Charlotte Kalla kräver ursäkt från staten

2023 11 15

Under de senaste tre åren har en sanningskommission utrett vittnesmål och övergrepp mot människor i Tornedalen, området som ligger på gränsen mellan Sverige och Finland.

Rapporten är nu klar.

Och utifrån kommissionens resultat har den tidigare skidstjärnan Charlotte Kalla ett mycket tydligt önskemål.

– Det vore fantastiskt om staten offentligt gick ut med en ursäkt. Det vore en upprättelse, säger hon till SVT Norrbotten.

Förbjud finska i praktiken

Charlotte Kalla talar om den försvenskningsprocess som bedrevs mot tornedalingar.

Bakgrunden går tillbaka många år i tiden.

Redan på 1800-talet, när statliga skolor infördes i Tornedalen som ligger på gränsen mellan Sverige och Finland, krävde Sverige att all undervisning skulle ske på svenska.

Detta trots att den större delen av befolkningen talade finska.

I praktiken infördes ett förbud mot att prata finska på skolan överhuvudtaget – en bra bit in på andra halvan av 1900-talet.

"Örfilarna small"

Den framgångsrika längdskidåkaren, med bland annat tre OS-guld på meritlistan, pratade enbart svenska med sin familj under uppväxten, trots att föräldrarna är finsktalande.

En anledning var skam och rädsla som levt kvar bland hennes föräldrar och släktingar efter att ha bestraffats då de talade finska.

– Örfilarna small så det ringde i öronen, säger hennes farfar Bengt Kalla till SVT.

"Ger barnen trygghet"

Den finska som talades i Tornedalen i slutet av 1800-talet är en variant som idag kallas för meänkieli.

Språket uppmärksammas särskilt 15 juli som är tornedalingarnas dag.

Bland annat brukar det firas även en bit söderut i Sverige, till exempel i Strängnäs kommun.

– Det är viktigt att barnen känner sig stolta över sitt språk och sin kultur. Att få prata sitt eget språk på förskolan ger barnen trygghet och gör att de också lär sig svenska bättre, sade förskollärarna Ida Gustafsson och Annelie Hammarstedt till kommunens hemsida vid förra årets firande.

Officiellt minoritetsspråk

Meänkieli uppmärksammas även den 27 februari då Meänkielidagen infaller. 

Den firar minnet av när meänkielitalare samlades i Pajala 1988 och utropade just meänkieli till ett eget språk.

Sedan 23 år tillbaka är det ett officiellt minoritetsspråk i Sverige.

Det innebär att språket enligt svensk lag både måste skyddas och främjas.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Svenska Skidförbundet

Text: Redaktionen

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket 

Text: Redaktionen