Brådskande med dos 3 – Ändå går det långsamt i Sverige

2021 12 04

– Det är extremt olyckligt när man behöver skydda grupperna snabbt, säger statsepidemiolog Anders Tegnell. 

Det är väldigt viktigt att alla pensionärer och andra riskgrupper får dos 3 så snart som möjligt men samtidigt ligger många regioner efter jämfört med efterfrågan och nu råder det bråk mellan Folkhälsomyndigheten och Sveriges Regioner och Kommuner kring vem som bär ansvaret för misslyckandet.

Många upprörda

Bakgrunden är att vaccinets skydd minskar rejält efter 5 – 6 månader och därför tvingas allt fler som redan har fått både dos 1 och dos 2 att söka sjukhusvård trots att de är fullvaccinerade. Det har lett till att allt fler vill ha dos 3 så fort som möjligt.

Kritiserar Folkhälsomyndigheten

Men ute i Sveriges 21 regioner går det trögt och många blir upprörda när de finner att det är svårt att boka tid för vaccinering.

Regionerna riktar kritik mot Folkhälsomyndigheten och anser att myndigheten har för kort varsel för sina beslut om nya åldersgrupper som ska vaccineras.

Resurserna räcker inte till

– Under våren så jobbade regionerna med att vaccinera i princip en grupp i taget. Nu under hösten måste man vaccinera flera olika grupper samtidigt och de grupperna måste nås på olika sätt – uppsökande verksamhet till den som inte har vaccinerat sig, större vaccinationsmottagningar nu när vi får in större grupper, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdsfrågor på Sveriges kommuner och regioner, SKR, till SVT.

Brist på personal

Hon framhåller att detta kräver större resurser hos regionerna för att mäkta med uppgiften på ett bra sätt.

SVT har genomfört en enkätundersökning som visar att det råder brist både på vaccinationspersonal och lokaler för storskalig vaccinering i hela 17 av 21 regioner.

Kräver bättre planering

– Det räcker inte bara att det här ska göras utan man måste också veta när för att kunna ha en planering och prioritering i regionerna, säger Emma Spak till SVT. 

Tegnell slår tillbaka

Statsepidemiolog Anders Tegnell anser dock att regionerna har fått förvarning i god tid om vad som var på gång.

– Det här är en diskussion som vi har haft hela tiden och det är ju väldigt olyckligt att en del regioner nu har trappat ner på sin vaccineringskapacitet lite väl snabbt och har då inga möjligheter, för vi har ju väldigt gott om vaccin, säger Anders Tegnell till SVT.

Extremt olyckligt anser Tegnell

– Vi såg redan i de första prioriteringsgrupperna som skulle få en tredje dos att det gått mycket långsammare än i våras. Det är extremt olyckligt när man behöver skydda grupperna snabbt, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Foto: Folkhälsomyndigheten YouTube


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen