Carl Bildt kommenterar Lundin Oil

2023 09 06

I veckan inleddes det som har kallats för den största rättegången i svensk historia.

De två tidigare Lundin Oil-topparna Ian Lundin och Alexandre Schneiter ställs inför rätta, anklagade för medhjälp till grovt krigsbrott i Sudan mellan 1999-2003.

Enligt åklagarsidan har Lundin Oils närvaro i det krigsdrabbade landet kostat över 10 000 människoliv.

Den sudanesiska regimen uppges ha beordrat milisgrupper att säkra områden som var av intresse för Lundin Oil.

Enligt rapporter från flera olika människorättsorganisationer ska 160 000 personer fördrivits från områdena. Cirka 12 000 människor förlorade livet. Diverse rapporter beskriver brutala våldshandlingar – allt från flygattacker till massavrättningar och mordbränder.

Rättegången, som kommer att pågå i över två år och väntas nå ett slut i början av 2026, ska reda ut Ian Lundin och Alexandre Schneiter potentiella roll i Sudan-regimens övergrepp.

Åklagarsidan anser att männen gjort sig skyldiga för medhjälp till folkrättsbrott. Lundin och Schneiter nekar till brott.

Carl Bildt satt i styrelsen

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt satt i Lundin Oils styrelse när våldsamheterna inträffade i Sudan.

Nu kommenterar han rättsfallet.

Carl Bildt riktar skarp kritik mot rättsväsendet.

– Det är bisarrt att detta har pågått under en så lång tid. Jag gav vittnesmål för tio år sedan har jag inte fått någon information över huvud taget, säger han i SVT:s Morgonstudio.

Ska vittna

Carl Bildt har kallats in för att vittna under rättegången.

Hans vittnesmål kommer dock att dröja.

Bildt är inte välkommen förrän i februari 2025.

En alldeles för lång väntetid, enligt ex-ministern.

– Jag kommer gärna i morgon. Så här kan inte rättsväsendet hålla på, säger Bildt till SVT.

Avslutningsvis förutspår Carl Bildt rättegångens utfall. Han är tämligen säker på att åklagarsidan kommer att förlora målet.

– Det jag har sett saknar substans, säger han till tv-kanalen.

Carl Bildt pekar på att oljebolagets dåvarande kunskap om Sudan-regimens agerande troligtvis kommer att leda till en friande dom.

Sex år

Carl Bildt satt i Lundin Oils styrelse mellan 2001-2006.

Han är inte misstänkt för något brott

Foto: Joakim Berndes

Text: Redaktionen

Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium.

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen.

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg.

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar"

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen

Ryssland hotar Sverige – kan skicka in allt

2026 03 25

Rysslands utrikesdepartement går till skarpt angrepp mot Sverige.

Sverige har i närtid bordat och beslagtagit två fartyg som misstänks tillhöra den ryska skuggflottan.

Och genom agerandet mot Sea Owl 1 och Caffa vill Kustbevakningen skicka en signal.

– Vi räknar med att vi förr eller senare får ut vårt budskap. På våra vatten är de inte välkomna, säger myndighetens biträdande operativa chef Daniel Stenling, till DN.

Ryssland rasande

Sverige är inte ensamt om att slå till mot fartyg från den ryska skuggflottan.

Flera europeiska länder har gått samma väg, vilket nu får Ryssland att rasa.

– Europeiska länder som Frankrike, Sverige och Finland agerar ostraffat när de stoppar fartyg som de anser vara oönskade och eskorterar dem till sina hamnar, uppger Rysslands utrikesdepartement i ett uttalande, rapporterar TV4.

Hotar Sverige

Det ryska uttalandet stannar inte där.

Nu riktar Moskva också ett hot, bland annat mot Sverige, om att tillslagen mot fartygen inte kommer lämnas obesvarade.

Ryssland är beredda att skicka in alla åtgärder som behöver för att slå tillbaka sådana aktioner.

– Sådana aktioner av sjöröveri och laglöshet kommer inte att bli obesvarade från vår sida, inklusive genom användning av alla nödvändiga medel, dundrar det ryska utrikesdepartementet.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare går i taket – efter Ulf Kristerssons uttalande

Kommer fortsätta

Beskedet från den svenska kustbevakningen är att fartygen inte uppfyller de krav som finns i havsrättskonventionen från FN.

Certifikat, försäkringar, underhåll och kompetent besättning saknas, menar Daniel Stenling.

– Det är ett hot mot sjösäkerheten i våra områden och det kommer vi att ingripa mot, säger han till DN.

Tydlig ökning

Den ryska skuggflottans trafik i Östersjön ökar kraftigt, Jonas Kjellén, militäranalytiker på FOI, rapporterar SVT.

Och fartygen i Östersjön är avgörande för den ryska ekonomin, eftersom hamnarna i Svarta havet till stor del skurits av.

– Fartygen är livlinan för Ryssland just nu. Man är ekonomiskt beroende av skuggflottan i Östersjön, säger Jonas Kjellén till kanalen.

LÄS MER: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen