Blir vansinnig – på grund av bensinförslag

2022 10 31

Regeringspartierna och SD:s bränslepolitik får miljöforskaren Mikael Karlsson att gå i taket.

Regeringen och Sverigedemokraterna har under valrörelsen och i samband med att de presenterade den kommande mandatperiodens politik inte gjort någon hemlighet av att man vill sänka priset på drivmedel, både bensin och diesel.

Bland annat vill man man att reduktionsplikten sänks och att reseavdraget behålls.

– Bensin och dieselskatt är ett förslag i en kombination av åtgärder. 6,7 miljarder kronor satsar vi på att sänka skatten redan nu till årsskiftet, poängterade SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt för Sveriges television i torsdags.

Det har fått Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid KTH och universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, att reagera kraftfullt i både svenska och internationella medier.

– Det är så extremt dåligt, jag vet inte om det går att vara så dålig, framhåller han till Aftonbladet.

Docenten är kritisk mot alla delar i regeringens och samarbetspartiernas nya bränslepolitik.

Dålig politik för klimatet

– Ur ett klimatperspektiv är det onekligen dåligt, yttrar han till tidningen.

Och tillägger:

– Om man gör det billigare att förbränna fossila bränslen ökar utsläppen vilket går stick i stäv med klimatmålen.

Lägg till det borttagandet av miljödepartementet och Mikael Karlsson skräder inte orden:

– Det är på miljöområdet ungefär lika allvarligt som om man på försvarsområdet skulle lägga ned försvarsdepartementet, påpekade han i en intervju med SR nyligen.

Det är alltså inte bara svenska medier som uppmärksammats Sveriges nya politik. När det stod klart vilken klimat- och energipolitik den nytillträdda regeringen skulle driva hörde flera medier höra av sig till Mikael Karlsson, däribland Bloomberg, New York Times och Le Monde.

En sida av drygt 60

I den senare konstateras att i samarbetsavtalet mellan M, SD, L och KD ägnas klimatfrågan en sida av de dryga 60 som avtalet utgör.

–  Och då är det reducerat till frågan om energi, som i sig reduceras till kärnkraftsfrågan, framhåller Karin Bäckstrand, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och tidigare ledamot i Klimatpolitiska rådet, för den franska tidningen.

Enligt Oscar Sjöstedt (SD) kommer klimatsatsningar att göras:

– Vi kommer att återkomma till det, men det finns väldigt mycket spännande ny teknik. Det finns också saker att göra på infrastruktursidan, påpekade han för SVT i torsdagens intervju.

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen


27 november 2025

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och videor på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


27 nov 2025

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen