Brådskande med dos 3 – Ändå går det långsamt i Sverige

2021 12 04

– Det är extremt olyckligt när man behöver skydda grupperna snabbt, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Det är väldigt viktigt att alla pensionärer och andra riskgrupper får dos 3 så snart som möjligt men samtidigt ligger många regioner efter jämfört med efterfrågan och nu råder det bråk mellan Folkhälsomyndigheten och Sveriges Regioner och Kommuner kring vem som bär ansvaret för misslyckandet.

Många upprörda

Bakgrunden är att vaccinets skydd minskar rejält efter 5 – 6 månader och därför tvingas allt fler som redan har fått både dos 1 och dos 2 att söka sjukhusvård trots att de är fullvaccinerade. Det har lett till att allt fler vill ha dos 3 så fort som möjligt.

Kritiserar Folkhälsomyndigheten

Men ute i Sveriges 21 regioner går det trögt och många blir upprörda när de finner att det är svårt att boka tid för vaccinering.

Regionerna riktar kritik mot Folkhälsomyndigheten och anser att myndigheten har för kort varsel för sina beslut om nya åldersgrupper som ska vaccineras.

Resurserna räcker inte till

– Under våren så jobbade regionerna med att vaccinera i princip en grupp i taget. Nu under hösten måste man vaccinera flera olika grupper samtidigt och de grupperna måste nås på olika sätt – uppsökande verksamhet till den som inte har vaccinerat sig, större vaccinationsmottagningar nu när vi får in större grupper, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdsfrågor på Sveriges kommuner och regioner, SKR, till SVT.

Brist på personal

Hon framhåller att detta kräver större resurser hos regionerna för att mäkta med uppgiften på ett bra sätt.

SVT har genomfört en enkätundersökning som visar att det råder brist både på vaccinationspersonal och lokaler för storskalig vaccinering i hela 17 av 21 regioner.

Kräver bättre planering

– Det räcker inte bara att det här ska göras utan man måste också veta när för att kunna ha en planering och prioritering i regionerna, säger Emma Spak till SVT.

Tegnell slår tillbaka

Statsepidemiolog Anders Tegnell anser dock att regionerna har fått förvarning i god tid om vad som var på gång.

– Det här är en diskussion som vi har haft hela tiden och det är ju väldigt olyckligt att en del regioner nu har trappat ner på sin vaccineringskapacitet lite väl snabbt och har då inga möjligheter, för vi har ju väldigt gott om vaccin, säger Anders Tegnell till SVT.

Extremt olyckligt anser Tegnell

– Vi såg redan i de första prioriteringsgrupperna som skulle få en tredje dos att det gått mycket långsammare än i våras. Det är extremt olyckligt när man behöver skydda grupperna snabbt, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Foto: Folkhälsomyndigheten YouTube

Skatt sänks från 1 juli

2026 02 20

Regeringen går vidare med ytterligare en skattesänkning.

I somras sänktes alkoholskatten för öl från oberoende småbryggerier.

Nu tar regeringen nästa steg.

– Nu tar vi ytterligare ett steg mot ett friare och företagarvänligare Sverige. Genom att sänka alkoholskatten stärker vi småproducenters möjligheter att växa och bidra till ett levande och varierat näringsliv, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M), i ett uttalande.

Skattesänkningen utökas

Den tidigare sänkningen för öl kommer från den 1 juli 2026 att gälla för fler drycker, enligt regeringens förslag.

– Nu föreslås att även andra alkoholdrycker omfattas av skattelättnader. I lagrådsremissen föreslås att sänkt alkoholskatt ska gälla för vissa typer av jästa drycker som exempelvis cider och mjöd, vin, sprit samt mellanklassprodukter som portvin och sherry, uppger regeringen.

Satsar på dryckeskultur

Satsningen syftar till att öka förutsättningar för mindre aktörer inom dryckesindustrin och är en av Tidöpartiernas satsningar för att gynna svensk företagsamhet.

– Med denna satsning stärker vi svensk dryckeskultur och, tillsammans med gårdsförsäljning, även svensk besöksnäring, säger Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Upptill 50 procent

Producentens storlek ska avgöra skattenedsättningen.

För de riktigt små producenterna ska skatten sänkas med uppemot 50 procent, medan lite större producenter kan få nöja sig med en mindre sänkning.

– Nu blir det billigare att driva bryggeri, vineri eller destilleri. Det är ett viktigt steg för att stärka svenskt entreprenörskap, skapa en mer levande landsbygd och ge den lokala dryckeskulturen möjlighet att växa, säger Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.

LÄS MER: ”Sämsta någonsin” – stort larm om vindkraften

Oberoende småbryggeri

För att ett ölbryggeri ska anses vara ett oberoende småbryggeri, vilket är en förutsättning för att få ta del av skattesänkningen, krävs att de:

- är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra bryggerier.

- använder lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler som används av andra bryggerier.

- inte producerar på licens.

- producera som mest 3 000 000 liter öl per år.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natosoldater krossade av Ukraina

2026 02 19

Natosoldater har lidit ett förkrossande nederlag i en krigssimulation mot ukrainska drönaroperatörer.

Hela 16 000 Natosoldater deltog i den storskaliga militärövningen som genomfördes i Estland i maj 2025.

Trots att de var numerärt överlägsna led Natosoldaterna ett stort nederlag. De ukrainska drönarenheterna eliminerade två brigader, rapporterar Defence24.

– Enheter rörde sig utan tillräcklig maskering och placerade ut fordon och utrustning på lätt upptäckbara positioner. Ett team på omkring tio operatörer kunde inom en halv dag simulera förstörelsen av 17 pansarfordon och genomföra cirka 30 ytterligare attacker, skriver tidskriften.

Viktiga slutsatser

Enligt Defence 24:s chefredaktör Aleksander Olech behöver väst dra lärdom av övningen.

Han framhåller att den visar hur snabbt krigföring förändras och hur långsamt stora arméer anpassar sig. I en analys skriver Olech att Natostyrkornas nederlag visar hur transparent det moderna slagfältet har blivit och hur sårbara militära enheter är om de inte sprider ut sig, har tillräckligt bra kamouflage eller saknar effektiv kommunikation.

– Den bredare lärdomen är inte att drönare ensamma vinner krig, utan att de avsevärt förändrar tempot och hur strider utspelar sig. Även välutrustade arméer kan stöta på allvarliga svårigheter om strukturer, doktriner och träning förblir i linje med tidigare krigföringsmodeller, framhåller Olech.

LÄS MER: ”Sluta prata om kärnvapen” – försvarsminister förbannad

Ryssland har anpassat sin krigföring

Under kriget i Ukraina har även Ryssland utvecklat sin krigföring med drönare. I dag använder den ryska militären de obemannade farkosterna i stor omfattning.

– Den ryska krigföringen har genomgått taktiska anpassningar med bland annat användandet av drönare i stor omfattning. Anpassningar av krigföringen har ändrat karaktären på striderna vid frontlinjen, men även på ett större djup mot det ukrainska samhällets infrastruktur som ställer landets luftförsvar inför påfrestningar, skriver Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst, Must, i sin årsrapport för 2025.

LÄS OCKSÅ: Drönare och missiler slår ner i Ryssland

Foto: Nato

Text: Redaktionen