Carl Bildt rasar – ”från absurt till farligt”

2025 01 07

Tidigare statsministern och utrikesministern Carl Bildt (M) rasar mot en utveckling som han menar har gått ”från absurd till farlig”.

Carl Bildt (M) är en av Sveriges mest erfarna makthavare, och har bland annat varit statsminister och utrikesminister.

Även om Bildt sedan länge har slutat som minister så har han fortfarande starka åsikter om vad som händer i världen.

Nu rasar Carl Bildt – mot USA:s tillträdande president Donald Trump.

”Politisk kärnvapendetonation”

Under tisdagen sade Donald Trump att han inte utesluter att använda sig av militären till hjälp för att ta kontroll över Grönland och Panamakanalen, vilket bland annat CNN har rapporterat.

Trump har också gjort uppmärksammade uttalanden om Kanada som ”den 51:a delstaten”.

Tidigare statsministern och utrikesministern Carl Bildt rasar mot Trumps kommentarer i flera engelskspråkiga inlägg på X.

Bildt nämner bland annat Donald Trumps son, Trump Jr och dennes resa till Nuuk på Grönland, och kallar Donald Trumps uttalanden för en ”politisk kärnvapendetonation”.

– Trump Jr:s fyra timmar privata besök i Nuuk, åtföljt av ganska påstridiga kommentarer från dennes far om USA:s ambitioner för Grönland, var något av en politisk kärnvapendetonation i relationen till det allierade Danmark, kommenterar Carl Bildt på X.

Men det är inte det enda som Bildt har att säga.

”Från det absurda till det farliga”

Vissa anser att Donald Trumps utspel om bland annat Grönland, som ägs av Danmark – en allierad till USA inom ramen för Nato – är absurda.

Men Carl Bildt menar att de är mer än så.

Han anser att Trumps utsagor är på väg att gå från att vara absurda – till att vara farliga.

– Idag uteslöt Trump åtminstone att använda amerikanskt militärt våld mot Kanada – men han uteslöt inte att använda det mot Danmark om högre tullar inte skulle räcka för att få dem att komma överens i Grönlandsfrågan.

– Det här rör sig snabbt från det absurda till det farliga, menar Carl Bildt i kommentaren på X.

Foto: Caroline Andersson Renaud, Talarforum

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen