Centern stor vinnare

2021 10 12

Annie Lööf och Centerpartiet har en betydande chans att bli den stora vinnaren i valet 2022.

Nu på söndagsmorgonen presenteras Kantar Sifos nya sammanvägning av Novus, Sifo och Ipsos mätningar och återigen står Centern som vågmästare.

Ingen regering utan Centern

En majoritet av mätningarna under den pågående mandatperioden visar samma sak – M-KD-SD-L-sidan går starkt men når inte upp till majoritet utan måste ha Centerns stöd för att kunna bilda regering. Samtidigt är även S-sidan beroende av C för att kunna bilda en ny regering efter valet 2022.

Här är Kantar Sifos nya väljaropinion för september:

                                                       Sept         Aug        

🔴Vänsterpartiet                 10,6         -0,9         
🔴Socialdemokraterna     25,9         +0,9        
🟢Miljöpartiet                          4,1         -0,3         
🟢Centern                                  8,8         +0,2        
🔵Liberalerna                           2,8         +0,3        
🔵Moderaterna                    22,0         +0,2       
🔵Kristdemokraterna         4,6          +0,0        
🔵SD                                           19,7        -0,4          
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  49,4       -0,1          
🔵🔵 M+KD+SD+L               49,1       +0,1
🔵🔵 M+KD+SD                    46,3       -0,2                
 
ANALYS

Kantar Sifos nya sammanvägda opinionsindex ger samma bild som en rad mätningar har gjort under mandatperioden – inte alla men en majoritet – och skulle detta bli valresultat i valet nästa år så kan följande konstateras:

▪M-KD-SD-L-sidan går starkt men når inte egen majoritet.

▪En moderatledd regering ser i det läget ut att behöva stöd från Centern.

▪M:s behov av Centern blir extra stort om Liberalerna faller under 4 % vilket de har gjort en längre tid nu.

▪Om Socialdemokraterna och Miljöpartiet ska kunna bilda ny regering – med eller utan Vänstern – så är även de helt beroende av Centerns stöd.

▪Centerns vågmästarställning hänger på att MP når 4 %-spärren.

▪MP har lättare att få stödröster än L, dels då de är närmare 4 %, dels då det bara finns ett parti att stödrösta på i det regeringsunderlaget samtidigt som både L och KD är nära spärren i det andra underlaget.

Guldläge för Centern

Om Centern blir vågmästare efter valet så har partiet hamnat i ett guldläge. Då är det andra valet i rad som Centern har en gyllene mittenposition som innebär att ingen sida kan bilda regering utan att få med sig Centern.

I sak innebär det att Centern då har största möjliga chans att lyckas med det som är politikens egentliga kärna – nämligen att få igenom så mycket av sin politik som möjligt.

[yop_poll id="752"]

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24nov25

Sverige ska attackera tre mål – om Putin anfaller Nato

2025 11 24

För första gången någonsin kan Sverige utöka sin vapenarsenal med kryssningsrobotar som kan träffa mål på hundratals mils avstånd.

I dag kan svenska Jas Gripen-stridsflyg utrustas med kryssningsroboten Taurus, som har en räckvidd på cirka 50 mil.

Nu vill Försvarsmakten köpa kryssningsrobotar som kan träffa mål på omkring 200 mils avstånd. 

Det framgår av en färsk rapport som Försvarsmakten har överlämnat till regeringen, uppger SVT.

Pekar ut tre mål i Ryssland

Robotarna ska användas mot mål i Ryssland om landet skulle gå till attack mot Nato och utlösa alliansens artikel 5.

Enligt Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben, kommer robotarna avfyras mot ryska mål för att förhindra ytterligare anfall.

Edström pekar ut tre mål som Sverige kan attackera vid händelse av krig mellan Nato och Ryssland.

– Det kan handla om alltifrån deras ledningssystem, sensorer, men också deras kritiska infrastruktur, säger generallöjtnanten till SVT Nyheter.

LÄS MER: FSB-agenter har öppnat eld

Här är prioriteringarna

I rapporten som överlämnats till regeringen lyfter Försvarsmakten framför allt behovet av:

- Långräckviddig bekämpning – för att kunna möta en kvalificerad motståndare på djupet och bidra till alliansens samlade förmåga.

- Kontroll över Östersjön över tid – där sjö- och luftläget är avgörande för rörlighet, förstärkningar och försörjning.

- En förbättrad och uthållig lägesbild – genom mark-, luft- och rymdbaserade sensorer.

- Luft- och robotförsvar i hela Natos operationsområde – både för skydd av egna förband och för att stärka den norra flankens motståndskraft.

- Ett robust logistiknätverk – med logistik och infrastruktur som kan ta emot och stödja allierade styrkor under längre tid.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen