UPPGIFTER: Blixtinkallar krisgruppen

2023 08 21

Nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm står bakom inkallelsen.

Det uppger en centralt placerade källa på regeringskansliet, enligt Aftonbladet.

–  Det är efter höjningen från en trea till en fyra på skalan av terror­hots­nivå. Man ska följa upp den plan som finns i regerings­kansliet och diskutera vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas, säger källan till tidningen.  

Mötena har duggar tätt

Det är tredje gången på en månad som krisgruppen samlas. Skillnaden den här gången är att kallelsen kommer direkt från säkerhetsrådgivare Henrik Landerholm. 

Med anledningen av det försämrade säkerhetsläget i Sverige har GSS haft frekventa möten den senaste tiden.

Under de tidigare mötena har bland annat Säpo och Strålsäkerhetsmyndigheten haft framträdande roller, erfar Aftonbladet.

Myndigheterna har redogjort för sina bedömningar av säkerhetsläget och kring vilka åtgärder som bör vidtas för respektive ansvarsområde.

”Bestämd plan”

Henrik Landerholm uppges ha skickat ut kallelsen i slutet av förra veckan, närmare bestämt under fredagen.

– Vad vi vet just nu ska det vara ett möte för att säkerställa att arbetet på alla departement samordnas, och att alla arbetar efter en bestämd plan, säger regeringskällan till Aftonbladet.

Källan tillägger att regeringens senaste utspel om att öka säkerheten i kollektivtrafiken är en fråga som krisgruppen tidigare har diskuterat.

Stärka skyddet

På måndagsförmiddagen meddelade regeringen att Trafikverket och Transportstyrelsen ska utreda behovet av att stärka det svenska järnvägs- och kollektivtrafikskyddet.

–  Säkerhetsläget i Sverige har försämrats och den ökade hotbilden kan påverka många delar av samhället. Inom transportområdet är det en given utgångspunkt att resenärer ska kunna känna sig trygga när de reser kollektivt.

– Regeringen har därför beslutat att myndigheterna ska utreda ytterligare åtgärder som stärker skyddet för järnväg och kollektivtrafik, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen