UKRAINA: Brutal rysk eskalering

2022 10 13

Över 40 ukrainska städer och byar har under det senaste dygnet utsatts för ryska robotattacker.

Det bekräftar den ukrainska armén på torsdagsmorgonen, rapporterar Reuters.

Upptrappningen sker efter FN:s generalförsamlings fördömande av Rysslands illegala annekteringar i Ukraina.

På onsdagskvällen röstade en klar majoritet för ett fördömande av Moskvas annektering av regionerna Cherson, Zaporizjzja, Donetsk och Luhansk.

Hela 143 av 193 medlemsstater enades om ett fördömande.

Fem länder röstade emot – Belarus, Ryssland, Nordkorea, Nicaragua och Syrien. Flera länder lade ner sina röster, bland annat Kina, Indien och Pakistan.

Varnar för tredje världskrig

I samband med gårdagskvällens omröstning upprepade Ryssland sin ståndpunkt om att västvärlden, genom att hjälpa Ukraina, är en ”direkt part av konflikten”.

Alexander Venediktov, biträdande sekreterare i Rysslands säkerhetsråd, varnade även för att Ukrainas Natoansökan riskerar att utlösa ett tredje världskrig.

- Kyiv är väl medvetna om att ett sådant steg skulle innebära en garanterad eskalering mot ett tredje världskrig, sa Venediktov till ryska nyhetesbyrån TASS.

Ukraina har svarat

Ukraina har svarat på Rysslands senaste robotattacker.

Landets armé har utfört 32 attacker mot 25 ryska militära mål, uppger Reuters.

Håller på att förlora

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har tidigare kommenterat de eskalerande ryska robotattackerna.

Han anser att det är ett tecken på den ryska arméns bekymmer på marken i Ukraina.

– Jag tror att det vi såg i går faktiskt är ett tecken på svaghet, för de kan i verkligheten inte göra framsteg. Ryssland förlorar faktiskt på slagfältet, betonade Stoltenberg på en pressträff i tisdags – dagen efter måndagens ryska terrorbombningar mot infrastruktur och civila mål i Ukraina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

30-gradig värme sveper in över Sverige

2026 08 03

Ett nytt varmluftsområde är på väg in över landet.

I förra veckan fick delar av Sverige känna på riktigt höga temperaturer. Men under helgen har värmen sjunkit tillbaka något.

Inledningen av veckan fortsätter i samma fotspår men sedan ser ett nytt område med riktigt varm luft ut att vara på väg söderifrån.

Samtidigt får delar av landet kraftigt regn och inslag av åska.

– Tisdagen bjuder på väder likt måndagen men från kvällen rör sig ett omfattande regnområde in över Värmland som under onsdagen berör landets mellersta delar med inslag av åska. I landskapen kring Vänern kan det röra sig om stora regnmängder på kort tid, uppger SMHI.

– Samtidigt sveper varmare luft in över de södra delarna som i sydost kan ge närmare 30 grader.

Drar vidare

Efter några dagar med riktigt varma temperaturer i södra Sverige väntas värmen dra vidare i slutet av veckan.

När det gäller regnet är riktningen mer osäker.

– Den allra varmaste luften i sydost ser ut att dra vidare bort österut redan under fredagen, framhåller väderinstitutet.

– Regnet dröjer delvis kvar i söder men i nuläget är det osäkert om regnets tyngdpunkt tar sig vidare upp över landets norra delar eller om det utan omväg tar sikte på Finland.

Läs också: Mer pengar till svenska lantbrukare

Stora risker

SMHI varnar för att risken för skogsbrand är stor just nu. Varningen gäller i princip hela Götaland och Svealand.

Allmänheten uppmanas därför att kontrollera om eldningsförbud råder i det område där man bor och att vara mycket försiktig vid eldning eller arbete med stora maskiner utomhus.

Vattenbrist

Samtidigt råder risk för vattenbrist i stora delar i södra Sverige, då grundvattennivåerna är låga.

SMHI uppmanar till sparsamhet.

- Du som använder kommunalt vatten bör vara uppmärksam på att kommunen kan utfärda restriktioner och uppmana till vattenbesparande åtgärder.

- Du som har enskilt vatten från egen eller delad brunn bör vara sparsam med vattenförbrukningen eftersom låga grundvattennivåer kan minska uttagskapaciteten och försämra vattenkvaliteten.

- Låga vattennivåer kan ha negativ påverkan på växt- och djurliv inom jordbruket och i naturen.

Andra läser: Svenskarna binder sina bolån

Foto: D. Schludi

Text: Redaktionen