Ledare från G7-ländare har kallats till ett akut krismöte på måndagen.

Länderna ska diskutera en akut nödåtgärd till följd av att priserna på olja skjuter i höjden.

Öppnar för nödåtgärd

G7-ländernas finansministrar kommer att hålla ett krismöte med kort varsel på måndagen, uppger källor för Financial Times.

Anledningen är att länderna ska diskutera huruvida de bör släppa på sina oljereserver, alltså nödförråd av olja som sparas till kriser.

Detta ska i så fall hanteras av Internationella energibyrån, IEA, vars 32 medlemsländer har en stor oljereserv som ska användas i samband med kriser av det här slaget, enligt tidningen.

300-400 miljoner fat olja kan släppas, uppger en källa för tidningen. Det motsvarar upp till 30 procent av hela IEA:s oljereserv.

Oljeprischocken har nått rekordnivåer på måndagen – det talas om den största prischocken på 40 år.

Prissmällen är en direkt konsekvens av USA:s och Israels krig mot Iran, och nu pressas Donald Trump på hemmaplan.

”Trumps vårdslösa krig”

I USA sätter nu demokrater press på Republikanerna och kräver att USA släpper på sina egna oljereserver, rapporterar Axios.

Den amerikanska Senatens minoritetsledare, demokraten Chuck Schumer, uppmanar president Trump att släppa olja från det nationella lagret.

Detta för att motverka stigande bensinpriser, som drabbar vanliga amerikaner.

– På grund av Donald Trumps vårdslösa krig har bensinpriserna skjutit i höjden till de högsta nivåerna på flera år, skriver Schumer på X.

– Hans svar? ”Om de stiger, så stiger de.” Han bryr sig inte det minsta, tillägger Schumer.  

LÄS OCKSÅ: Kina drar sig ur - överger Ryssland

Republikaner kritiserar Biden

Republikanerna uppges dock vara skeptiska.

Donald Trump har svarat med att kritisera Joe Biden för att ha använt oljereserven.

– Biden använde dem för att få några extra röster i valen ... Han sänkte den till den lägsta nivån någonsin, säger Trump, enligt tidningen.

USA:s energiminister Chris Wright har varit inne på samma linje.

– Den borde inte ha tagits bort – uttömts inför mellanårsvalen 2022 som Biden-administrationen gjorde, säger Wright.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har gjort ett enormt misstag

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Rekordmånga har framfört klagomål om elnätsbolagen till Energimarknadsinspektionen (Ei) den senaste tiden.

Detta till följd av att elnätsavgifterna har höjts.

Men nu varnar experter för att nya, kraftiga höjningar kan vänta.

”Kraftiga höjningar”

Många svenskar fick höjda elnätsavgifter vid årsskiften.

Men avgifterna kan höjas ytterligare, säger experter till DN.

Elnätsbolagen får ta ut totalt 326 miljarder kronor mellan 2024 och 2027, men hittills har de tagit ut mindre än vad som är tillåtet.

Det betyder att det finns utrymme för ytterligare höjningar av avgiften framöver. 2024 tog man exempelvis bara ut 70 miljarder trots att det fanns utrymme för 100.

– Det är en fingervisning om att det finns utrymme för relativt kraftiga ökningar av elnätspriserna fram till 2027, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei, till tidningen.

De större bolagen brukar utnyttja nästan hela utrymmet, vilket talar för ytterligare höjningar.

LÄS OCKSÅ: "Fruktansvärt att se" - rysk vansinnesattack fångad på film

Bolagen försvarar sig

Även Sveriges Allmännytta gör bedömningen att elnätsavgifterna kommer att höjas ytterligare.

– Det finns inget som tvingar elnätsbolagen att höja så mycket som de har möjlighet till, men jag delar tyvärr Energimarknadsinspektionens bild av att fler stora prishöjningar är att vänta, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Energimarknadsinspektionen har fått rekordmånga frågor och klagomål om elnätsbolagen.

Men bolagen själva har försvarat sig och menar att de höjda avgifterna är nödvändiga.

Bolagen menar att de måste höja avgifterna för att finansiera infrastruktursatsningar, har Expressen rapporterat.

– Avgiftshöjningen går oavkortat till förbättring och utveckling av elnätet i våra elnätsområden och kommer alla kunder och hela samhället till godo, har Vattenfalls pressekreterare Markus Fischer kommenterat till tidningen.

Vattenfalls elnätsavgifter höjdes med i genomsnitt 14 procent den 1 januari, vilket har väckt ilska hos kunder.

– Vi förstår att många tycker att det är tufft med höga elräkningar i början av året. Även om elpriserna brukar vara högre under vintern, så har januari och början av februari i år blivit dyrare än på flera år, medger Fischer, som dock menar att höjningarna är nödvändiga.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt

Foto: Alex Antas-Bergkvist

Text: Redaktionen