Carl Bildt kommenterar Lundin Oil

2023 09 06

I veckan inleddes det som har kallats för den största rättegången i svensk historia.

De två tidigare Lundin Oil-topparna Ian Lundin och Alexandre Schneiter ställs inför rätta, anklagade för medhjälp till grovt krigsbrott i Sudan mellan 1999-2003.

Enligt åklagarsidan har Lundin Oils närvaro i det krigsdrabbade landet kostat över 10 000 människoliv.

Den sudanesiska regimen uppges ha beordrat milisgrupper att säkra områden som var av intresse för Lundin Oil.

Enligt rapporter från flera olika människorättsorganisationer ska 160 000 personer fördrivits från områdena. Cirka 12 000 människor förlorade livet. Diverse rapporter beskriver brutala våldshandlingar – allt från flygattacker till massavrättningar och mordbränder.

Rättegången, som kommer att pågå i över två år och väntas nå ett slut i början av 2026, ska reda ut Ian Lundin och Alexandre Schneiter potentiella roll i Sudan-regimens övergrepp.

Åklagarsidan anser att männen gjort sig skyldiga för medhjälp till folkrättsbrott.  Lundin och Schneiter nekar till brott.

Carl Bildt satt i styrelsen

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt satt i Lundin Oils styrelse när våldsamheterna inträffade i Sudan.

Nu kommenterar han rättsfallet.

Carl Bildt riktar skarp kritik mot rättsväsendet.

– Det är bisarrt att detta har pågått under en så lång tid. Jag gav vittnesmål för tio år sedan har jag inte fått någon information över huvud taget, säger han i SVT:s Morgonstudio.

Ska vittna

Carl Bildt har kallats in för att vittna under rättegången.

Hans vittnesmål kommer dock att dröja.

Bildt är inte välkommen förrän i februari 2025.

En alldeles för lång väntetid, enligt ex-ministern.

–  Jag kommer gärna i morgon. Så här kan inte rättsväsendet hålla på, säger Bildt till SVT.

Avslutningsvis förutspår Carl Bildt rättegångens utfall. Han är tämligen säker på att åklagarsidan kommer att förlora målet.

– Det jag har sett saknar substans, säger han till tv-kanalen.

Carl Bildt pekar på att oljebolagets dåvarande kunskap om Sudan-regimens agerande troligtvis kommer att leda till en friande dom.

Sex år

Carl Bildt satt i Lundin Oils styrelse mellan 2001-2006.

Han är inte misstänkt för något brott

Foto: Joakim Berndes

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

– Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen