Blir vansinnig – på grund av bensinförslag

2022 10 31

Regeringen och Sverigedemokraterna har under valrörelsen och i samband med att de presenterade den kommande mandatperiodens politik inte gjort någon hemlighet av att man vill sänka priset på drivmedel, både bensin och diesel.

Bland annat vill man man att reduktionsplikten sänks och att reseavdraget behålls.

– Bensin och dieselskatt är ett förslag i en kombination av åtgärder. 6,7 miljarder kronor satsar vi på att sänka skatten redan nu till årsskiftet, poängterade SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt för Sveriges television i torsdags.

Det har fått Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid KTH och universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, att reagera kraftfullt i både svenska och internationella medier.

– Det är så extremt dåligt, jag vet inte om det går att vara så dålig, framhåller han till Aftonbladet.

Docenten är kritisk mot alla delar i regeringens och samarbetspartiernas nya bränslepolitik.

Dålig politik för klimatet

– Ur ett klimatperspektiv är det onekligen dåligt, yttrar han till tidningen.

Och tillägger:

– Om man gör det billigare att förbränna fossila bränslen ökar utsläppen vilket går stick i stäv med klimatmålen.

Lägg till det borttagandet av miljödepartementet och Mikael Karlsson skräder inte orden:

– Det är på miljöområdet ungefär lika allvarligt som om man på försvarsområdet skulle lägga ned försvarsdepartementet, påpekade han i en intervju med SR nyligen.

Det är alltså inte bara svenska medier som uppmärksammats Sveriges nya politik. När det stod klart vilken klimat- och energipolitik den nytillträdda regeringen skulle driva hörde flera medier höra av sig till Mikael Karlsson, däribland Bloomberg, New York Times och Le Monde.

En sida av drygt 60

I den senare konstateras att i samarbetsavtalet mellan M, SD, L och KD ägnas klimatfrågan en sida av de dryga 60 som avtalet utgör.

–  Och då är det reducerat till frågan om energi, som i sig reduceras till kärnkraftsfrågan, framhåller Karin Bäckstrand, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och tidigare ledamot i Klimatpolitiska rådet, för den franska tidningen.

Enligt Oscar Sjöstedt (SD) kommer klimatsatsningar att göras:

– Vi kommer att återkomma till det, men det finns väldigt mycket spännande ny teknik. Det finns också saker att göra på infrastruktursidan, påpekade han för SVT i torsdagens intervju.

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen