JUST NU: Böter för Boris Johnson – så svarar premiärministern

2022 04 12

Storbritanniens premiärminister ber om ursäkt för att ha brutit mot lockdownregler, men kommer inte att avgå.

– Jag har betalat böterna och jag ber återigen om fullständig ursäkt, säger Boris Johnson enligt Sky News.

Böterna ligger enligt samma nyhetssida på 50 pund. Summan reducerades på grund av att den betalades inom 14 dagar.

Festade under lockdown

Orden är de första sedan beskedet om att premiärministern straffas med böter sedan det framkommit att han bröt mot den lockdown hans egen regering hade infört för att hålla nere smittspridningen av Covid-19.

Johnson deltog då på en födelsedagsfest, som han själv hävdade var “en kort sammankomst” som varade “mindre en tio minuter”. Även kansler Rishi Sunak bötfälls för att ha närvarat.

Kommer inte att avgå

Det är dock inte aktuellt för Johnson att avgå – trots påtryckningar.

– Jag vill kunna gå vidare och leverera det mandat jag har, men också ta itu med de problem som landet måste möta just nu, säger han enligt BBC.

Första straffade premiärministern

Boten efter födelsedagsfirandet innebär att Johnson är den första tjänstgörande premiärministern i Storbritannien som straffas för ett lagbrott.

Avgångskraven har därför haglat från politiska motståndare, bland annat från Labourledaren Sir Keir Starmer, Skottlands försteminister och Scottish National Party-ledaren Nicola Sturgeon och Wales Labourminister Mark Drakeford.

“Olämplig”

– [De konservativa] är totalt olämpliga att regera, säger Sir Keir Starmer, och tillägger:

– Storbritannien förtjänar bättre.

“Skamlös”

Stödgruppen The Covid 19 Bereaved Families for Justice uttalade sig också om Johnsons beslut att stanna kvar på posten.

– Det kan helt enkelt inte finnas något sätt för vare sig premiärministern eller kanslern att fortsätta, framhäver organisationen som även kallar handlingarna för “skamlösa”.

Egen utredning pågår

Det var i december förra året som det rapporterades att det hade hållits fester på Downing Street medan resten av landet satt i hård lockdown.

En utredning tillsattes då av Johnson själv för att bringa klarhet i vad som hade ägt rum. Regeringens egen utredning är fortfarande inte släppt.

Foto: Downing Street

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen