Blir vansinnig – på grund av bensinförslag

2022 10 31

Regeringspartierna och SD:s bränslepolitik får miljöforskaren Mikael Karlsson att gå i taket.

Regeringen och Sverigedemokraterna har under valrörelsen och i samband med att de presenterade den kommande mandatperiodens politik inte gjort någon hemlighet av att man vill sänka priset på drivmedel, både bensin och diesel.

Bland annat vill man man att reduktionsplikten sänks och att reseavdraget behålls.

– Bensin och dieselskatt är ett förslag i en kombination av åtgärder. 6,7 miljarder kronor satsar vi på att sänka skatten redan nu till årsskiftet, poängterade SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt för Sveriges television i torsdags.

Det har fått Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid KTH och universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, att reagera kraftfullt i både svenska och internationella medier.

– Det är så extremt dåligt, jag vet inte om det går att vara så dålig, framhåller han till Aftonbladet.

Docenten är kritisk mot alla delar i regeringens och samarbetspartiernas nya bränslepolitik.

Dålig politik för klimatet

– Ur ett klimatperspektiv är det onekligen dåligt, yttrar han till tidningen.

Och tillägger:

– Om man gör det billigare att förbränna fossila bränslen ökar utsläppen vilket går stick i stäv med klimatmålen.

Lägg till det borttagandet av miljödepartementet och Mikael Karlsson skräder inte orden:

– Det är på miljöområdet ungefär lika allvarligt som om man på försvarsområdet skulle lägga ned försvarsdepartementet, påpekade han i en intervju med SR nyligen.

Det är alltså inte bara svenska medier som uppmärksammats Sveriges nya politik. När det stod klart vilken klimat- och energipolitik den nytillträdda regeringen skulle driva hörde flera medier höra av sig till Mikael Karlsson, däribland Bloomberg, New York Times och Le Monde.

En sida av drygt 60

I den senare konstateras att i samarbetsavtalet mellan M, SD, L och KD ägnas klimatfrågan en sida av de dryga 60 som avtalet utgör.

–  Och då är det reducerat till frågan om energi, som i sig reduceras till kärnkraftsfrågan, framhåller Karin Bäckstrand, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och tidigare ledamot i Klimatpolitiska rådet, för den franska tidningen.

Enligt Oscar Sjöstedt (SD) kommer klimatsatsningar att göras:

– Vi kommer att återkomma till det, men det finns väldigt mycket spännande ny teknik. Det finns också saker att göra på infrastruktursidan, påpekade han för SVT i torsdagens intervju.

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen


10dec2025

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen