JUST NU: Böter för Boris Johnson – så svarar premiärministern

2022 04 12

Storbritanniens premiärminister ber om ursäkt för att ha brutit mot lockdownregler, men kommer inte att avgå.

– Jag har betalat böterna och jag ber återigen om fullständig ursäkt, säger Boris Johnson enligt Sky News.

Böterna ligger enligt samma nyhetssida på 50 pund. Summan reducerades på grund av att den betalades inom 14 dagar.

Festade under lockdown

Orden är de första sedan beskedet om att premiärministern straffas med böter sedan det framkommit att han bröt mot den lockdown hans egen regering hade infört för att hålla nere smittspridningen av Covid-19.

Johnson deltog då på en födelsedagsfest, som han själv hävdade var “en kort sammankomst” som varade “mindre en tio minuter”. Även kansler Rishi Sunak bötfälls för att ha närvarat.

Kommer inte att avgå

Det är dock inte aktuellt för Johnson att avgå – trots påtryckningar.

– Jag vill kunna gå vidare och leverera det mandat jag har, men också ta itu med de problem som landet måste möta just nu, säger han enligt BBC.

Första straffade premiärministern

Boten efter födelsedagsfirandet innebär att Johnson är den första tjänstgörande premiärministern i Storbritannien som straffas för ett lagbrott. 

Avgångskraven har därför haglat från politiska motståndare, bland annat från Labourledaren Sir Keir Starmer, Skottlands försteminister och Scottish National Party-ledaren Nicola Sturgeon och Wales Labourminister Mark Drakeford.

“Olämplig”

– [De konservativa] är totalt olämpliga att regera, säger Sir Keir Starmer, och tillägger:

– Storbritannien förtjänar bättre.

“Skamlös”

Stödgruppen The Covid 19 Bereaved Families for Justice uttalade sig också om Johnsons beslut att stanna kvar på posten.

– Det kan helt enkelt inte finnas något sätt för vare sig premiärministern eller kanslern att fortsätta, framhäver organisationen som även kallar handlingarna för “skamlösa”.

Egen utredning pågår

Det var i december förra året som det rapporterades att det hade hållits fester på Downing Street medan resten av landet satt i hård lockdown.

En utredning tillsattes då av Johnson själv för att bringa klarhet i vad som hade ägt rum. Regeringens egen utredning är fortfarande inte släppt.

Foto: Downing Street

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen