Bussar slutar köra – efter ”bedrövligt beteende”

2023 09 25

Den som bor i tätorten Heby i närheten av Uppsala behöver inte vänta på bussen när solen har gått ner.

Bussarna kommer inte att köra in i området under kvällstid.

Mellan klockan sju på kvällen och fyra på morgonen kommer bussarna inte att stanna i Heby tätort.

Det har UL, som är ansvariga för kollektivtrafiken inom Region Uppsala, och trafikföretaget Keolis beslutat.

Anledningen till busstoppet är att det förekommit omfattande stenkastning mot bussar i området.

Ett tiotal incidenter har rapporterats i september, uppger SVT Nyheter.

– Det är ett bedrövligt beteende. För invånarna i Heby kommun är kollektivtrafiken väldigt viktigt. Vi är därför verkligen bekymrade över den här, säger Emma Burstedt, som är kommunchef i Heby kommun, till tv-kanalen.

Prioriterar resenärernas säkerhet

Lina Charlotta Lundberg, avdelningschef vid UL, hoppas att beslutet kommer att få effekt.

– Vi beklagar att vi behövt fatta det här beslutet, som påverkar alla som vill och behöver resa med buss 848 i Heby, men vi måste sätta resenärernas och förarnas säkerhet i först rummet. Vi hoppas att de som gör detta ska förstå allvaret och sluta kasta sten, säger hon i ett uttalande.

UL har under en längre tid försökt komma till bukt med situationen.

I början av förra veckan satte man in väktare under kvällarna för att försöka få stopp på stenkastningen.

– Vi ser allvarligt på händelserna i Heby och har en nära och bra dialog med UL om åtgärder. Det möjliggör att vi tillsammans med UL kan ta beslut som gynnar förarnas trygghet och säkerhet, framhåller Johan Rosengren, chef vid arbetsrätt- och arbetsmiljöavdelningen på Keolis.

Nytt möte i veckan

På onsdag väntar ett nytt möte mellan Heby kommun, polisen och UL.

Förhoppningen är att busstrafiken ska kunna återupptas som vanligt i slutet av veckan.

Men en förlängning av stoppet är även ett tänkbart scenario.

– Vi kan inte släppa in bussarna igen innan vi har en tydlig handlingsplan för att resorna ska vara säkra, säger Emma Burstedt till SVT.

Foto: D. Kopezhanov

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen