Bussar slutar köra – efter ”bedrövligt beteende”

2023 09 25

Den som bor i tätorten Heby i närheten av Uppsala behöver inte vänta på bussen när solen har gått ner.

Bussarna kommer inte att köra in i området under kvällstid.

Mellan klockan sju på kvällen och fyra på morgonen kommer bussarna inte att stanna i Heby tätort.

Det har UL, som är ansvariga för kollektivtrafiken inom Region Uppsala, och trafikföretaget Keolis beslutat.

Anledningen till busstoppet är att det förekommit omfattande stenkastning mot bussar i området.

Ett tiotal incidenter har rapporterats i september, uppger SVT Nyheter.

– Det är ett bedrövligt beteende. För invånarna i Heby kommun är kollektivtrafiken väldigt viktigt. Vi är därför verkligen bekymrade över den här, säger Emma Burstedt, som är kommunchef i Heby kommun, till tv-kanalen.

Prioriterar resenärernas säkerhet

Lina Charlotta Lundberg, avdelningschef vid UL, hoppas att beslutet kommer att få effekt.

– Vi beklagar att vi behövt fatta det här beslutet, som påverkar alla som vill och behöver resa med buss 848 i Heby, men vi måste sätta resenärernas och förarnas säkerhet i först rummet. Vi hoppas att de som gör detta ska förstå allvaret och sluta kasta sten, säger hon i ett uttalande.

UL har under en längre tid försökt komma till bukt med situationen.

I början av förra veckan satte man in väktare under kvällarna för att försöka få stopp på stenkastningen.

– Vi ser allvarligt på händelserna i Heby och har en nära och bra dialog med UL om åtgärder. Det möjliggör att vi tillsammans med UL kan ta beslut som gynnar förarnas trygghet och säkerhet, framhåller Johan Rosengren, chef vid arbetsrätt- och arbetsmiljöavdelningen på Keolis.

Nytt möte i veckan

På onsdag väntar ett nytt möte mellan Heby kommun, polisen och UL.

Förhoppningen är att busstrafiken ska kunna återupptas som vanligt i slutet av veckan.

Men en förlängning av stoppet är även ett tänkbart scenario.

– Vi kan inte släppa in bussarna igen innan vi har en tydlig handlingsplan för att resorna ska vara säkra, säger Emma Burstedt till SVT.

Foto: D. Kopezhanov

Text: Redaktionen

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen

Historiskt nederlag för Putin – värre än andra världskriget

2026 01 12

Den 22 juni 1941 blev Sovjetunionen indragna i kriget mot Adolf Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Naziregimen i Tyskland invaderade och inledde det som i Ryssland kallas för ”Stora fosterländska kriget”.

I maj 1945 lades vapnen ner i Europa, vilket innebar att Sovjetunionen lämnade 1 418 dagar av krig bakom sig.

Nu befinner sig den ryska nationen i ett nytt krig som nu går in i ett historiskt skede.

1 419 dagar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland, med full kraft, Ukraina.

Efter snart fyra år av krig passeras nu ett historiskt skede i kriget.

– Den "särskilda militära operationen" mot Ukraina, som Vladimir Putin inledde den 24 februari 2022, överskrider nu varaktigheten av Stora fosterländska kriget. Den 12 januari 2025 är den 1 419:e dagen av kriget, rapporterar The Moscow Times.

Var tänkt som ett blixtkrig

Att Ryssland fortfarande, efter nästan fyra år, skulle befinna sig i krig med Ukraina var det troligtvis inte många som trodde i början av invasionen.

Allra minst ryssarna i Kreml.

– Kriget, som var tänkt som ett segerrikt blixtkrig där Kiev skulle falla på tre dagar, har förvandlats till en blodig uppgörelse som gjort Ryssland till världsrekordhållare i antal sanktioner och som har inneburit förluster många gånger högre än krigen i Afghanistan och Tjetjenien tillsammans, uppger tidningen.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Ryska armén lider stora förluster

Under det långa kriget har den ryska armén lidit stora förluster på slagfältet.

– Enligt Natos uppskattningar har den ryska armén i december 2025 förlorat över 1 miljon soldater som dödats eller sårats, uppger tidningen.

– Bland de skadade är omkring 400 000 personer nu funktionshindrade.

Stora ekonomisk smäll

Utöver de stora mänskliga förlusterna har kriget också inneburit stora ekonomiska bakslag.

– Kriget suger ut ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, säger den ryska ekonomen Sergej Aleksasjenko, rapporterar The Moscow Times.

– Trycket från västerländska sanktioner som begränsar tillgången till modern teknik och utrustning gör produktionen omodern och ineffektiv.

LÄS MER: Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen