UPPGIFTER: Blixtinkallar krisgruppen

2023 08 21

Regeringens krisgrupp GSS blixtinkallas till ett möte.

Nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm står bakom inkallelsen.

Det uppger en centralt placerade källa på regeringskansliet, enligt Aftonbladet.

– Det är efter höjningen från en trea till en fyra på skalan av terrorhotsnivå. Man ska följa upp den plan som finns i regeringskansliet och diskutera vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas, säger källan till tidningen.

Mötena har duggar tätt

Det är tredje gången på en månad som krisgruppen samlas. Skillnaden den här gången är att kallelsen kommer direkt från säkerhetsrådgivare Henrik Landerholm.

Med anledningen av det försämrade säkerhetsläget i Sverige har GSS haft frekventa möten den senaste tiden.

Under de tidigare mötena har bland annat Säpo och Strålsäkerhetsmyndigheten haft framträdande roller, erfar Aftonbladet.

Myndigheterna har redogjort för sina bedömningar av säkerhetsläget och kring vilka åtgärder som bör vidtas för respektive ansvarsområde.

”Bestämd plan”

Henrik Landerholm uppges ha skickat ut kallelsen i slutet av förra veckan, närmare bestämt under fredagen.

– Vad vi vet just nu ska det vara ett möte för att säkerställa att arbetet på alla departement samordnas, och att alla arbetar efter en bestämd plan, säger regeringskällan till Aftonbladet.

Källan tillägger att regeringens senaste utspel om att öka säkerheten i kollektivtrafiken är en fråga som krisgruppen tidigare har diskuterat.

Stärka skyddet

På måndagsförmiddagen meddelade regeringen att Trafikverket och Transportstyrelsen ska utreda behovet av att stärka det svenska järnvägs- och kollektivtrafikskyddet.

– Säkerhetsläget i Sverige har försämrats och den ökade hotbilden kan påverka många delar av samhället. Inom transportområdet är det en given utgångspunkt att resenärer ska kunna känna sig trygga när de reser kollektivt.

– Regeringen har därför beslutat att myndigheterna ska utreda ytterligare åtgärder som stärker skyddet för järnväg och kollektivtrafik, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen