UKRAINA: Brutal rysk eskalering

2022 10 13

Över 40 ukrainska städer och byar har under det senaste dygnet utsatts för ryska robotattacker.

Det bekräftar den ukrainska armén på torsdagsmorgonen, rapporterar Reuters.

Upptrappningen sker efter FN:s generalförsamlings fördömande av Rysslands illegala annekteringar i Ukraina.

På onsdagskvällen röstade en klar majoritet  för ett fördömande av Moskvas annektering av regionerna Cherson, Zaporizjzja, Donetsk och Luhansk.

Hela 143 av 193 medlemsstater enades om ett fördömande. 

Fem länder röstade emot – Belarus, Ryssland, Nordkorea, Nicaragua och Syrien. Flera länder lade ner sina röster, bland annat Kina, Indien och Pakistan.

Varnar för tredje världskrig

I samband med gårdagskvällens omröstning upprepade Ryssland sin ståndpunkt om att västvärlden, genom att hjälpa Ukraina, är en ”direkt part av konflikten”.

Alexander Venediktov, biträdande sekreterare i Rysslands säkerhetsråd, varnade även för att Ukrainas Natoansökan riskerar att utlösa ett tredje världskrig.

- Kyiv är väl medvetna om att ett sådant steg skulle innebära en garanterad eskalering mot ett tredje världskrig, sa Venediktov till ryska nyhetesbyrån TASS.

Ukraina har svarat

Ukraina har svarat på Rysslands senaste robotattacker.  

Landets armé har utfört 32 attacker mot 25 ryska militära mål, uppger Reuters.

Håller på att förlora

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har tidigare kommenterat de eskalerande ryska robotattackerna. 

Han anser att det är ett tecken på den ryska arméns bekymmer på marken i Ukraina.

– Jag tror att det vi såg i går faktiskt är ett tecken på svaghet, för de kan i verkligheten inte göra framsteg. Ryssland förlorar faktiskt på slagfältet, betonade Stoltenberg på en pressträff i tisdags – dagen efter måndagens ryska terrorbombningar mot infrastruktur och civila mål i Ukraina.  

Foto:  President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Witkoff behöver träffa en psykiater”

2025 11 21

Högt uppsatta EU-politiker svär och förbannar Steve Witkoff.

En ny detalj ur den amerikansk-ryska fredsplanen får nu europeiska politiker att rasa mot USA:s sändebud Steve Witkoff.

EU-tjänstemän har i månader försökt göra det möjligt att använda frysta ryska tillgångar till ett lån för att stödja Ukrainas försvar.

Men nu vill istället USA ha del av pengarna – vilket får EU-politiker att håna och förolämpa Steve Witkoff.

”USA får 50 procent av vinsten”

EU-tjänstemän har försökt hitta sätt att använda 140 miljarder euro i frysta ryska tillgångar för att stödja Ukraina, men frågan är mycket känslig.

Ukraina riskerar att få slut på pengar i början av nästa år.

Men i USA:s nya fredsplan, som innehåller 28 punkter, lägger man istället fram en annan idé om de frysta ryska tillgångarna.

Enligt USA:s förslag ska 100 miljarder dollar av de frysta pengarna ska ”investeras i USA-ledda insatser för Ukrainas återuppbyggnad och investeringar”.

– USA kommer att få 50 procent av vinsten från denna verksamhet, står det i dokumentet, enligt tidningen.

Förslaget gör europeiska politiker och tjänstemän ursinniga, flera svär och hånar Witkoff, enligt tidningen. Inte minst med tanke på hur länge man har jobbat på att hitta en lösning för de frysta tillgångarna.

”Behöver träffa psykiater”

Det nya förslaget sätter käppar i hjulen för Europas planer, och minskar sannolikheten att de 27 EU-länderna godkänner förslaget om att använda de frysta tillgångarna till att ge Ukraina ett lån.

Witkoffs idé är ”naturligtvis skandalös”, säger en fransk före detta tjänsteman till tidningen.

– Européerna utmattar sig själva för att försöka hitta en hållbar lösning för att använda tillgångarna till ukrainarnas fördel och Trump vill tjäna pengar på dem, säger tjänstemannen, enligt tidningen.

En högt uppsatt EU-politiker går ännu längre.

– Witkoff behöver träffa en psykiater, säger politikern, som inte namnges av tidningen.

De frysta ryska tillgångarna finns i Belgien, som dock har varit tveksamma till att använda pengarna på det sätt som EU föreslår.

Foto: The White House, Wikimedia 

Text: Redkationen

Sverigedemokrater kräver: Frivilligt för kvinnor – tvång för män

2025 11 21

Sverigedemokrater vill ställa högre krav på män än på kvinnor.

Sverigedemokraterna har samlats i Örebro, där partiets landsdagar äger rum under fredagen och helgen.

Nu föreslår sverigedemokrater en förändring i kraven på män och kvinnor.

Kräver skillnad mellan kvinnor och män

Det är Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna som har lagt en omdiskuterad motion till landsdagarna – om mäns och kvinnors plikter.

Ungdomsförbundet kräver att värnplikten ska göras frivillig för kvinnor, rapporterar SVT.

Samtidigt vill de att den ska vara fortsatt obligatorisk för män.

Det är en fråga om ”sunt förnuft”, menar Ungsvenskarna.

– Det är kvinnor som blir gravida och de vill i högre grad vara hemma med barnen. Så det är väldigt mycket rimligare att det ska vara frivilligt för kvinnor och obligatoriskt för män, säger Denice Westerberg, förbundsordförande för Ungsvenskarna, till kanalen.

Hon menar att män borde ”ta det ansvaret”.

Enligt SD:s ungdomsförbund har män också ett större ansvar än kvinnor för det rent fysiska försvaret av Sveriges gränser.

LÄS OCKSÅ: "Aktiverar beredskapsplan" - tung konkurs i Sverige

”Män har i större grad ett ansvar”

Det är i första hand män som ska försvara Sveriges gränser, menar Denice Westerberg och Ungsvenskarna.

Kvinnor ska ta ansvar på andra sätt.

– Jag tycker att män i större grad har ett ansvar att försvara gränsen fysiskt, och kvinnor har såklart ett större ansvar att återuppbygga landet, hålla i gång landet under ett krig och föda vidare nästa generation, säger hon till kanalen.

Redan inör SD:s landsdagar har Ungsvenskarna gått ut hårt med sitt krav om att kvinnor ”inte ska tvingas in i värnplikten”.

”Vem tar hand om barnen?”

Den 16 november skrev SD:s ungdomsförbund en debattartikel i Aftonbladet där kravet framfördes.

– I dag krigsplacerar vi unga män och kvinnor i det militära försvaret. Men vem tar hand om barnen om Sverige eller alliansen angrips och båda föräldrarna är krigsplacerade? frågar sig Denice Westerberg och Ungsvenskarnas generalsekreterare Kally Fröjd i debattartikeln.

– Enligt den så kallade ansvarsprincipen ska varje samhällsaktör fortsätta sin verksamhet även i krig. Förskolan ska alltså fortsätta ta hand om barn även i händelse av krig. Hur realistiskt är det? skriver de i debattartikeln.

– Är det verkligen så vi vill att Sveriges barn ska växa upp, institutionaliserade dag och natt under krigstid utan sin mamma eller pappa? undrar de två debattörerna från Ungsvenskarna.

LÄS OCKSÅ: Har tiotusentals ägare - bolag kan försvinna från börsen

Foto: Logotype

Text: Redaktionen