UKRAINA: Brutal rysk eskalering

2022 10 13

Över 40 ukrainska städer och byar har under det senaste dygnet utsatts för ryska robotattacker.

Det bekräftar den ukrainska armén på torsdagsmorgonen, rapporterar Reuters.

Upptrappningen sker efter FN:s generalförsamlings fördömande av Rysslands illegala annekteringar i Ukraina.

På onsdagskvällen röstade en klar majoritet för ett fördömande av Moskvas annektering av regionerna Cherson, Zaporizjzja, Donetsk och Luhansk.

Hela 143 av 193 medlemsstater enades om ett fördömande.

Fem länder röstade emot – Belarus, Ryssland, Nordkorea, Nicaragua och Syrien. Flera länder lade ner sina röster, bland annat Kina, Indien och Pakistan.

Varnar för tredje världskrig

I samband med gårdagskvällens omröstning upprepade Ryssland sin ståndpunkt om att västvärlden, genom att hjälpa Ukraina, är en ”direkt part av konflikten”.

Alexander Venediktov, biträdande sekreterare i Rysslands säkerhetsråd, varnade även för att Ukrainas Natoansökan riskerar att utlösa ett tredje världskrig.

- Kyiv är väl medvetna om att ett sådant steg skulle innebära en garanterad eskalering mot ett tredje världskrig, sa Venediktov till ryska nyhetesbyrån TASS.

Ukraina har svarat

Ukraina har svarat på Rysslands senaste robotattacker.

Landets armé har utfört 32 attacker mot 25 ryska militära mål, uppger Reuters.

Håller på att förlora

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har tidigare kommenterat de eskalerande ryska robotattackerna.

Han anser att det är ett tecken på den ryska arméns bekymmer på marken i Ukraina.

– Jag tror att det vi såg i går faktiskt är ett tecken på svaghet, för de kan i verkligheten inte göra framsteg. Ryssland förlorar faktiskt på slagfältet, betonade Stoltenberg på en pressträff i tisdags – dagen efter måndagens ryska terrorbombningar mot infrastruktur och civila mål i Ukraina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Glädjebesked för många svenskar – “3 000 kronor mer i månaden”

2026 05 11

Geopolitisk oro till trots stärks svenskarnas köpkraft.

Det konstaterar Handelsbanken i en färsk konjunkturrapport.

Rubrikerna har varit mörka under den senaste tiden med anledning av kriget i Mellanöstern, som bland annat drivit upp drivmedelspriserna.

Men enligt Handelsbankens prognos kommer svenskarnas köpkraft att stärkas i år, rapporterar Dagens industri.

Nästan 3 000 kronor

Ett lågt inflationstryck och stigande reallöner bidrar till att köpkraften stärks.

Så här ser ett par exempel ut enligt storbankens beräkningar:

- En barnfamilj med medelhöga inkomster och bolån på två miljoner får 2 750 kronor i ökad köpkraft i år.

- Ett höginkomstpar med ett bolån på fyra miljoner kronor får 3 700 kronor i ökad köpkraft i år.

“Stärks mer än vanligt”

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman säger att prognosen inte har ändrats trots kriget i Iran och det stängda Hormuz-sundet.

– Trots stigande energipriser har vi i huvudscenariot inte reviderat vår syn på hushållens köpkraft, som stärks mer än normalt i år, menar hon.

Även SEB har en liknande syn på saken, och tror likt Handelsbanken på att hushållen får det bättre i år.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Lämnades oförändrad

Den senaste inflationsrapporten visade att inflationstakten ligger långt under Riksbankens mål på två procent.

Trots det lämnade centralbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid det senaste mötet.

Riskerna som kopplas till kriget i Mellanöstern bedöms alltjämt vara påtagliga enligt Riksbanken.

Riksbankens ord

Så här lät det från Riksbanken när det senaste räntebeskedet lämnades tidigare i veckan:

– Osäkerheten är betydande och utvecklingen manar till vaksamhet. Skulle kriget bedömas få stora effekter på den globala ekonomin och leda till en bred och varaktig inflationsuppgång skulle Riksbanken behöva höja styrräntan, menas det.

– Samtidigt har konjunkturutvecklingen varit svagare än väntat och det inhemska inflationstrycket är lågt i nuläget.

Läs mer: Svenska hushåll får pengar i juni

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Positivt besked för alla med B-körkort

2026 05 11

Ditt B-körkort blir snart värt mer.

EU planerar en höjning av viktgränsen för B-körkort.

Detta kan ge svenska bilförare tillgång till betydligt fler och tyngre fordon utan extra körkortsprov.

Positivt för miljontals

EU:s beslut att höja viktgränsen för B-körkort från 3,5 ton till 4,25 ton beskrivs som en av de största förändringarna på länge för vanliga bilister.

Det innebär att fler kan köra tyngre fordon utan att behöva ta C-körkort eller andra tilläggsbehörigheter.

– I dag får du med vanligt B-körkort köra personbilar och lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kilo. Det innebär att du kan köra de flesta vanliga bensin-, diesel- och elbilar, uppger Transportstyrelsen.

Skillnad mot tidigare regel

Det så kallade B96-körkortet fungerar redan i dag som en utökning av B-behörigheten och gör det möjligt att köra personbil med släp, så länge den totala sammanlagda vikten inte överstiger 4 250 kilo.

Men det handlar fortfarande om en bil tillsammans med ett släp – och inte om att en ensam bil får väga så mycket.

Det är där skillnaden ligger jämfört med det nya EU-direktivet, som i stället skulle höja gränsen för själva fordonet.

– Europeiska unionen (EU) har beslutat om ett nytt körkortsdirektiv som gäller för samtliga medlemsländer. De nya reglerna kommer att påverka dig som har körkort eller planerar att ta körkort i framtiden, uppger Transportstyrelsen.

Bestämmelsen ingår i EU:s fjärde körkortsdirektiv, som antogs av Europaparlamentet i oktober 2025.

LÄS MER: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Fler bilar blir tillgängliga

En av de tydligaste effekterna är att fler elbilar och större transportfordon ryms inom B-behörigheten.

Dagens elbilar är ofta tunga redan utan last, vilket gör att många idag snabbt når gränsen på 3,5 ton.

För vanliga svenskar innebär det konkret att man kan köra större elbilar, använda rymligare transportbilar vid flytt eller välja tyngre husbilar till sommarsemestern utan att ta extra körkort.

Flera länder har redan infört de nya reglerna. I Nederländerna trädde regeln i kraft redan 2025.

EU planerar att införa nya körregler i hela unionen runt 2029–2030, men fram till dess kommer olika länder ha olika lagar.

LÄS MER: Stormakt uppmanar hela befolkningen att stanna hemma

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen