UKRAINA: Brutal rysk eskalering

2022 10 13

Över 40 ukrainska städer och byar har under det senaste dygnet utsatts för ryska robotattacker.

Det bekräftar den ukrainska armén på torsdagsmorgonen, rapporterar Reuters.

Upptrappningen sker efter FN:s generalförsamlings fördömande av Rysslands illegala annekteringar i Ukraina.

På onsdagskvällen röstade en klar majoritet för ett fördömande av Moskvas annektering av regionerna Cherson, Zaporizjzja, Donetsk och Luhansk.

Hela 143 av 193 medlemsstater enades om ett fördömande.

Fem länder röstade emot – Belarus, Ryssland, Nordkorea, Nicaragua och Syrien. Flera länder lade ner sina röster, bland annat Kina, Indien och Pakistan.

Varnar för tredje världskrig

I samband med gårdagskvällens omröstning upprepade Ryssland sin ståndpunkt om att västvärlden, genom att hjälpa Ukraina, är en ”direkt part av konflikten”.

Alexander Venediktov, biträdande sekreterare i Rysslands säkerhetsråd, varnade även för att Ukrainas Natoansökan riskerar att utlösa ett tredje världskrig.

- Kyiv är väl medvetna om att ett sådant steg skulle innebära en garanterad eskalering mot ett tredje världskrig, sa Venediktov till ryska nyhetesbyrån TASS.

Ukraina har svarat

Ukraina har svarat på Rysslands senaste robotattacker.

Landets armé har utfört 32 attacker mot 25 ryska militära mål, uppger Reuters.

Håller på att förlora

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har tidigare kommenterat de eskalerande ryska robotattackerna.

Han anser att det är ett tecken på den ryska arméns bekymmer på marken i Ukraina.

– Jag tror att det vi såg i går faktiskt är ett tecken på svaghet, för de kan i verkligheten inte göra framsteg. Ryssland förlorar faktiskt på slagfältet, betonade Stoltenberg på en pressträff i tisdags – dagen efter måndagens ryska terrorbombningar mot infrastruktur och civila mål i Ukraina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Prognosen: Swish kommer att försvinna

2026 10 11

Swish är ett av de starkaste varumärkena i landet – men kommer det vara så även framöver?

Den 12 december 2012 lanserades Swish som en betaltjänst för betalningar mellan privatpersoner.

Idag används tjänsten av 8,8 miljoner svenskar – och i september månad genomfördes totalt 97 947 235 betalningar.

Swish är idag ett av de starkaste varumärkena i landet, men frågan är hur länge det kommer att vara.

“Kommer försvinna”

Elias Nordling på sajten Mobil menar att Swish förr eller senare kommer att försvinna. Han framhåller att det inte lär ske under de kommande åren, men att tjänstens “dagar är räknade”.

– Förr eller senare tror jag att en större aktör kommer in i Sverige och antingen konkurrerar ut Swish, eller tar över verksamheten och successivt stöper om den till sin egen tjänst, ungefär som Vipps gör med Mobilepay i Danmark och Finland, menas det.

“Internationellt projekt”

Swish ägs av bland annat Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea och SEB. Sajten lyfter fram att Swish inte är ett statligt alternativ, utan “ett företag som drivs av de svenska storbankerna, som i sin tur har gott om verksamhet utomlands”.

Och det är bara en tidsfråga innan en internationell aktör tar över.

– Den aktören kan mycket väl vara Vipps men behöver inte vara det. Om Tyskland kommer igång med mobila betalningar på samma sätt kan det bli en europeisk storaktör.

Läs mer: Tydligt skifte för bolån i Sverige

Swish i siffror

Idag är Swish alltjämt ett av Sveriges starkaste varumärken. Så här ser tjänstens senaste siffror ut:

- 8,8 miljoner privatanvändare

- 300 000 företag tar betalt med Swish

- 97 947 235 betalningar i september

- 55 317 185 225 kronor swishade i september

- 93 procent av användare swishar eller tar emot swish varje månad

Toppade listan

Tidigare i år utsågs Swish till Sveriges starkaste varumärke – för femte året i rad.

Betaltjänsten toppade listan framför varumärken som Ikea, Volvo, Ica, Arla och Systembolaget.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

Foto: Swish

Text: Redaktionen

S ger nytt besked till väljarna – “Inte optimalt”

2026 10 11

De rödgröna är överens om att stoppa tonårsutvisningarna.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet är överens om att sätta stopp för tonårsutvisningar.

Men det finns fortfarande inte någon regering på plats. Socialdemokraterna meddelar nu väljarna att det därför kan ta tid innan en stopplag blir till verklighet, rapporterar Sveriges Radio.

Kan ta tid

Det är svårt för riksdagen att driva den lagstiftningsprocess som regeringen vanligtvis hanterar.

Därmed ser det inte ut att bli något stopp på tonårsutvisningarna inom någon nära förestående framtid.

– Det är inte optimalt att riksdagen gör den här uppgiften, det optimala är ju att en regering gör uppgiften. Det är där alla resurser finns. Så det kan ta ett tag, säger Socialdemokraternas migrationspolitiska talesperson Ida Karkiainen.

Vill ha Forssells hjälp

I syfte att skynda på stopplagen kommer Karkiainen på tisdag att bjuda in migrationsminister Johan Forssell (M) för att få hans hjälp.

– Bland annat genom att bjuda in migrationsminister Johan Forssell till socialförsäkringsutskottet försöker vi nu få till en bred överenskommelse, det hade varit bra för alla som väntar på besked, säger hon.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

Är överens

Redan i februari meddelade Centerpartiet att de kräver ett stopp på tonårsutvisningarna.

Partiet beskrev det då som “ett omänskligt systemfel som sliter tonåringar från sina familjer”.

– Ibland till länder de knappt varit i eller ens kan språket i. Det är djupt inhumant.

“Självklar del”

I juni gick Miljöpartiet och Vänsterpartiet ut med ett liknande meddelande. Annika Hirvonen, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, menade att det är “grymt och ineffektivt”.

– Det här är människor som är en självklar del av vårt samhälle.

Läs mer: Då ställs S inför det stora testet

Foto: A. Stuber, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet resp Centerpartiet

Text: Redaktionen