Carl Bildt kommenterar Lundin Oil

2023 09 06

I veckan inleddes det som har kallats för den största rättegången i svensk historia.

De två tidigare Lundin Oil-topparna Ian Lundin och Alexandre Schneiter ställs inför rätta, anklagade för medhjälp till grovt krigsbrott i Sudan mellan 1999-2003.

Enligt åklagarsidan har Lundin Oils närvaro i det krigsdrabbade landet kostat över 10 000 människoliv.

Den sudanesiska regimen uppges ha beordrat milisgrupper att säkra områden som var av intresse för Lundin Oil.

Enligt rapporter från flera olika människorättsorganisationer ska 160 000 personer fördrivits från områdena. Cirka 12 000 människor förlorade livet. Diverse rapporter beskriver brutala våldshandlingar – allt från flygattacker till massavrättningar och mordbränder.

Rättegången, som kommer att pågå i över två år och väntas nå ett slut i början av 2026, ska reda ut Ian Lundin och Alexandre Schneiter potentiella roll i Sudan-regimens övergrepp.

Åklagarsidan anser att männen gjort sig skyldiga för medhjälp till folkrättsbrott.  Lundin och Schneiter nekar till brott.

Carl Bildt satt i styrelsen

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt satt i Lundin Oils styrelse när våldsamheterna inträffade i Sudan.

Nu kommenterar han rättsfallet.

Carl Bildt riktar skarp kritik mot rättsväsendet.

– Det är bisarrt att detta har pågått under en så lång tid. Jag gav vittnesmål för tio år sedan har jag inte fått någon information över huvud taget, säger han i SVT:s Morgonstudio.

Ska vittna

Carl Bildt har kallats in för att vittna under rättegången.

Hans vittnesmål kommer dock att dröja.

Bildt är inte välkommen förrän i februari 2025.

En alldeles för lång väntetid, enligt ex-ministern.

–  Jag kommer gärna i morgon. Så här kan inte rättsväsendet hålla på, säger Bildt till SVT.

Avslutningsvis förutspår Carl Bildt rättegångens utfall. Han är tämligen säker på att åklagarsidan kommer att förlora målet.

– Det jag har sett saknar substans, säger han till tv-kanalen.

Carl Bildt pekar på att oljebolagets dåvarande kunskap om Sudan-regimens agerande troligtvis kommer att leda till en friande dom.

Sex år

Carl Bildt satt i Lundin Oils styrelse mellan 2001-2006.

Han är inte misstänkt för något brott

Foto: Joakim Berndes

Text: Redaktionen


JUST NU: Larmet inför julskinkan – ”hjärtskärande” avslöjande

2025 11 27

– Bakom varje julskinka finns en gris som har lidit, gömd bakom djurfabrikernas stängda dörrar. Många har nog valt att titta bort, just för att vi egentligen bryr oss och vet att grisarna förtjänar bättre.

Det säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt, efter att ha granskat nytt bild- och filmmaterial från fyra svenska grisfabriker i Västra Götaland.

Enligt Hogevik visar materialet allvarliga brister i djurhållningen. Grisar hålls i karga, smutsiga och trånga utrymmen, på hårda golv utan strö. Många djur är mycket smutsiga, och både skadade och döda grisar förekommer i materialet.  

– Det är fruktansvärt att se den misär som grisarna lever i. Ännu mer hjärtskärande blir det med vetskapen om att miljontals svenska grisar stängs in under samma grymma villkor. Grisarna föds, lever och dör under förhållanden som inga djur ska behöva uthärda, säger Tina Hogevik som uppmanar allmänheten att stå över julskinkan i år.  

– Inför den här julen uppmanar jag alla som har tänkt att äta griskött att i stället möta grisarnas blick, och sluta brottas med de ursäkter som skymmer sikten. Skippa julskinkan och välj vego i jul.

Polisanmält

Efter granskningen har Djurens Rätt valt att polisanmäla fyra grisfabriker för misstänkt djurplågeri. Anmälningar har även gjorts till länsstyrelsen.

– Bildmaterialet visar inte bara tydliga lagbrott, utan också det systematiska djurplågeri som vi förväntas acceptera som normalt i svenska djurfabriker. Det handlar alltså inte om några enstaka fall av vanvård. Det här är ett inbyggt systemfel – långt ifrån den putsade bild som köttindustrins reklam har vant oss vid, säger Tina Hogevik. 

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare 

120 000 grisar

Organisationen uppskattar att 120 000 grisar har passerat anläggningarna under en tidsperiod på drygt tio år. Under samma period har länsstyrelserna genomfört djurskyddskontroller vid totalt fem tillfällen på anläggningar.

LÄS OCKSÅ: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: J. Fiander

Text: Redaktionen


27 nov 2025

Stor förändring i opinionen – inte hänt på två år

2025 11 27

Gapet mellan de politiska blocken har krympt markant.  

Det visar en opinionsundersökning från Demoskop, som SvD och Aftonbladet har tagit del av.

Regeringen och Sverigedemokraterna närmar sig oppositionen.

Enligt mätningen är skillnaden mellan den rödgröna sidan och Tidöpartierna nu 4,1 procentenheter – den lägsta nivån på två år.

Jämfört med oktober har avståndet minskat med 1,6 procentenheter. Tillsammans får de fyra oppositionspartierna 50,8 procent, medan Tidöpartierna landar på 46,7 procent.

V och MP tappar

Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet går bakåt jämfört med förra mätningen i oktober.

V tappar från 7,0 till 6,3 procent och MP från 7,4 till 6,4 procent.

Demoskops opinionschef Johan Martinsson noterar att Vänsterpartiet har fallit tillbaka ordentligt från att ha noterat ett stöd på omkring 9 procent under förra hösten och sommaren.

– Det går definitivt sämre nu än vad det gjorde under förra sommaren och hösten. Då hade de en starkare period, då de låg mellan 8 och nästan 9,5 procent, säger han till SvD.

”Elefanten i rummet”

Trots det minskade gapet finns det skäl för Tidöpartierna att känna oro. Liberalerna hamnar återigen under riksdagsspärren med ett stöd på ynka 2,4 procent.

– Elefanten i rummet är ju att Liberalernas procent inte räknas om de inte har 4 procent. Om Liberalerna åker ut är det svårt att föreställa sig en moderatledd regering i nuläget, säger Martinsson till tidningen.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

SD-väljare besvikna

Liberalerna vidhåller att man inte kommer släppa in Sverigedemokraterna i en eventuell högerregering efter valet. SD uppger i sin tur att partiet kommer gå i opposition om man inte får en plats i en framtida regering.  

Enligt en ny undersökning från DN/Ipsos påverkar maktkampen Sverigedemokraternas väljares syn på samarbetspartiet. Endast var sjunde SD-väljare vill ha med L i nästa regering, medan var fjärde bara kan tänka sig det om det är absolut nödvändigt.

– Det kan nog ses som en direkt konsekvens av Simona Mohamssons besked i regeringsfrågan, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

LÄS OCKSÅ: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen