Carl Bildt rasar – ”från absurt till farligt”

2025 01 07

Tidigare statsministern och utrikesministern Carl Bildt (M) rasar mot en utveckling som han menar har gått ”från absurd till farlig”.

Carl Bildt (M) är en av Sveriges mest erfarna makthavare, och har bland annat varit statsminister och utrikesminister.

Även om Bildt sedan länge har slutat som minister så har han fortfarande starka åsikter om vad som händer i världen.

Nu rasar Carl Bildt – mot USA:s tillträdande president Donald Trump.

”Politisk kärnvapendetonation”

Under tisdagen sade Donald Trump att han inte utesluter att använda sig av militären till hjälp för att ta kontroll över Grönland och Panamakanalen, vilket bland annat CNN har rapporterat.

Trump har också gjort uppmärksammade uttalanden om Kanada som ”den 51:a delstaten”.

Tidigare statsministern och utrikesministern Carl Bildt rasar mot Trumps kommentarer i flera engelskspråkiga inlägg på X.

Bildt nämner bland annat Donald Trumps son, Trump Jr och dennes resa till Nuuk på Grönland, och kallar Donald Trumps uttalanden för en ”politisk kärnvapendetonation”.

– Trump Jr:s fyra timmar privata besök i Nuuk, åtföljt av ganska påstridiga kommentarer från dennes far om USA:s ambitioner för Grönland, var något av en politisk kärnvapendetonation i relationen till det allierade Danmark, kommenterar Carl Bildt på X.

Men det är inte det enda som Bildt har att säga.

”Från det absurda till det farliga”

Vissa anser att Donald Trumps utspel om bland annat Grönland, som ägs av Danmark – en allierad till USA inom ramen för Nato – är absurda.

Men Carl Bildt menar att de är mer än så.

Han anser att Trumps utsagor är på väg att gå från att vara absurda – till att vara farliga.

– Idag uteslöt Trump åtminstone att använda amerikanskt militärt våld mot Kanada – men han uteslöt inte att använda det mot Danmark om högre tullar inte skulle räcka för att få dem att komma överens i Grönlandsfrågan.

– Det här rör sig snabbt från det absurda till det farliga, menar Carl Bildt i kommentaren på X.

Foto: Caroline Andersson Renaud, Talarforum

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)