24feb26

UKRAINA: Brutal rysk eskalering

2022 10 13

Över 40 ukrainska städer och byar har under det senaste dygnet utsatts för ryska robotattacker.

Det bekräftar den ukrainska armén på torsdagsmorgonen, rapporterar Reuters.

Upptrappningen sker efter FN:s generalförsamlings fördömande av Rysslands illegala annekteringar i Ukraina.

På onsdagskvällen röstade en klar majoritet  för ett fördömande av Moskvas annektering av regionerna Cherson, Zaporizjzja, Donetsk och Luhansk.

Hela 143 av 193 medlemsstater enades om ett fördömande. 

Fem länder röstade emot – Belarus, Ryssland, Nordkorea, Nicaragua och Syrien. Flera länder lade ner sina röster, bland annat Kina, Indien och Pakistan.

Varnar för tredje världskrig

I samband med gårdagskvällens omröstning upprepade Ryssland sin ståndpunkt om att västvärlden, genom att hjälpa Ukraina, är en ”direkt part av konflikten”.

Alexander Venediktov, biträdande sekreterare i Rysslands säkerhetsråd, varnade även för att Ukrainas Natoansökan riskerar att utlösa ett tredje världskrig.

- Kyiv är väl medvetna om att ett sådant steg skulle innebära en garanterad eskalering mot ett tredje världskrig, sa Venediktov till ryska nyhetesbyrån TASS.

Ukraina har svarat

Ukraina har svarat på Rysslands senaste robotattacker.  

Landets armé har utfört 32 attacker mot 25 ryska militära mål, uppger Reuters.

Håller på att förlora

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har tidigare kommenterat de eskalerande ryska robotattackerna. 

Han anser att det är ett tecken på den ryska arméns bekymmer på marken i Ukraina.

– Jag tror att det vi såg i går faktiskt är ett tecken på svaghet, för de kan i verkligheten inte göra framsteg. Ryssland förlorar faktiskt på slagfältet, betonade Stoltenberg på en pressträff i tisdags – dagen efter måndagens ryska terrorbombningar mot infrastruktur och civila mål i Ukraina.  

Foto:  President of Russia Office

Text: Redaktionen


17 april 2026

Natoländer sätter in militären – Trump rasande

2026 04 17

Vita huset har riktat svidande kritik mot Nato för att inte ha backat upp USA i kriget mot Iran.

Nu agerar medlemsjättarna Storbritannien och Frankrike, efter beskedet om att Iran kommer att öppna Hormuzsundet.

De två länderna kommer att inleda ett defensivt militärt uppdrag för att skydda sjöfarten, meddelar den brittiska premiärministern Keir Starmer.

– Så snart förhållandena tillåter, säger han enligt Sky News.

Trump: "HÅLL ER BORTA"

Beskedet har fått Donald Trump, som flera gånger bett Nato om hjälp för att öppna Hormuzsundet, att slå bakut.

– Nu när situationen i Hormuzsundet är över fick jag ett samtal från Nato där de undrade om vi behöver behöver hjälp. JAG SADE ÅT DEM ATT HÅLLA SIG BORTA, OM DE INTE BARA VILL LASTA SINA SKEPP MED OLJA, dundrar presidenten i versaler på Truth Social.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! tillägger Trump.

"Globalt ansvar"

Enligt Keir Starmer kommer den brittiska och franska militären bland annat att arbeta med att röja minor för att säkra sjöfarten i det omtalade sundet.

– Hela världen behöver se en lösning här, säger premiärministern.

– Att åter öppna sundet är en global nödvändighet och ett globalt ansvar. Vi måste agera för att få den globala energi- och handeln att flyta fritt igen, för att sänka priserna för arbetande människor. Våra människor behöver se en återgång till fred och stabilitet och vi kommer att fylla vårt fulla uppdrag.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Kristersson: "Sverige stå redo"

Flera Natoallierade kommer att ingå i det uppdrag som Storbritannien och Frankrike ska leda. Norge är ett av dem.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har också uttalat sig om eftermiddagens besked om Hormuszundet.

Viktiga diskussioner idag om den allvarliga situationen vid Hormuzsundet på inbjudan av Emmanuel Macron och Keir Starmer. Fri sjöfart är en global angelägenhet som berör oss alla. Sverige står redo att bidra, efter en permanent vapenvila, för att säkra fri passage genom sundet, uttrycker Kristersson på X.

LÄS MER: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0 resp Defense Imagery, Flickr, Open Government License 

Text: Redaktionen


17 april 2026

Superprognos för Sverige – värmebölja på gång

2026 04 17

I princip hela Sverige har på fredagen kunnat njuta av klart och soligt vårväder.

På flera håll landade temperaturen på runt 15 grader.

En liten försmak på vad som komma skall.

Sommaren 2026 väntas nämligen bli “varmare än vanligt”, förutspår meteorologen Mika Rantanen enligt Aftonbladet.

– Vi ser temperaturer som ligger ungefär en till två grader över det normala i Sverige. Framöver bör man vara beredd på mer intensiva värmeböljor, det är den nya verkligheten, säger han till tidningen.

Förbered för värmebölja

Mika Rantanen är verksam vid Meteorologiska Institutet i Finland. Han har studerat den prognos som ECMWF, Europacentret för medellånga väderprognoser, har gjort inför maj, juni och juli i år.

Trenden är tydlig.

Värmeböljor blir både vanligare och mer intensiva på grund av klimatförändringarna, konstaterar meteorologen. Det innebär dock inte att varje sommar kommer bli varmare än föregångaren, men i år ser det åtminstone ut som att såväl maj som juni och juli kommer att klå snittet.

Juli är nästan alltid varmast, men ökningen jämfört med det normala är något mindre, säger Mika Rantanen.

En blandning

SMHI gör inga långtidsprognoser, utan ser enbart till de kommande tio dagarna. Därför har väderinstitutet inte gjort någon uppskattning för årets sommar.

Förra året kunde dock en rejäl mix konstateras. I Norrland slogs värmerekord medan det på vissa platser i södra Sverige till och med var kallare än vanligt.

– Sommaren 2025 var verkligen full av kontraster! Vi har haft nya värmerekord i norr, ovanligt kraftiga regn och frost i söder, säger Misha Lundgren som är meteorolog på SMHI.

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas

"Vädermonstret" vaknar i år

Vad som är säkert är emellertid att mars 2026 blev den varmaste marsmånaden som hittills uppmätts i Sverige, enligt SMHI.

I år finns det också skäl att bevaka det för året ovanligt starka väderfenomenet El Niño, som kan resultera i höga globala temperaturer.

Marianne Tronstand Lund, forskare på klimatforskningsinstitutet CICERO, förväntar sig nya värmerekord även till sommaren. Framför allt i länderna kring Medelhavet.

Vi kommer att fortsätta se extrema väderhändelser som är ännu mer extrema än tidigare – och som kan inträffa vid tidigare tidpunkter, säger hon till Dagbladet.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Foto: J. Ferlič resp T. Sergej

Text: Redaktionen