Butiker tvingas ta bort kött från hyllorna

2021 11 07

Flera livsmedelsbutiker i Örebro känner sig nu tvingade att ta bort stora mängder kött från butikshyllorna.

– Det är jättefrustrerande, säger ICA-handlaren Patrik Malmberg till SVT.

På vanliga öppettider

Orsaken är att butikerna drabbats av omfattande stölder inne i butikerna på vanliga öppettider. Det kan handla om flera tusen kronor vid ett enskilt tillfälle.

Får jaga tjuvar

– Det är jättefrustrerande, vi vill lägga tid och energi på att vara en bra butik och göra våra kunder nöjda. Men nu får vi jaga tjuvar istället och det är inte alls kul, säger Patrik Malmberg, ICA-handlare på Ekershallen, till SVT.

Inte för egen konsumtion

Han berättar om hur folk kan komma in i affären och gå fram och totalt rensa hyllor på kött men även fisk och han misstänker att det inte handlar om egen konsumtion.

– Vi vet inte exakt vart det tar vägen, säger han till SVT.

Polisen i Polisregion Bergslagen misstänker att varor säljs vidare till andra företag som i sin tur för ut varorna på marknaden.

Får kontakta personalen

För att hantera problemen med butikstjuvarna känner sig flera butiker helt enkelt tvingade att ta bort kött från hyllorna och bara ha några fåtal paket ute i butiken. Vill kunderna ha mer får de kontakta personalen.

Så illa är det just nu

– Här ser vi en tom köttdisk. För vi kan inte ha köttet ute i butiken. Vi fyller på något enstaka paket i stöten och sen får kunderna säga till om de vill ha mer. Så illa är det just nu tyvärr, säger ICA-handlaren Patrik Malmberg till SVT.

ANALYS

Stölderna resulterar i en rad problem varav förlorade intäkter kanske är det som är enklast att mäta men otrygg arbetsmiljö för butikspersonalen är en annan påtaglig och negativ följdeffekt. Butikerna vittnar om bra samarbete med polisen som engagerat sig i frågan men det är förfärligt att man inte ens ska kunna ha matvaror ute i butikerna utan att drabbas av stölder.

Forskning viktig i kampen mot brottsligheten

Inom politiken har forskning och innovation blivit en viktig fråga och det finns till och med en forskningsminister i form av Matilda Ernkrans (S). Hennes formella titel är minister för högre utbildning och forskning.

Just forskning, innovation och uppfinningar blir allt mer kopplat till kampen mot brottsligheten. En intressant fråga är om man kan komma på olika uppfinningar och innovationer för att mer effektivt än i dag motverka stölder i butiker.

Internationellt problem

Kött- och fiskstölderna är exempel på väldigt konkreta och handfasta problem som är lätt för allmänheten att se framför sig rent visuellt. Och problemet finns även globalt så kanske finns det redan effektiva lösningar i andra länder.

Kampen mot brottsligheten är ofta en kamp där uppfinningar och tekniska framsteg bidrar med många viktiga metoder. Kameraövervakning är ett bra exempel.

Foto: Ica-gruppen, Jessica Gow

[yop_poll id="864"]
24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen