Brådskande med dos 3 – Ändå går det långsamt i Sverige

2021 12 04

– Det är extremt olyckligt när man behöver skydda grupperna snabbt, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Det är väldigt viktigt att alla pensionärer och andra riskgrupper får dos 3 så snart som möjligt men samtidigt ligger många regioner efter jämfört med efterfrågan och nu råder det bråk mellan Folkhälsomyndigheten och Sveriges Regioner och Kommuner kring vem som bär ansvaret för misslyckandet.

Många upprörda

Bakgrunden är att vaccinets skydd minskar rejält efter 5 – 6 månader och därför tvingas allt fler som redan har fått både dos 1 och dos 2 att söka sjukhusvård trots att de är fullvaccinerade. Det har lett till att allt fler vill ha dos 3 så fort som möjligt.

Kritiserar Folkhälsomyndigheten

Men ute i Sveriges 21 regioner går det trögt och många blir upprörda när de finner att det är svårt att boka tid för vaccinering.

Regionerna riktar kritik mot Folkhälsomyndigheten och anser att myndigheten har för kort varsel för sina beslut om nya åldersgrupper som ska vaccineras.

Resurserna räcker inte till

– Under våren så jobbade regionerna med att vaccinera i princip en grupp i taget. Nu under hösten måste man vaccinera flera olika grupper samtidigt och de grupperna måste nås på olika sätt – uppsökande verksamhet till den som inte har vaccinerat sig, större vaccinationsmottagningar nu när vi får in större grupper, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdsfrågor på Sveriges kommuner och regioner, SKR, till SVT.

Brist på personal

Hon framhåller att detta kräver större resurser hos regionerna för att mäkta med uppgiften på ett bra sätt.

SVT har genomfört en enkätundersökning som visar att det råder brist både på vaccinationspersonal och lokaler för storskalig vaccinering i hela 17 av 21 regioner.

Kräver bättre planering

– Det räcker inte bara att det här ska göras utan man måste också veta när för att kunna ha en planering och prioritering i regionerna, säger Emma Spak till SVT.

Tegnell slår tillbaka

Statsepidemiolog Anders Tegnell anser dock att regionerna har fått förvarning i god tid om vad som var på gång.

– Det här är en diskussion som vi har haft hela tiden och det är ju väldigt olyckligt att en del regioner nu har trappat ner på sin vaccineringskapacitet lite väl snabbt och har då inga möjligheter, för vi har ju väldigt gott om vaccin, säger Anders Tegnell till SVT.

Extremt olyckligt anser Tegnell

– Vi såg redan i de första prioriteringsgrupperna som skulle få en tredje dos att det gått mycket långsammare än i våras. Det är extremt olyckligt när man behöver skydda grupperna snabbt, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Foto: Folkhälsomyndigheten YouTube

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen