 2025. Båda händelser måste ha registrerats i vägtrafikregistret innan ansökan kan göras. Det spelar däremot ingen roll i vilken ordning det sker

Foto: M. Förtsch

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen