Blir vansinnig – på grund av bensinförslag

2022 10 31

Regeringen och Sverigedemokraterna har under valrörelsen och i samband med att de presenterade den kommande mandatperiodens politik inte gjort någon hemlighet av att man vill sänka priset på drivmedel, både bensin och diesel.

Bland annat vill man man att reduktionsplikten sänks och att reseavdraget behålls.

– Bensin och dieselskatt är ett förslag i en kombination av åtgärder. 6,7 miljarder kronor satsar vi på att sänka skatten redan nu till årsskiftet, poängterade SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt för Sveriges television i torsdags.

Det har fått Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid KTH och universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, att reagera kraftfullt i både svenska och internationella medier.

– Det är så extremt dåligt, jag vet inte om det går att vara så dålig, framhåller han till Aftonbladet.

Docenten är kritisk mot alla delar i regeringens och samarbetspartiernas nya bränslepolitik.

Dålig politik för klimatet

– Ur ett klimatperspektiv är det onekligen dåligt, yttrar han till tidningen.

Och tillägger:

– Om man gör det billigare att förbränna fossila bränslen ökar utsläppen vilket går stick i stäv med klimatmålen.

Lägg till det borttagandet av miljödepartementet och Mikael Karlsson skräder inte orden:

– Det är på miljöområdet ungefär lika allvarligt som om man på försvarsområdet skulle lägga ned försvarsdepartementet, påpekade han i en intervju med SR nyligen.

Det är alltså inte bara svenska medier som uppmärksammats Sveriges nya politik. När det stod klart vilken klimat- och energipolitik den nytillträdda regeringen skulle driva hörde flera medier höra av sig till Mikael Karlsson, däribland Bloomberg, New York Times och Le Monde.

En sida av drygt 60

I den senare konstateras att i samarbetsavtalet mellan M, SD, L och KD ägnas klimatfrågan en sida av de dryga 60 som avtalet utgör.

–  Och då är det reducerat till frågan om energi, som i sig reduceras till kärnkraftsfrågan, framhåller Karin Bäckstrand, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och tidigare ledamot i Klimatpolitiska rådet, för den franska tidningen.

Enligt Oscar Sjöstedt (SD) kommer klimatsatsningar att göras:

– Vi kommer att återkomma till det, men det finns väldigt mycket spännande ny teknik. Det finns också saker att göra på infrastruktursidan, påpekade han för SVT i torsdagens intervju.

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen