Brådskande med dos 3 – Ändå går det långsamt i Sverige

2021 12 04

– Det är extremt olyckligt när man behöver skydda grupperna snabbt, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Det är väldigt viktigt att alla pensionärer och andra riskgrupper får dos 3 så snart som möjligt men samtidigt ligger många regioner efter jämfört med efterfrågan och nu råder det bråk mellan Folkhälsomyndigheten och Sveriges Regioner och Kommuner kring vem som bär ansvaret för misslyckandet.

Många upprörda

Bakgrunden är att vaccinets skydd minskar rejält efter 5 – 6 månader och därför tvingas allt fler som redan har fått både dos 1 och dos 2 att söka sjukhusvård trots att de är fullvaccinerade. Det har lett till att allt fler vill ha dos 3 så fort som möjligt.

Kritiserar Folkhälsomyndigheten

Men ute i Sveriges 21 regioner går det trögt och många blir upprörda när de finner att det är svårt att boka tid för vaccinering.

Regionerna riktar kritik mot Folkhälsomyndigheten och anser att myndigheten har för kort varsel för sina beslut om nya åldersgrupper som ska vaccineras.

Resurserna räcker inte till

– Under våren så jobbade regionerna med att vaccinera i princip en grupp i taget. Nu under hösten måste man vaccinera flera olika grupper samtidigt och de grupperna måste nås på olika sätt – uppsökande verksamhet till den som inte har vaccinerat sig, större vaccinationsmottagningar nu när vi får in större grupper, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdsfrågor på Sveriges kommuner och regioner, SKR, till SVT.

Brist på personal

Hon framhåller att detta kräver större resurser hos regionerna för att mäkta med uppgiften på ett bra sätt.

SVT har genomfört en enkätundersökning som visar att det råder brist både på vaccinationspersonal och lokaler för storskalig vaccinering i hela 17 av 21 regioner.

Kräver bättre planering

– Det räcker inte bara att det här ska göras utan man måste också veta när för att kunna ha en planering och prioritering i regionerna, säger Emma Spak till SVT.

Tegnell slår tillbaka

Statsepidemiolog Anders Tegnell anser dock att regionerna har fått förvarning i god tid om vad som var på gång.

– Det här är en diskussion som vi har haft hela tiden och det är ju väldigt olyckligt att en del regioner nu har trappat ner på sin vaccineringskapacitet lite väl snabbt och har då inga möjligheter, för vi har ju väldigt gott om vaccin, säger Anders Tegnell till SVT.

Extremt olyckligt anser Tegnell

– Vi såg redan i de första prioriteringsgrupperna som skulle få en tredje dos att det gått mycket långsammare än i våras. Det är extremt olyckligt när man behöver skydda grupperna snabbt, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Foto: Folkhälsomyndigheten YouTube

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Omtalad skatt kan avskaffas – pensionärer skulle gynnas

2026 10 21

En av de mer omstridda skatterna i Sverige kan vara på väg att försvinna.

Sedan augusti är den så kallade flyttskatten, det vill säga reavinstskatten eller kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad, föremål för utredning.

Kristdemokraterna sade så sent som i maj att de vill att skatten avskaffas.

– Bostadsmarknaden behöver präglas av rörlighet och flexibilitet. För att människor ska kunna flytta när livssituationen förändras får inte skatter stå i vägen. Därför ser vi nu över flyttskatterna i syfte att skapa en mer välfungerande bostadsmarknad, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) när utredningen tillsattes.

Var sjätte skulle flytta

Om utredningen skulle landa i en rekommendation att avskaffa skatten, och det sedan också drivs igenom, skulle det få var sjätte bostadsägare att överväga att flytta. Det visar en ny undersökning från Nordea som gjorts på uppdrag av Verian.

För stockholmare är motsvarande siffra så hög som 20 procent. Med andra ord skulle det sätta fart på bostadsmarknaden, menar storbanken.

– Att 16–20 procent av bostadsägarna skulle överväga att flytta visar att slopandet av flyttskatten skulle få betydelse för ökad rörlighet. Eftersom bara tre procent av de som bor i villa och tio procent av de som bor i bostadsrätt flyttar under ett normalt år, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, i en kommentar.

Läs mer: 34 000 kronor i lön – många måste anställas nu

Experten: skulle gynna många pensionärer

Idag ligger reavinstskatten när du säljer din bostad med vinst på 22 procent.

Enligt Anders Stenkrona finns det många i Sverige som skulle gynnas av att skatten försvinner. I synnerhet bostadsägare som fått en stor värdeökning på bostaden, men ännu inte sålt den. Många pensionärer tillhör den gruppen, understryker privatekonomen.

– Det är typiskt sett äldre personer som bor i en förhållandevis värdefull bostad som de köpte för länge sedan. De slipper skatta sin reavinst då, säger han till SvD.

Läs mer: Kalldusch för bolånetagare – “Hoppas vi har fel”

Foto: D. Mackay resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen