UPPGIFTER: Blixtinkallar krisgruppen

2023 08 21

Regeringens krisgrupp GSS blixtinkallas till ett möte.

Nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm står bakom inkallelsen.

Det uppger en centralt placerade källa på regeringskansliet, enligt Aftonbladet.

– Det är efter höjningen från en trea till en fyra på skalan av terrorhotsnivå. Man ska följa upp den plan som finns i regeringskansliet och diskutera vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas, säger källan till tidningen.

Mötena har duggar tätt

Det är tredje gången på en månad som krisgruppen samlas. Skillnaden den här gången är att kallelsen kommer direkt från säkerhetsrådgivare Henrik Landerholm.

Med anledningen av det försämrade säkerhetsläget i Sverige har GSS haft frekventa möten den senaste tiden.

Under de tidigare mötena har bland annat Säpo och Strålsäkerhetsmyndigheten haft framträdande roller, erfar Aftonbladet.

Myndigheterna har redogjort för sina bedömningar av säkerhetsläget och kring vilka åtgärder som bör vidtas för respektive ansvarsområde.

”Bestämd plan”

Henrik Landerholm uppges ha skickat ut kallelsen i slutet av förra veckan, närmare bestämt under fredagen.

– Vad vi vet just nu ska det vara ett möte för att säkerställa att arbetet på alla departement samordnas, och att alla arbetar efter en bestämd plan, säger regeringskällan till Aftonbladet.

Källan tillägger att regeringens senaste utspel om att öka säkerheten i kollektivtrafiken är en fråga som krisgruppen tidigare har diskuterat.

Stärka skyddet

På måndagsförmiddagen meddelade regeringen att Trafikverket och Transportstyrelsen ska utreda behovet av att stärka det svenska järnvägs- och kollektivtrafikskyddet.

– Säkerhetsläget i Sverige har försämrats och den ökade hotbilden kan påverka många delar av samhället. Inom transportområdet är det en given utgångspunkt att resenärer ska kunna känna sig trygga när de reser kollektivt.

– Regeringen har därför beslutat att myndigheterna ska utreda ytterligare åtgärder som stärker skyddet för järnväg och kollektivtrafik, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas.

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt”

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen