UPPGIFTER: Blixtinkallar krisgruppen

2023 08 21

Regeringens krisgrupp GSS blixtinkallas till ett möte.

Nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm står bakom inkallelsen.

Det uppger en centralt placerade källa på regeringskansliet, enligt Aftonbladet.

– Det är efter höjningen från en trea till en fyra på skalan av terrorhotsnivå. Man ska följa upp den plan som finns i regeringskansliet och diskutera vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas, säger källan till tidningen.

Mötena har duggar tätt

Det är tredje gången på en månad som krisgruppen samlas. Skillnaden den här gången är att kallelsen kommer direkt från säkerhetsrådgivare Henrik Landerholm.

Med anledningen av det försämrade säkerhetsläget i Sverige har GSS haft frekventa möten den senaste tiden.

Under de tidigare mötena har bland annat Säpo och Strålsäkerhetsmyndigheten haft framträdande roller, erfar Aftonbladet.

Myndigheterna har redogjort för sina bedömningar av säkerhetsläget och kring vilka åtgärder som bör vidtas för respektive ansvarsområde.

”Bestämd plan”

Henrik Landerholm uppges ha skickat ut kallelsen i slutet av förra veckan, närmare bestämt under fredagen.

– Vad vi vet just nu ska det vara ett möte för att säkerställa att arbetet på alla departement samordnas, och att alla arbetar efter en bestämd plan, säger regeringskällan till Aftonbladet.

Källan tillägger att regeringens senaste utspel om att öka säkerheten i kollektivtrafiken är en fråga som krisgruppen tidigare har diskuterat.

Stärka skyddet

På måndagsförmiddagen meddelade regeringen att Trafikverket och Transportstyrelsen ska utreda behovet av att stärka det svenska järnvägs- och kollektivtrafikskyddet.

– Säkerhetsläget i Sverige har försämrats och den ökade hotbilden kan påverka många delar av samhället. Inom transportområdet är det en given utgångspunkt att resenärer ska kunna känna sig trygga när de reser kollektivt.

– Regeringen har därför beslutat att myndigheterna ska utreda ytterligare åtgärder som stärker skyddet för järnväg och kollektivtrafik, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Tiotusentals svenskar kan få pengar tillbaka

2025 12 03

Konsumentombudsmannen (KO) ha fattat ett mycket ovanligt beslut.

För första gången på 10 år har KO lämnat in en grupptalan till Allmänna reklamationsnämnd.

Grupptalan omfattar 50 000 svenska konsumenter som tecknat leasingavtal med Den Norske Bank, DNB.

KO kräver att konsumenterna ska få pengar tillbaka, eftersom de har betalat för mycket.

Bakgrunden är att leasingavtalen har marknadsförts som ett ”tryggt alternativ” med en fast månadskostnad. Sedan kom räntehöjningarna och det visade sig att den fasta månadskostnaden inte alls var fast.

”Rätt att få tillbaka”

DNB har använt ett prisjusteringsvillkor i avtalet för att öka priset i takt med att räntorna steg, vilket kom som en chock för kunderna. Konsumenter som ville bryta avtalet fick beskedet att det skulle kosta 40 procent av resterande obetalda leasingmånader.

– Patent- och marknadsdomstolen har slagit fast att prisjusteringsvillkoret är oskäligt. KO menar, med stöd av bland annat EU-domstolens praxis, att villkoret även är ogiltigt och att konsumenterna därför har rätt att få tillbaka det de betalat för mycket, framhåller KO.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

”Miljardbelopp”

Enligt KO har banken överdebiterat konsumenterna med miljardbelopp.

– Priset är den viktigaste uppgiften när ett avtal ingås. I DNB:s fall har konsumenten, enligt domstolen, ”inte ens kunnat uppskatta hur månadsavgiften kan komma att förändras”. Konsumenterna har med andra ord inte haft en aning om vad det kostade att hyra bilen av DNB, säger Pär Magnusson, processråd vid KO.

– Eftersom villkoret är ogiltigt och DNB inte frivilligt återbetalat den förhöjda hyran vänder sig KO nu till ARN med krav på återbetalning, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland

Foto: Windows

Text: Redaktionen

Positivt besked från Alecta – gäller 432 000 pensionärer

2025 12 03

Alecta presenterar en rekordnotering gällande svenskar över 66 år.

Dagens pensionärer har generellt mer pengar att röra sig med än tidigare.

– Medelsvenssons totala inkomst efter skatt är vid 67 års ålder 87 procent av den inkomst han eller hon hade vid 60 år, och dagens 67-åringar har 70 000 kronor mer om året att röra sig med jämfört med för tolv år sedan, säger Alectas pensionsekonom Staffan Ström, i ett uttalande.

– Spridningen är stor mellan individer och inkomstlägen, men vi ser en tydligt positiv trend.

En annan tydlig trend

Alecta ser också en annan stark trend bland svenskar som når pensionsåldern.

Allt fler fortsätter att arbeta, vilket också kan vara en bidragande orsak till den stärkta ekonomin.

Och sedan 2019 har antalet som väntar längre med att ta ut pension tredubblats.

- Det här är en generell trend. Vi arbetar längre upp i åldrarna, till stor del eftersom vi blivit piggare och friskare. Naturligtvis finns det äldre som har både dålig hälsa och tufft med ekonomin, men våra studier visar att äldres inkomster över tid blivit klart mycket högre, säger Staffan Ström.

446 000 svenskar

Fler svenskar än någonsin fortsätter att arbeta, trots att man passerat 66 års ålder, visar en rapport från Alecta.

Under 2023 var det hela 446 000 svenskar som fick inkomst från arbete efter 66 år fyllda.

– Det vi ser är alltså en generell senareläggning av hela nedtrappningsprocessen av arbetslivet, säger Staffan Ström.

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Delar av resultatet

Här följer några av slutsatserna i rapporten från Alecta.

- Andelen arbetande i pensionsåldern i Sverige ökar igen efter att ha stannat av under pandemiåren.

- 2023 hade 446 000 svenskar, 66 år eller äldre, någon form av arbetsinkomst.

- Av dessa kombinerar 432 000 svenskar uttag av pension med arbetsinkomst.

- Det är fler män än kvinnor som fortsätter arbeta. Bland alla svenskar som är 66 år och äldre arbetar 26 procent av männen och 18 procent av kvinnorna i någon utsträckning.

- Tre av tio 70-åringar och två av tio 75-åringar har arbetsinkomst.

- En av åtta 80-åringar och sju procent av 85-åringarna har i någon utsträckning en arbetsinkomst.

Källa: Alecta

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen