15 mars 2026

Bisarr uppmaning till ryska folket – ”Fullständigt nonsens”

2026 01 31

Ryssar anklagar Kreml för att vilja ”göra som i Nordkorea”.

Putinregimen kräver allt större uppoffringar av den ryska befolkningen, samtidigt som de ökar kontrollen och censuren.

Nedstängningar av internet i mobilnätet väcker stort missnöje bland många ryssar.

Nu riktar myndigheter en bisarr uppmaning till folket.

Bisarr uppmaning från myndigheterna

Ryssar ombeds i allt högre utsträckning klara sig utan internet i sina telefoner, på grund av stora nedstängningar, rapporterar NBC News.

Den officiella förklaringen är att nedstängningarna är nödvändiga för att förhindra attacker från ukrainska drönare.

Förklaringen ifrågasätts dock, och bland befolkningen växer missnöjet, enligt kanalen.

Ryska myndigheter anser samtidigt att folket borde se nedstängningarna som något positivt.

– Vissa myndighetspersoner har uppmanat invånarna att se avbrotten som en möjlighet till en "digital avgiftning", rapporterar kanalen.

En av regimens företrädare har också sagt att avbrotten bör ses som en välkommen paus från "oändligt tittande på meningslösa videor".

Guvernören i Oryol-regionen, Andreij Klychkov, har dessutom sagt att de besvär som befolkningen utsätts för inte är någonting jämfört med ryska soldaters ”hjältemod” i Ukraina.

Men internetavbrotten kritiseras till och med av ryska krigsbloggare.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Trump "måste" bomba

Vill göra som i Nordkorea

Många tror att avbrotten i själva verket är ett sätt för regimen att stärka sin kontroll över befolkningen.

En rysk medborgare vid namn Anastasia säger till kanalen att hon tror att Kreml använder avbrotten som ett första steg mot att införa en ”Nordkorea-liknande” modell av internet, som är kraftigt censurerad och begränsad.

– Jag tror att myndigheterna vill göra något liknande i vårt land, säger hon till kanalen.

En annan medborgare som kanalen har pratat med kallar avbrotten och myndigheternas sätt att motivera dessa för ”fullständigt nonsens”.

Kritik mot internetavbrotten har även yttrats av ryska så kallade krigsbloggare.

– Det finns ännu inga bevis för att nedstängningen av internet har någon påverkan på effektiviteten av fiendens drönarattacker, skriver krigsbloggaren Yuri Kotenok, enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Stora ryska förluster vid fronten - soldater tillfångatagna

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen